Tagg: förnybar energi

Det började med ett brev

Säve Plantskola, som etablerades redan 1947, drivs idag av syskonen Marie Andersson och Rickard Nordström. Förutom 4,5 hektar odlingsmark har man också 7 växthus samt 500 m2 hall för maskiner, kontor och packning. Framförallt växthusen värmdes upp med hjälp av en oljepanna för att hålla en frostfri miljö. Tills något hände en dag…

Resan från konvertering av olja till annan uppvärmning är intressant och spännande. Vi har haft förmånen att ställa lite frågor till Marie och Rickard om deras process och vad man ska tänka på.

Låt oss backa tillbaka lite. Hur var det nu med det där brevet, Marie?

–  Jo, man kan väl säga att det var där allt startade på allvar egentligen. Vi fick ett brev om en informationsträff för Klimatklivet som vi blev intresserade av. Vi arbetar ju mycket med ständig förbättring och utveckling så det ligger i vår natur med tanke på vår verksamhet att se vad vi kan göra mer och utveckla. Under 2017 hade vi dessutom fått sigillet ”Ansvarsfullt företag”. För att vi bryr oss om vår arbetsmiljö och agerar ur ett hållbarhetsperspektiv. Så helt förutsättningslöst gick jag på informationsmötet.

Vad hände på mötet?

–  Förutom att jag fick en dragning om Klimatklivet som var bra så fick jag ett visitkort till Energi- och klimatrådgivningen. Så vi bestämde oss för att ringa upp och fick ett besök av två energi- och klimatrådgivare rätt så snabbt. Dessutom är de kostnadsfria vilket inte gör saken sämre. Då hade vi redan fått en tanke runt hur vi ville göra. Att byta ut oljan mot luftvärmepumpar. Diskussionen med rådgivarna började med just den frågan; att byta ut oljan mot värmepumpar.

Så vad kunde Energi- och klimatrådgivarna hjälpa er med, Rickard?

–  Vi diskuterade flera möjliga lösningar. Luftvärmepumpar var en lösning. Bergvärmepump var en annan. Det bästa var att vi kunde diskutera helt förbehållslöst och kunde väga för- och nackdelar mot varandra. Samtidigt började vi också diskutera ytterligare en lösning och det var solceller på vår hallbyggnad. Så vi tog fram en kravspecifikation som vi sände ut till antal olika leverantörer. Vi hade runt 6–7 stycken leverantörer som var ute på plats hos oss. Vissa var försiktiga, vissa var lite mer åt hållet att vad vi än sade så kunde det lösas. Till sist var det några stycken som kom in med en regelrätt offert. Vi kom fram till att den bästa lösningen för oss skulle vara att lägga solceller på halltaket och sätta luftvärmepumpar för växthusen.

Hur ligger ni till i projektet nu?

–  Vi har satt upp 37 kW solceller på halltaket och installerat de två första luftvärmepumparna av sex stycken. Vi har också precis fått bygglov för ett nytt växthus som de sista fyra pumparna ska försörja med värme. Det känns som vi är på väldigt god väg. Vi har ju också vår mest hektiska period när solen lyser som bäst och då känns det bra för själen att veta att våra elfordon kan laddas med solel. Vi hoppas och tror att vi kan använda det mesta av den producerade solelen för eget bruk.

Ni sökte också stöd från Klimatklivet och solcellsstödet. Vilka erfarenheter kan ni dela med er av runt den processen?

–  Solcellsstödet fick vi god hjälp av vår leverantör att söka. Klimatklivet sökte vi själva och det var mycket att räkna på och sätta sig in i. Vi tittade på en ansökan som en annan plantskola hade gjort och det var en bra hjälp. Sedan upplevde vi också att handläggarna gav oss stöd och råd i hur vi skulle utforma och trimma ansökan. Vi fick till slut beviljat 60 % i stöd på byte av uppvärmningssystemet. Det är vi jättenöjda med.

Till sist; vilka råd skulle ni vilja ge till ett företag som går i samma tankar som ni gjorde? Vad skall man tänka på?

