Från Italien till Mölndal – så planerar Europas kommuner för framtida energiförsörjning

I Italien pågår samtal om hur städer kan växa samtidigt som transporter och energiförsörjning planeras smart. På Irland diskuteras hur fjärrvärme och energitäthet kan göra hela regioner mer hållbara. Medan aktörer i Rumänien arbetar för att nya stadsdelar ska bli klimatsmarta och energieffektiva. Här i Sverige har kommuner som Mölndal, Trollhättan och Vårgårda påbörjat liknande arbete – med fokus på lokala behov och processer.

Trots olika traditioner, lagar och storlek på kommunerna finns en gemensam insikt, planering fungerar bäst när energi och klimat inte behandlas som separata frågor, utan som en naturlig del av allt från strategiska planer till detaljplaner. Det europeiska projektet IN-PLAN har gett stöd och verktyg för att testa och utveckla denna typ av integrerad planering.

Ett europeiskt samarbete som visar vägen

Projektet samlar kommuner, regioner och energikontor från Sverige, Italien, Irland, Kroatien och Rumänien. Målet är enkelt men ambitiöst, hur kan kommuner planera på ett sätt som gör energi och klimat till en naturlig del av besluten, utan att bara skapa fler dokument som läggs i en byrålåda?

I alla länder har arbetet sett olika ut. I Italien har fokus legat på att kombinera energi och transporter i miljöbedömningar. På Irland har man testat hur regionala planer kan göra lokala initiativ mer effektiva. Rumänien har lagt resurser på klimatanpassning och energieffektivisering i kommande stadsdelar. Kroatien i sin tur har arbetat med att lokala planer ska följa EU:s klimatmål.

– Det finns många likheter länderna emellan, alla kommuner behöver rutiner för samarbete mellan avdelningar och ett tydligt sätt att föra in energi- och klimataspekter i samhällsplaneringen. Att skapa långsiktiga processer som håller även efter projekttiden är såklart en nyckelfråga, säger Maria Olsson, projektledare på Energikontor Väst som leder det svenska arbetet.

Svenska kommuner som går före

Här i Sverige har projektet arbetat med tre kommuner, Mölndals stad, Trollhättans stad och Vårgårda kommun, som kallas Lighthouses. Det betyder att de fungerar som förebilder och testplatser för nya metoder och arbetssätt. Syftet är att deras erfarenheter ska delas med andra kommuner och fungera som stöd och inspiration i arbetet med energi och klimatplanering.

– I Mölndals stad har vi identifierat var energifrågor kan tas upp i planeringskedjan, från strategiska beslut till detaljplaner. Genom workshops, dialoger och checklistor får olika avdelningar en gemensam bild av hur energiaspekter kan integreras i hela planeringsprocessen, säger Frida Brännborn Torbäck, utvecklingsledare miljö och klimat, Mölndals Stad.

I Trollhättan kopplas energiplanen ihop med den nya översiktsplanen, där olika avdelningar samarbetar för att göra planen genomförbar. Vårgårda startar parallella processer för översiktsplan och energiplan och får stöd med verktyg och erfarenheter från de andra deltagande kommunerna för att integrera energiaspekter även i framtida planer.

Verktyg och metoder som gör skillnad

De deltagande länderna har inom ramen för projektet tagit fram praktiska verktyg som checklistor, processkartor och vägledningar. De hjälper kommuner att se hela planeringskedjan och att samordna olika avdelningar. Workshops och nätverk gör det möjligt att dela erfarenheter och lära av andra kommuner, både i Sverige och i Europa.

– I våra svenska kommuner används dessa verktyg framför allt för att integrera energiplaner med översikts- och detaljplaner, och erfarenheterna sprids också till de sex deltagande pilotkommunerna som i sin tur får övergripande vägledning och stöd, säger Maria Olsson.

Utmaningar och nästa steg

En utmaning för projektet är att planeringscyklerna i de deltagande kommunerna är längre än projekttiden. Vilket betyder att många planer fortfarande utvecklas och att kommunerna måste fortsätta arbeta med metoderna efter projektets slut. Runt om i Sverige finns det flertal projekt som är igång och som arbetar med just energiplanering och som kan ta vid arbetet att stötta kommunerna vidare.

Erfarenheterna från Sverige och Europa visar att det går att skapa strukturer som håller över tid. Med verktyg, samordning och kunskap kan kommunerna planera för energi och klimat på ett sätt som inte bara stannar på papper, utan påverkar hur samhället växer – för både invånare och miljö.

– I hela Europa ser vi att kommuner, oavsett storlek eller tradition inom fysisk planering, står inför liknande utmaningar. IN-PLAN visar att när energi, klimat och samhällsplanering hanteras tillsammans får kommunerna ökad tydlighet, bättre struktur och långsiktiga arbetssätt som lever vidare efter enskilda projekt. Samarbetet i Sverige är ett starkt exempel på hur gemensamt lärande kan påskynda verklig och varaktig förändring, säger Simona Tršinar, projektledare på Regea i Kroatien och huvudprojektledare för IN-PLAN.

Läs tidigare artikel: IN-PLAN- kommuner visar vägen mot integrerad samhällsplanering – Energikontor Väst

IN-PLAN är ett EU-projekt initierat av FEDARENE, med deltagande kommuner från Sverige, Italien, Kroatien, Irland och Rumänien med fokus på framtidens energiplanering. Energikontor Väst leder den svenska delen av projektet, där Vårgårda, Mölndal och Trollhättans kommuner bidragit aktivt och fått stöd.