Tagg: Beteendeförändring

Foto: Jessica Jeppson

Den 16 november var det dags för årets energi- och klimatdag i Örebro. Ett 80-tal åhörare var på plats för att lyssna på och inspireras av föreläsningar på temat nya möjligheter, beteende och konsumtion.
– Gör det lätt att göra rätt! sammanfattade Konsumentverkets Emma Schütt dagen vid den avslutande paneldebatten.

Energi- och klimatdagen lockade politiker och tjänstemän från länets kommuner och Region Örebro län, anställda på Länsstyrelsen och andra intresserade från olika organisationer och företag. En av talarna var Linda Lindström från Beteendelabbet, som berättade om ”beteendedesign” genom nudging. Nudging innebär att man knuffar människor i en önskad riktning, men utan att ta bort det fria valet. Hon berättade att man ganska enkelt kan knuffa människor mot hållbar konsumtion, bland annat genom att ändra standardalternativet.

Nudging togs också upp av Andreas Ahlstam, Örebro kommun, som visade goda exempel på hur man genom marknadsföring kan få människor att ändra sitt beteende, som att cykla i stället för att ta bilen eller välja ett mindre använt cykelställ i stället för det som alltid är fullt. Therese Sundin, miljöstrateg på Karlskoga kommun, var en av åhörarna under Energi- och klimatdagen. Hon tyckte att de konkreta exemplen på nudging var givande.

– Just beteendeförändringar är mycket som vi pratar om i Karlskoga kommun. Nudging är ett bra verktyg och det är otroligt intressant att se hur man kan arbeta med det i en kommun, säger hon.

Läs hela artikeln hos Energikontor Örebro

Bild: Jessica Jeppson

Hagaängs förskola i Lidköping har efter ett år halverat sin energianvändning. Detta tack vare en renovering med målet att minska energiåtgången. Förskolan är ett av pilotprojekten i Green Building A-Z – ett 3-årigt interregprojekt där energikontoren medverkar och som syftar till att främja energieffektivt byggande.

Personalen på förskolan är mycket nöjd med renoveringen som, förutom en modernare planlösning, även bidragit med en uppdatering vad gäller ytskikt och tekniska installationer. Till exempel finns ett nytt styrsystem som direkt meddelar om eventuella fel och ventilationssystemet är behovsstyrt på rumsnivå. Energiförbrukningen övervakas kontinuerligt vilket ger möjlighet till att både följa upp och optimera.

Nästa steg för kommunen är att förändra beteendet hos personal och barn.

Läs mer om hur förskolan renoverats

Fotograf Szabo Gabor

Beteendeförändringar är viktiga för att minska energianvändningen i en byggnad. Men hur lyckas man styra om människors vanor? Andreas Nilsson, psykologiska institutionen på Göteborgs Universitet, forskar om nudging och berättar om sina resultat när Interreg-projektet Green Building A-Z håller nätverksmöte för kommuner och deltagare den 20–22 mars.

De här frågorna kan verka till synes enkla och när det gäller beteende så tänker folk ofta att de har lite allmän koll och att det räcker att bara göra någonting. Men det är väldigt viktigt att vara specifik för att förändra människors beteende, säger Andreas Nilsson.

Det innebär att det är viktigt att veta vilket slags beteende det är man vill förändra och förstå människors motiv eller barriärer. Vad är det som gör att folk gör som de gör? Först efter att den teorin är på plats kan man börja leta efter en intervention som matchar analysen, menar Andreas Nilsson.

NEGATIVA UPPMANINGAR GER UPPMÄRKSAMHET

Nudging är ett begrepp som har varit svårt att missa de senaste tio åren. I korthet handlar det om att använda små medel för att ändra vanemässiga beteenden hos människor. Det kan till exempel handla om att erbjuda mindre lunchtallrikar för att minska matsvinn.

I en forskningsstudie om nudging har Andreas Nilsson undersökt vilken effekt positiva respektive negativa uppmaningar kombinerat med arga respektive glada smileys får. Inramningen av studien var enkel – man ville få användarna att släcka ljuset efter sig på toaletten och testade med fyra olika skyltar.

– Negativa uppmaningar skapar mer uppmärksamhet, men kan samtidigt leda till att det uppstår det som kallas reaktans – att man gör tvärtemot uppmaningen. Vår idé var att kombinera positiva påbud med negativa för att både skapa uppmärksamhet och undvika reaktans.

SVÅRT ATT SJÄLV VETA HUR MAN PÅVERKAS

Resultatet blev – kanske något överraskande – att flest försöksdeltagare släckte lampan när de möttes av kombinationen positivt budskap och sur smiley. Minst effektivt var ett positivt budskap kombinerat med en glad smiley. Detta i kontrast till vad de flesta av studiedeltagarna själva trodde; de allra flesta var övertygade om att det helpositiva budskapet skulle få bäst resultat. Vilket visar att människor inte vet hur sociala normer påverkar dem.

– Det finns en lång historia av forskning om sociala normer som visar liknande fenomen, att folk är jättedåliga på att bedöma själva när de påverkas av sociala normer, säger Andreas Nilsson.

Varför är det så?
– Det är ofta omedvetna processer som man inte riktigt har koll på. En annan orsak kan vara att folk inte gillar att säga att man påverkas av andra: ”Jag bestämmer själv”.

ÄNDRADE DEFAULTALTERNATIV GER LÅNGVARIG EFFEKT

Nudging fungerar framförallt när det gäller så kallade lågbarriärbeteenden, saker som inte är kostsamma eller särskilt svåra att ändra. I mer komplexa sammanhang krävs större och djupare förändringar av människors inställning och motivation.

– Jag är ganska kritisk mot nudging som begrepp, det görs ofta utan att man har en bra teori om varför något fungerar eller inte. Nudging är också en väldigt specifik insats och man får göra väldigt mycket nudging för att det ska leda någonvart. Det påverkar inte människors motivation generellt – men det har sin plats om det görs rätt.

Hur ska man göra för att komma djupare och även påverka motivationen?
– Det finns nudgingförsök som ändrar defaultalternativ, att man till exempel i stället för att välja till grön el får välja bort grön el. Sådant kan ge en mer kvardröjande effekt. Det finns också en hel del forskning inom psykologin som handlar om att aktivera människors mål och motivation.

Vad spelar det för roll om jag tar bilen idag? Och gör det verkligen någon skillnad om jag stänger av min dator ikväll när jag går från kontoret? Det är vanliga kommentarer när det gäller beteendeförändringar och nyttan med dessa. Och det är väl så det är – den omedelbara nyttan kan vara liten där och då. Men sammantaget om du alltid väljer cykeln/bussen framför bilen, och om inte bara du stänger av datorn helt på kvällen utan även dina 75 kollegor gör det – varje kväll – året om, då börjar det bli effekter av det.

Fortsätt läsa

Den nationella partnern för regionalt energi- och klimatarbete.

 

Kontakt

Energikontoren Sverige
c/o Energikontor Sydost
Smedjegatan 37
352 46 VÄXJÖ
info@energikontorensverige.se