–  Ta hjälp av energi- och klimatrådgivarna! Vi har haft mycket god hjälp av dom under hela processen och vi har kunnat fråga om det som vi inte visste själva.  Därutöver gäller det att sätta sig in i området, vara klar över vilka krav man själv har och diskutera med leverantörer som kan möta upp de kraven. Vi upplever att vi har lagt ned kanske en vecka i effektiv tid på detta projekt hittills så man måste ha respekt för att det tar lite tid.  Nu ska vi ju också bygga upp ett nytt växthus innan vi kan färdigställa hela installationen. Vi tror att det här blir alldeles utmärkt när det är färdigt och det skall bli spännande att trycka på den där sista knappen under 2019!

Hållbar Utveckling Väst
Text: Lars Hällentorp och Jan Thorstensson

Arbete för fossilfria kommuner visar lovande resultat

Under tre års tid har tio skånska kommuner arbetat för att fasa ut fossila bränslen i sina organisationer och resultaten har varit lovande. Än är de inte fossilfria, men deras arbete har lett till stora framsteg och hittills har kommunerna minskat den fossila energianvändningen motsvarande 6,4 miljoner liter diesel. Hur gjorde de och vilka är de bästa tipsen och de svåraste knäckfrågorna? Det var temat för slutkonferensen för ett av Energikontoret Skånes projekt Fossilbränslefria kommuner. Över 200 deltagare kom till Sankt Gertrud i Malmö för att delta. 

”Vi såg på sträckan och den höga bensinkostnaden för den, jämförde läckan i plånboken och försökte täppa igen. Belyste beteenden ingen brytt sig om förut, hur skulle annars våra dyra vanor kunna ta slut?”.

Båstads kommuns estradpoesi var ett av många spännande och inspirerande inslag på måndagens slutkonferens för projektet Fossilbränslefria kommuner i Skåne. Under konferensen stod kommunerna i fokus. Kommunerna berättade om hur de arbetat och vilka verktyg de använt sig av för att jobba mot fossilbränslefrihet. Flera kommuner berättade med organisationens tjänsteresor, både för att få till beteendeförändringar och för att använda fordonen effektivare och på större andel förnybara bränslen. Ett exempel är Helsingborgs stad, som erbjudit medarbetarna att bli testtrampare.

Lunds kommun ledde en debatt om HVO. Det som på senare tid blivit populärt, men som har en osäker framtid då det finns risk för HVO-brist samtidigt som bränslet har kritiserats för dess innehåll av palmoljeprodukter.

Malmö stad delade erfarenheter från sin dialog med E.ON, som levererar fjärrvärme till stora delar av staden. Malmö har ställt krav på 100 % fossilbränslefri fjärrvärme till kommunens verksamheter, utan att fjärrvärmen till övriga kunder försämras, vilket även innebär att den fossilfria fjärrvärmen totalt sett kommer att öka till 2020.

Än är kommunerna inte fossilbränslefria, men deras fantastiska arbete har lett till stora framsteg under projektets första två år. Exempelvis har andelen fossilfri uppvärmning ökat med 9 procentenheter och andelen fossilfria drivmedel ökat med 17 procentenheter. Utmaningen framöver är just transporterna och tjänsteresorna.

 

Energikontor Skåne

Solel

Projektet Framtidens solel nu i slutfasen

Efter tre år avslutas nu projektet Framtidens solel i Östra Mellansverige där Energikontoret i Region Örebro län är den regionala koordinatorn. Intresset har visat sig vara stort. Totalt har 550 företag deltagit och projektets arbetsgrupp har tagit fram 40 stycken utredningar och kartläggningar för att besvara företagens funderingar. I slutfasen sker nu avslutningsaktiviteter och spridning av projektets resultat.

På Region Örebro län har projektet Framtidens solel i Östra Mellansverige pågått under tre år. Projektet är ett samverkansprojekt i Östra Mellansverige och Energikontoret Region Örebro län är den regionala koordinatorn i Örebro län. Totalt har 550 företag deltagit i något av de 70 informationstillfällen som organiserats i projektet. För att besvara företagens behov och funderingar har projektets arbetsgrupp också tagit fram 40 stycken utredningar och kartläggningar.

