Borås har optimerat rutterna

Anton Eriksson

Borås har optimerat rutternaBorås stad har varit igång med samordnad varudistribution sedan 2 maj. Inför starten gjorde kommunen en noggrann förstudie som låg till grund för ett system för ruttoptimering som styr körningarna.

– Ruttoptimeringen fungerar så att vi matar in alla körningar under en viss dag. Där har vi lagt in en schablon på hur lång tid ett stopp tar vid varje leveransställe. Systemet väljer ut den mest effektiva rutten för att ge så liten miljöpåverkan som möjligt. Köket på den enskilda skolan får en leveranstid, och nästan alla leveranser håller sig inom 20 minuter plus eller minus den tiden, vilket är vårt krav, berättar Anton Eriksson, projektledare på Borås stad.

Han är nöjd med de första månaderna. Genomförandet har fungerat som det skulle och medarbetarna ute i verksamheterna är positiva.

– Givetvis har vi behövt göra vissa kalibreringar. På något ställe kanske vi hade för kort stopptid, på ett annat har vi justerat i andra änden. Det är ofrånkomligt att det blir en del missöden, första dagen försvann en brödkorg. Jag har varit tydlig med att det är en uppstartsfas då vi trimmar in systemet. Kommunikationen med verksamheterna är jätteviktig, så alla vet att vi arbetar för något som ska bli riktigt bra.

 Upphandlingen av distributionscentral togs hem av det lokala transportföretaget LBC Borås, som kör med tre gasbilar till omkring 180 leveransadresser. Vissa sociala hänsyn ställdes i upphandlingen, företaget ska ha minst en praktikant som står långt från arbetsmarknaden. Borås valde att starta med att transportera livsmedel.

Före 2020 är målet att också ta in sjukvårdsmaterial och hygien- och städartiklar, och därefter kontorsvaror. Det politiska beslutet att utreda samordnad varudistribution fattades 2015. Skälen var miljömässiga: färre transporter skulle ge mindre utsläpp. Och färre transporter har det blivit.

– En förskola som tidigare fick en tre leveranser i veckan får nu bara en leverans. För en gymnasieskola med tio leveranser i veckan sänks de till tre. Totalt sett kan vi konstatera att antalet leveranser minskar från 29 000 till 11 000 leveranser per år. Därtill gör ruttoptimeringsprogrammet att vi kan säkerställa effektiva leveranser med hög fyllnadsgrad i lastbilarna som drivs på biogas, berättar Anton Eriksson.

Om du ska ge ett tips till andra kommuner?

– Om man vill välja vår modell med ruttoptimering, vill jag säga att det viktigaste är att lägga ned mycket jobb på förstudien. Då får man syn på volymer, ledtider och annat som ger en överblick och samband. Man får också en bra kontakt med verksamheten vilket är en bra grund för att genomförandet ska bli bra.

GoMate tar fram nationella riktlinjer för fordonspooler vid boenden

Demoprojektet GoMate är nu avslutat. Uppföljningsprojektet GoMate 2.0 tar frågorna vidare och ska ta fram nationella riktlinjer.

Demonstrationsprojektet GoMate – diversifierad elfordonspool för den förtätade staden är avslutat och slutrapporten kommer i slutet av maj, då projektet även har en projektkickout för projektgruppen.

Under tiden arbetar uppföljningsprojektet GoMate 2.0 vidare med frågorna som finns kvar efter demonstrationsprojektet. Nyligen godkände Energimyndigheten en ändring i projektet, vilket innebär att det inom projektet och under Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI:s) ledning ska tas fram nationella riktlinjer (kring dimensionering, utformning, kvalitetskrav, implementering med mera) för fordonspooler (både bil och cykel inklusive eldrift) vid boenden. Bekvämlighet först!

Det säger den första vetenskapliga artikeln från demonstrationsprojektet GoMate, som nu är publicerad. Den lyfter användarperspektivet och vad som krävs för att få upp användandet på elfordonspooler. Bekvämlighet har visat sig vara en viktig aspekt.

Lastcyklar till Olofströmshus

Foto: Jessica Jeppsson

Olofströmshus har införskaffat lastcyklar som används av bovärdarna i de olika bostadsområdena i kommunen. Införandet av lastcyklar har redan efter ett par månader gett övervägande positiva resultat, inte bara när det gäller minskningen av koldioxidutsläpp.

Genom sitt deltagande i projektet Low Carbon Logistics har Olofströmshus börjat använda lastcyklar i sitt dagliga arbete. Innan de genomförde förändringen kontaktade de andra bostadsbolag som redan använde lastcyklar för att ta del av deras erfarenheter.

Resultatet var positivt, fördelarna med lastcyklar är att bovärdarna blir mer synliga i bostadsområdena vilket ger en ökad säkerhetskänsla i området, plus att de kan ta sig fram till mer svåråtkomliga områden där bilar inte kan köra samt att de kan ta sig fram hela vägen till porten på bostadshusen.

