Tillgängliga laddstationer för elbilar

När Energikontoret Jämtland Härjedalen fick upp ögonen för tillgänglighetsperspektivet blev det tydligt att laddinfrastrukturen i Sverige är exkluderande för många personer med funktionsvariation. Vid en närmare undersökning visade det sig att det saknades såväl installationsråd som krav och standarder.

Klirr! Polletten föll ned. De flesta av oss som jobbar på energikontor har deltagit på många seminarier om hållbarhetsaspekter (miljö, jämställdhet och mångfald) och vet att ett inkluderande arbetssätt kan vara en hävstång i vårt arbete. Det är otroligt viktigt, men alltför ofta är det svårt att omsätta råden till något konkret som gör skillnad. Den här gången blev det annorlunda. När vi gick igenom vad som enligt lag inte får utgöra skäl för diskriminering stod där ”funktionshinder” längst ner. Klirr! Självklart ska vi inkludera ett funktionshinderperspektiv och tillgänglighetsfrågor i vårt arbete. Vi verkar för att öka antalet laddstationer för elbilar och försöker ju därmed påverka den fysiska miljön.

När vi sökte efter vad som fanns om detta i form av installationsråd, krav och standarder så blev antalet träffar noll. Det kändes som att vi hade hittat en ovänd sten. Vi begav oss ut för att undersöka hur befintliga laddstationer såg ut och möttes av höga kanter, klumpiga påkörningsskydd och höga displayer som knappt kan läsas ens av kortare människor. Om du sitter i rullstol går det inte att använda laddstationen alls. Jag frågade mig själv: För vem bygger vi infrastrukturen som ska energiförsörja framtidens fordon?

Till slut hittade vi ändå ett antal tillgänglighetstips hos Powercircle, som är elkraftbranschens intresseorganisation. Det var några punkter avseende exempelvis höjd på ladduttag och display samt bredd och lutning på parkeringsplatsen. Vi utvecklade dem lite vidare och började prata med myndigheter, stödgivare, laddoperatörer, installatörer och producenter av laddutrustning. Alla överraskades av våra frågor och även om alla också höll med om att frågan är viktig hänvisade de flesta vidare. Någon annan måste ställa kraven, någon annan designar laddaren, någon annan installerar den på en viss höjd, någon annan skriver installationsråden och så vidare.

Vi gick vidare och hittade en samarbetspartner i Janne Herranen som sitter i rullstol. Han vill köpa elbil men har låtit bli eftersom han sett brister i infrastrukturen. I sin bil på väg till Skellefteå från Trollhättan stannade han och studerade 30 snabbladdare. Inte en enda av dem hade han kunnat använda. Han gjorde en DO-anmälan, men den lades ned eftersom han inte kör elbil ännu. Han ansågs inte vara diskriminerad. I samma veva fick han höra om personer som inte har beviljats supermiljöbilspremie till sina handikappanpassade elbilar då de inte är i standardutförande.

Vi fortsätter vårt tillgänglighetsarbete och det går framåt. Efter råd och stöd från oss har SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) tagit med tillgänglighetsperspektivet i sin remiss för upphandling av laddningspunkter. Det innebär förhoppningsvis att alla företag som vill lämna anbud till upphandlingen måste börja fundera på tillgänglighetsperspektivet. Vi önskar att ännu fler krokar arm med oss i den här frågan. Denna okunskap och exkluderande design är frustrerande, men vi energikontor kan agera ögonöppnare och belysa den här frågan i olika sammanhang. Vi kan verka för att energiomställningen leder till en mer inkluderande framtid.

Tips på hur du kan bygga inkluderande laddstationer:

  • Minst 90 cm fri bredd mellan fordon och rullstol
  • Knappar, kontakt och display max 120 cm högt
  • Låg lutning på marken
  • Inga höjdskillnader eller kantstenar mellan fordon och laddstation
  • Tydliga färger och kontraster
  • Smart placering av påkörningsskydd
  • Skriv tydliga och inkluderande råd för installation

Moa Breivik, Energikontoret Jämtland Härjedalen

Den nationella partnern för regionalt energi- och klimatarbete.

 

Kontakt

Energikontoren Sverige
c/o Energikontor Sydost
Smedjegatan 37
352 46 VÄXJÖ
info@energikontorensverige.se