I länet har Energikontoret arrangerat ett flertal inspirationsträffar, mässor och studiebesök inom projektet. I maj varje år anordnas exempelvis Soldagarna med olika teman för att uppmärksamma fördelarna med solel. Energikontoret i Örebro har också medverkat till mycket material som har tagits fram inom projektet, såsom informationsblad och goda exempel. Det mesta går att återfinna på projektets hemsida.

Till och med i projektets slutfas har Energikontoret deltagit i aktiviteter för att sprida projektets resultat. Till exempel var energikontoret inbjudna till Nolsokna byalag för en kväll med fokus på energi och solel tillsammans med Karlskoga kommuns energi- och klimatrådgivare den 22 november. Där fanns ett stort intresse och engagemang för solenergi bland deltagarna, bland annat lantbrukare. Med så stor popularitet kommer sannolikt den installerade effekten solel i Örebro län att fortsätta öka framöver.

 

Energikontor Örebro

Solenergi

En riktig solskenshistoria!

520 m2 monokristallina solcellspaneler, 97 installerade kWp på söder- och västertak samt 85 000 kWh kalkylerad solelsproduktion. Det är resultatet av en idé som föddes i Brf Bovieran Hönö under hösten 2017. En idé som också resulterade i att man tog hjälp av Energi- och klimatrådgivarna för rådgivning under projektets gång. Anläggningen stod klar den 28/6 2018. Precis lagom för att ta del av den strålande sommarsolen!

Vi frågade Jan Thorstensson, en av energi- och klimatrådgivarna som varit delaktig under projektet, hur diskussionerna har gått och vad som har varit viktiga milstolpar för att projektet skulle kunna genomföras:

-För det första måste vi ge styrelsen på Bovieran ett stort plus i kanten för hur de har angripit frågan från början. Man har tagit hjälp med det man inte har haft kunskap om själva och sett väldigt nyktert på investeringen som sådan. Där vi har varit mest behjälpliga är runt frågor om reglerna som påverkar föreningen med det upplägg som de hade tänkt sig. Det visade sig också vara några av de kritiska punkterna för att de skulle gå vidare med projektet. Vi känner oss glada för att vi har kunnat hjälpa till så att det till slut stod en färdig anläggning på plats med en rejäl solelsproduktion!

Att gå från idéstadiet till en fullt genomförd installation är inte alldeles enkelt så vi tog tillfället i akt att också fråga styrelsens ordförande för Bovieran, Krister Johansson, hur man tänkte från början i det här projektet:

– Idéen föddes under hösten 2017 att vi skulle ta ett helhetsgrepp på elen i vår förening. Vi var då inte fullt på det klara med att vi skulle ha solceller på taket men vi ville sondera möjligheten att producera vår egen el i föreningen. Vi tillsatte därför en arbetsgrupp i styrelsen för att utreda frågan.

Ni kom då fram till att ni ville fortsätta med arbetet att sätta upp en solcellsanläggning. Hur gick ni tillväga?

-För det första skall man ha klart för sig att man ska ha medlemmarna med på tåget. När vi väl hade utrett frågan frågade vi på vårt medlemsmöte om hur medlemmarna ställde sig till detta och det var 100% “ja” till att gå vidare och installera anläggningen. Sedan skall man ha med sig att det är mycket information som ska inhämtas. Hur stor ska anläggningen vara, vilket förfrågningsunderlag ska vi gå ut med till leverantörerna och hur skall vi göra för att få bästa möjliga effekt av vårt projekt.

Vi använde oss av ett konsultföretag för att få inspel på vad vi skulle fråga efter. Sedan tog vi hjälp av kommunens energi- och klimatrådgivare. Dem tog vi i första hand in för att se över vår belysning i föreningen. Sedan visade det sig att de kunde en hel del om solceller också. Vi hade en del frågor om gemensamhetsabonnemang som de bl. a. kunde hjälpa oss med eftersom vi ville att alla i föreningen skulle ta del av solelen som vi producerar. Sedan var det bara att beställa jobbet och den sista veckan i juni var den färdig för att börja producera solel!

