Spara energi med pumpstopp

Gör som Futurum fastigheter i Örebro: Spara på energin i värmesystemet genom ett så kallat pumpstopp! Genom att stänga av cirkulationspumpen som cirkulerar varmvatten i ett vattenburet värmesystem, minskar du slitaget på utrustningen och gör nytta för miljön. 

Futurum fastigheter har jobbat aktivt med pumpstopp, eller dynamisk pumpstyrning (DPS), i deras värmesystem med goda resultat. Pumpdriften har minskat med upp till 50% över ett år. De effekter som Futurum har lagt märke till är bland annat en mindre energianvändning, kostnadsbesparingar och mindre slitage på utrustning.

Styrningen av pumpstoppet baseras på inomhustemperaturen och framledningstemperaturen. När temperaturskillnaden mellan dessa två givare är mindre än 4-7 grader så stängs cirkulationspumpen av. I nyare fastigheter med lägre systemtemperaturer (1990- fram tills nu) kan drifttiden nästan halveras på cirkulationspumpar, medan övriga fastigheter kan minska drifttiden med cirka 30 %.

Hur fungerar pumpstopp? 

Värmesystemets framledningstemperatur baseras på byggnadens värmekurva vilket följer utetemperaturen. Det innebär att ju kallare det är ute, desto varmare är framledningstemperaturen. Om det är kallt ute kommer skillnaden mellan innetemperaturen och framledningstemperaturen vara mer än 4 -7 grader och cirkulationspumpen kommer att gå och leverera värme till radiatorerna. När utetemperaturen stiger och det finns ett mindre behov från värmesystemet kommer framledningstemperaturen att sjunka och eventuellt nå den satta temperaturgräns (4-7 grader) då pumpen stängs av.

Råd för att komma igång 

Här kommer ett par tips på vad du bör tänka innan du kommer igång med pumpstopp:

Pumpstopp är applicerbart när du har en så kallad rumstemperaturgivare som är placerad inomhus, som meddelar inomhustemperaturen till värmepumpen och får in signalerna digitalt, tillsammans med framledningstemperatur, i ett styrsystem.

Kom igång med pumpstopp genom att koppla rumstemperaturen till DUC/PLC (dataundercentral/programmable logic controller) och installationen är inte komplicerad. 

  • Marknadsmognad och erfarenheter

Det finns ett stort urval av styrsystem och kanske kan det vara svårt att veta vad du behöver, men det kan vara bra att veta att programmeringen av styrsystem inte är alltför komplex. Dessutom finns det flera företag som arbetar med styr- och reglerteknik som kan informera dig om vad som passar dina behov. 

  • Kostnadseffektivitet

Kostnaderna relaterat till pumpstopp beror på hur det befintliga systemet är uppbyggt. Om det redan finns ett digitalt styrsystem med rumstemperaturgivare och framledningstemperaturgivare behövs inte nödvändigtvis någon ny utrustning. Då handlar det om att lägga lite tid på programmering och injustering.

Om det inte finns ett väl fungerande styrsystem i era fastigheter, så kan det vara en god idé att investera i det.  DUC/PLC (dataundercentral/programmable logic controller) är en god investering sett till de många fördelarna som kommer med installationen. Bland annat kan dagens styrsystem kopplas upp mot ett nätverk och ger på så sätt driftansvarig personal en realtidskontroll över systemet. Det går även att upptäcka när det slår larm i system, vilket förkortar driftstörningar avsevärt.

  • Energibesparingspotential

Som tidigare nämnt är fördelarna med pumpstopp många och i nyare fastigheter med lägre systemtemperaturer kan drifttiden på cirkulationspumpar nästan halveras. Den potentiella energibesparingen beror då på effektförbrukningen av cirkulationspumpen och systemtemperaturen.

Ett litet räkneexempel: 

När det gäller en pump som normalt är igång 4300 timmar/år kan drifttiden kortas ner till 2300 timmar/år genom att använda dynamisk pumpstyrning/pumpstopp. Besparingen blir då 2000 timmar * effekten på pumpen + minskade värmeförluster i radiatorsystemet, sedan blir det även mindre slitage på utrustningen.

Bra tryck i Östersund

Mycket folk, bra diskussioner och en hel skolklass från gy6mnasiet på Bygg och anläggning i Östersund. Så kan man snabbt sammanfatta Energikontoret Jämtland/Härjedalens informationsdag om hållbart byggande.

Arrangemanget ingår i den föreläsningsturné som Informationscentrum för hållbart byggande (ICHB) genomför i hela Sverige i samarbete med Energikontoren Sverige.

Turnén har rullat på bra och Johan Nuder från ICHB började med sin föreläsningsturné i våras och har fortsatt att besöka energikontor också nu under hösten. Nyligen var han i Östersund på ett seminarium som Ingrid Ahnlund Rode hade riggat, tillsammans med sina kollegor på Energikontor Jämtland/Härjedalen.

Johan Nuder föreläsning handlar om de miljöavtryck som kommer från fastighets- och byggsektorn och vad som måste hända för att en ändring ska kunna ske mot ett mer hållbart byggande.

Föreläsningen i Östersund filmades och är du nyfiken på att ta del av hans föreläsning går det att göra här. Det är fem olika avsnitt som rullar efter varandra.

Mycket på gång i norra Småland

FASTR är Energikontor Norra Smålands stora projekt för omställning till fossilfria transporter i Jönköpings län. Det händer mycket i det projektet i höst. Här presenteras en del av detta.

