Bidraget för energieffektivisering i småhus fungerar inte – här är lösningarna

Bidraget för energieffektivisering är fel utformat. Trots ett enormt intresse förra året användes inte större delen av de avsatta medlen. Så här behöver bidraget göras om för att kunna komma till nytta och minska trängseln i Sveriges elnät, skriver företrädare för bland annat energieffektiviseringsbranschen och bostadsbranschen.

Denna debattartikel publicerades i Aktuell Hållbarhet 23 maj 2024

Många småhus är fortfarande beroende av direktverkande el för uppvärmning, vilket inte bara är ineffektivt utan även skapar en betydande belastning på elnätet, särskilt under kalla perioder. Utvecklingen mot mer energieffektiva småhus är alltså inte bara fördelaktig för husägarna i sig, utan även för hela Sveriges energiinfrastruktur.

Potentialen för effektivare användning av el är enligt Energimyndighetens beräkningar 15 terawattimmar (TWh) el till 2030, där småhus står för den dominerande delen. Frigörandet av dessa TWh el skulle till exempel snabbt kunna ge tillgång till en del av den el som efterfrågas inom de svenska industrisatsningarna eller till omställningen av fordonsflottan. Det skulle också öka tillförlitligheten och stabiliteten i energiförsörjningen och underlätta för staten att bidra till den energiomställning som krävs enligt EU:s nya direktiv om energieffektivisering.

Av de över 300 miljoner kronor som regeringen avsatte till bidraget under 2023 användes endast knappt 50 miljoner kronor, trots att ansökningar på totalt 500 miljoner kronor har inkommit sedan förra året. Majoriteten av de som sökt bidraget har fått avslag, och stödet har en ovanligt hög avslagsprocent jämfört med andra bidrag enligt Länsstyrelsen. Flertalet stora organisationer och företag från olika sektorer har därför tagit fram förslag på hur energieffektiviseringsbidraget till småhus kan förbättras – och på så sätt ytterligare öka takten för ett mer energieffektivt Sverige.

”Majoriteten av de som sökt bidraget har fått avslag”

Trots de uppenbara fördelarna gällande energieffektivisering i småhus, så har det således varit en utmaning när det gäller att få fler att ta del av bidraget. Bidraget har även flertalet brister i sin utformning som skulle behöva ses över.

Framför allt finns tre huvudsakliga problem. Det låga antalet beviljade ansökningar i förhållande till antalet sökande tyder på att det finns problem med antingen ansökningsprocessen och/eller kriterierna för att bevilja bidrag. Ett annat problem är att småhusägare först måste söka bidrag för att byta värmekälla och först därefter för energieffektivisering av klimatskalet. För småhusägare skulle det vara mer logiskt att först optimera sitt energibehov och sedan välja en värmekälla som passar det faktiska behovet. Risken är annars att man till exempel installerar en för stor värmepump, vilket blir dyrare samtidigt som det ger en onödigt hög belastning på elnätet. 

Ett tredje problem är att bidraget inte ställer krav på att värmepumpar ska använda styrteknik, trots att denna teknik kan göra stor skillnad när det är trångt i elnätet och vid effekttoppar på vintern. Genom att öka användningen av den mest optimala styrtekniken skulle småhus med värmepumpar kunna bidra till den så kallade efterfrågeflexibilitet som så väl behövs i ett framtida elsystem. 

”Småhus med värmepumpar skulle kunna bidra till den så kallade efterfrågeflexibilitet som så väl behövs”

För att adressera dessa problem och förbättra bidraget för energieffektivisering i småhus föreslår vi följande åtgärder:

1. Förenkla ansökningsprocessen. Lär till exempel av bidraget till laddstolpar, som är betydligt enklare att söka.
2. Låt entreprenörerna söka bidraget. Möjliggör för entreprenörer att vara ansvariga på samma sätt som för rotavdraget.
3. Genomför informationskampanjer. Öka medvetenheten om stödet och hur man kan dra nytta av det, genom användarvänliga guider riktade till rätt målgrupp. Den kommunala energi- och klimatrådgivning samt branschen i stort skulle kunna spela en viktig roll i att sprida denna information till småhusägare.
4. Minska energibehovet först. Omstrukturera bidraget så att stöd för energieffektivisering av byggnaden kan sökas före stöd för konvertering av värmekälla.
5. Ställ krav på uppkoppling och styrning. Kräv att värmepumpar ska kunna kopplas upp och styras mot elmarknaden, för att öka användningen av den mest optimala styrtekniken. 

Genom att implementera dessa åtgärder kan regeringen förbättra bidraget för energieffektivisering i småhus och göra det möjligt för fler att dra nytta av fördelarna med att göra sina hem mer hållbara och energieffektiva. Det är hög tid att agera för att säkerställa att våra småhus blir en del av lösningen på en mer hållbar framtid för Sverige, i stället för en del av problemet.

Lotta Bångens
Vd, Eneff – Sveriges intresseorganisation för energieffektivisering

Johanna Lakso
Styrelseordförande, Energikontoren Sverige

Jens Nilsson
Vd och grundare, Bovra

Olof Mundt-Petersen
Chef teknisk utveckling, Trä- och Möbelföretagen

Britta Permats
Vd, Svensk Ventilation

Veronica Koutny Sochman
Vd, Swedisol

Ola Månsson
Vd, Installatörsföretagen

Erik Haara
Vd, Glasbranschföreningen

Elin Lydahl
Förbundsdirektör, Innovationsföretagen

Therese Ruth
Vd, Hemma

Tobias Lewandowski
Medgrundare, Econans

Åsa Wahlström
Affärsområdeschef Byggd miljö, CIT Renergy

Daniel Lindgren
Kommunikationssansvarig och medgrundare, Dryft

Martin Wikman
Vd och grundare, Klimatfastigheter

Agneta Persson
Teknisk direktör, Anthesis AB