Solen lyser och anläggningen är på plats. Hur fungerar det? Är ni nöjda hittills?

– Jättenöjda! Det enda vi tycker är tråkigt är att vi missade maj och juni som var väldigt bra ur ett solinstrålningsperspektiv. Den anläggning som vi har satt upp har en maxeffekt på 97kWp och beräknas producera 85 000 kWh/år. Som det ser nu i oktober har vi producerat ca 40 000 kWh så vi tror att prognosen kommer att hålla sett över ett helt år.

Vi har en egenanvändning av den producerade elen i fastigheten på ca 50 000 kWh/år så vi säljer de resterande 35 000 kWh via vårt elhandelsbolag. I våra framtidsplaner tittar vi på någon form av energilagring så vi kan lagra den solel vi producerar på dagen för att använda under natten. Än så länge är det en för dyr lösning men vi avvaktar och inväntar en prisnedgång på batterilager. Vi får se när den kalkylen går ihop. Då kanske vi dessutom sätter upp ännu fler paneler på taket!

Till sist; vilka råd skulle ni vilja ge till en Brf som går i samma tankar som ni gjorde? Vad skall man tänka på?

– Vi tycker det är viktigt att man tar in mycket information runt tekniken, ekonomin och hur ens egen förening ser ut ur ett förbrukningsperspektiv. Har man inte kunskaperna själv, eller vill ha mer detaljerade kunskaper, tar man in expertis som vet vad dom pratar om. Först därefter, eller parallellt, börjar man söka leverantörer som kan leverera den anläggning som man vill ha.
Man bör också ta höjd för att det blir en hel del pappersexercis. Speciellt vad det gäller energimyndigheten och elcertifikatshanteringen men även runt solcellsstödet som skall sökas. Vi har dessutom valt att gå över till ett gemensamhetsabonnemang på elen i fastigheten för att kunna fördela ut solelen till alla lägenheter. Det bör man också ta med i planeringen om man tänker som vi. Annars är det bara att planera och verkställa installationen. Vi är väldigt nöjda över att vi fullföljde projektet och hoppas att solen lyser lika mycket under 2019 som den gjorde i år!

Hållbar Utveckling Väst
Text: Lars Hällentorp

Utredningen som får Biogasen att lyfta

Det behövs en gemensam strategi och långsiktig förutsägbarhet för att produktionen och användningen av biogas ska få verklig fart. Det var två synpunkter som framhölls när biogasbranschen i Västra Götaland träffade regeringens utredare på samverkansplattformen Biogas Västs välbesökta seminarium. Ett projekt som Hållbar Utveckling Väst är huvudman för.

Biogas Väst är en samverkansplattform mellan olika aktörer i biogaskedjan, från kommuner och energibolag till jordbruksföretag, fordonsindustri, drivmedelsföretag och forskning. Målet är en ökad produktion och användning av biogas i Västra Götaland.

Biogas Väst finansieras av Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Hållbar Utveckling Väst är sedan 1 mars 2018 huvudman för plattformen.

I november anordnade Biogas Väst en träff med intressenter för Biogas i Västra Götaland där man ville diskutera den utredning som regering tillsatt och skicka med utredarna sina synpunkter och önskemål inför arbetet. Åsa Westlund, Roger Berggren och Robin Jacobsson som arbetar med utredningen var inbjudna till en förmiddag med diskussioner. Uppslutningen var stor och flertalet tunga aktörer från alla delar av biogasens värdekedja deltog. ‘

– Det är kul att få chansen att vara med att bidra till utredningen, och inte minst att visa upp det stora engagemang som biogasen har hos de västsvenska aktörerna, säger Bo Ramberg i processledare för Biogas Väst som arrangerade träffen.

Läs hela artikeln hos Hållbar Utveckling Väst

Foto: Maria Olsson

 

Den nationella partnern för regionalt energi- och klimatarbete.

 

Kontakt

Energikontoren Sverige
c/o Energikontor Sydost
Smedjegatan 37
352 46 VÄXJÖ
info@energikontorensverige.se