Det sparar även tid att använda lastcykel eftersom cyklisterna slipper bilköer och liknande. Hälsoeffekten för medarbetarna var också en fördel, de upplevde det som hälsosamt att kunna genomföra sitt arbete i friska luften utan utsläpp av avgaser.

När lastcyklarna infördes i verksamheten var det valfritt för medarbetarna att använda dem, men det tog inte lång tid innan lastcyklarna började användas regelbundet och många föredrar dem framför att använda bilen. Det upplevs som skönt att slippa sitta instängd i en bil och det finns gott om utrymme för de olika verktyg som kan behövas.

Intresset för lastcyklarna har ökat inom företaget och fler medarbetare inom andra områden vill få tillgång till lastcyklar. Målet för Olofströmshus är att kunna använda lastcyklar inom hela organisationen där de kan vara till nytta. De har även som mål att starta en uthyrningsverksamhet av lastcyklar till sina hyresgäster.

Bioenergipris för småskalig kraftvärme

Innan Energikontor Sydost började arbeta med projektet Småskalig kraftvärme fanns det inga sådana anläggningar i Sverige. Nu finns det tio stycken och intresset ökar allt mer för den smarta tekniken.

Att kunna producera förnybar el även från mindre anläggningar är en viktigt del i omställningen till ett hållbart samhälle. Ökad produktion av närproducerad el avlastar elnätet och minskar sårbarheten vid elavbrott. Småskalig kraftvärme passar bra för mindre värmeverk, för industriverksamheter och för vissa fastighetsägare och lantbrukare. Det finns tre olika metoder för småskalig kraftvärme.

En av dem är den ORC-turbin som Againity har tillverkat, som bland annat finns i Bräkne-Hobys fjärrvärmecentral. Againity vann Jan Häckners bioenergipris 2019 för att ha utvecklat och kommersialiserat en patenterad teknik, Organic Rankine cycle (ORC).

Energikontor Sydost och projektledare Daniella Johansson har arbetat hårt för att skapa fler småskaliga kraftvärmeverk och mycket tack vare detta finns nu tio sådana värmeverk i landet. Emåmejeriet i Hultsfred har till exempel byggt en förgasningsanläggning där flis omvandlas till värme och el. På bilden: Bräkne-Hobys fjärrvärmecentral

Välbesökt Almedals-seminarium om fyrstegsprincip

Therese Silvander från Energikontoren Sverige öppnar upp seminariet i Almedalen om fyr-stegsprincipen.

I somras arrangerade en rad organisationer ett seminarium i Almedalen, under den så kallade Almedalsveckan på Gotland. Seminariet gick under namnet: ”Fyrstegsprincipen: Två steg framåt och två steg bakåt – men då står vi ju still?”

Moderator var Therese Silvander från Energikontoren Sverige och hon var nöjd med arrangemanget.

– Det var kul att seminariet var så välbesökt. Min kollega räknade till att cirka 60 personer var där och lyssnade. Dessutom tillkom det en hel del åhörare under seminariets gång, så vi är väldigt nöjda med att det kom så många.

Det var också en bra spridning på de som deltog, deltagarna kom från både nationellt, regionalt och kommunalt håll, offentliga aktörer, konsulter med flera. Och även i övrigt fanns det indikationer på att seminariet hade mottagits på ett bra sätt, till exempel hade det officiella programmet på webben strax över 500 sidvisningar direkt efter seminariet.

Skälet till att man arrangerade seminariet var att fyrstegsprincipen inte fått det genomslag man hoppats. Den infördes redan 1997 och det finns en samstämmighet om att det är en bra princip. Trots detta så används den inte i den faktiska planeringen i den utsträckning som man skulle kunna förvänta sig.

– Fyrstegsprincipen ska tillämpas i all infrastrukturplanering, men så blir det sällan. Gröna Bilister har undersökt varför och har fyra förslag till åtgärder. Det var med dem som utgångspunkt som vi genomförde det här seminariet, berättar Therese Silvander.

Ett flertal debattörer fanns på plats såsom: Fredrik Holm, Expert fyrstegsprincipen, Gröna Bilister, Anders Roth, Mobilitetsexpert, IVL, Joakim Berg, Projektet Mittstråket, Einar Schuch, Regional direktör Öst, Trafikverket, Louise Eklund, Regionråd Skåne, (L), Jenny Lundström, Region Uppsala 1:e vice ordförande, Trafik och Samhällsutvecklingsnämnden (MP)

– Det blev bra diskussioner, berättar Therese Silvander. Men vi var också överens om att det här arbetet måste fortsätta. Jag själv kommer, tillsammans med Fredrik Holm på Gröna Bilister samt Christoffer Westerberg von Bothmer Region Gävleborg, ska till exempel ta frågan om steg 1- och steg 2-åtgärder inom fyrstegsprincipen vidare.

Den nationella partnern för regionalt energi- och klimatarbete.

 

Kontakt

Energikontoren Sverige
c/o Energikontor Sydost
Smedjegatan 37
352 46 VÄXJÖ
info@energikontorensverige.se