Ett upphandlingsnätverk med deltagare från både offentlig verksamhet och företag har bildats och de träffas för första gången i Jönköping den 26 september. På den första träffen kommer man att  göra en inventering av vilka behov och önskemål deltagarna har och flera gästföreläsare kommer att bjuda på intressanta föredrag. Nätverket vänder sig till upphandlare inom kommuner, kommunala bolag, regionen, offentliga organisationer och näringslivet samt till transportleverantörer. Målen med upphandlingsnätverket är att:

  • Offentliga upphandlingar ska ställa smarta krav och mervärden på transportköp
  • Transportleverantörer ska höja sin förmåga att leverera med fossilfria transporter
  • Fler logistikområden ska ha tillgång till fossilfria drivmedel för tunga transporter
  • Det ska ske fler hållbara transport- och fordonsupphandlingar 

FASTR blåser under hösten också nytt liv i och tar vid det nätverk som fanns i samband med ett tidigare projekt: Kraftsamling Biogas. Målgruppen för detta nätverk är avfallsbolag, kommuner, livsmedelsproducenter, restauranger, biogasproducenter och -leverantörer och användare. Målen med biogasnätverket är bland annat att öka andelen gasfordon, andelen biogas i fordonsgas, mängden såld biogas och antalet tankställen för biogas och där inte minst öka tillgängligheten på landsbygden. Man har också som mål att andelen matavfall som sorteras och används för biogasproduktion ska öka. 

Länsstyrelsen i Jönköpings län tar under hösten fram en regional plan för infrastruktur för förnybara drivmedel och elfordon. Planen har varit ute på remiss och innehåller nulägesbilder över var det finns tank- och laddstationer samt enkla beskrivningar över de olika förnybara drivmedel som idag finns kommersiellt på marknaden. Planen pekar ut fyra inriktningar för hur Jönköpings län kan driva på omställningen mot ökat användande av förnybara drivmedel, där det dessutom är viktigt att se till landsbygdens förutsättningar och behov:

  • Få in infrastrukturfrågorna för att tanka förnybart i samhällsplaneringen och i kommunernas olika planprocesser
  • Öka kunskapen om förnybara drivmedel
  • Verka för att etablera infrastruktur där det i nuläget saknas
  • Stimulera ett ökat användande av infrastrukturen där det redan finns

– Viktigt att påpeka är att exempelvis en kommun inte kan göra allt och stå för investeringen i infrastrukturen själv. Det handlar snarare om att få in det i samhällsplaneringens olika skeden och ställa om sin egen fordonsflotta för att stimulera marknaden att etablera tank- och laddstationer, säger Jesper Agrelius, projektledare på Länsstyrelsen. Men viljan att kunna tanka förnybart i Jönköpings län är väldigt stor. Det ser vi tydligt i de svar vi fått på vårt utkast på plan. Nu tar vi in all bra feedback vi fått och lanserar en färdig plan i höst.

Biogas Research Center har tagit fram en rykande färsk bok om just biogas – ”Biogas i det hållbara samhället”. Biogaslösningar finns här och var i samhället, men det är ganska okänt vilka värden de skapar och vilka problem de löser. I boken får läsaren följa med på en resa genom Sverige och upptäcka hur biogaslösningar gör städer, regioner och företag bättre. Boken vänder sig till alla som till vardags inte håller på med biogas; politiker, tjänstepersoner i offentliga organisationer, utförare av transporter, transportköpare, företrädare för industri som vill bli fossilfri och givetvis dig som helt enkelt bara vill få en bättre förståelse för vilka positiva samhällseffekter biogaslösningar kan bidra till.

Nytt projekt om energikrav i bygglagstiftningen

Under sommaren har Energikontor Norra Småland fått beviljat och startat upp ett nytt projekt.

Projektet har det långa namnet ”Energikrav i bygglagstiftningen: Från teori till praktik hos bygglovsavdelningarna i Jönköpings län”, men man väljer för enkelhetens skull att kalla det ENBYGG.

Projektet riktar sig, som namnet avslöjar, till just bygglovsavdelningar i kommunerna i Jönköpings län och syftet är att ge en kunskapshöjning inom energihushållningskapitlet i Boverkets byggregler (BBR). Inom loppet av några år har energihushållningskapitlet i BBR genomgått stora förändringar och då fler ändringar väntas krävs det att alla på bygglovsavdelningarna är på det klara med hur man tolkar energibalansberäkningen och hur olika parametrar påverkar resultatet.

Deltagarna i projektet kommer att träffas i en workshopserie ungefär fyra gånger och få ta del av intressanta föreläsare, pröva att göra energibalansberäkningar, skapa nätverk och lära sig mer om resfria möten genom projektet ”Projektkontor för digitala möten i offentlig sektor”, som drivs av Energikontoren Sverige.

Tillsammans

Jag besökte Skåne i slutet av förra veckan och befann mig sedan högt upp på Slåttdalsberget i Höga Kusten nära Örnsköldsvik, i lördags (dit jag för övrigt starkt rekommenderar ett besök! se foto).

Trots att det är en bra bit kvar upp till de allra nordligaste delarna av Sverige, slog det mig hur långa avstånd och olika förutsättningar vårt land består av. Speciellt nu då jag företrädelsevis åker tåg istället för att flyga blir det väldigt uppenbart, dvs många timmar på tåg.

Vi på Energikontoren Sverige är en övergripande, oberoende resurs inom energifrågor på regional och lokal nivå. Vi är snabbfotade och duktiga på att driva projekt, om vi får säga det själva. Även om vi ser lite olika ut, så finns vi med vår kompetens inom energi- och klimatfrågor på femton platser i landet. Vi täcker in i stort sett varje kvadratmillimeter, från Skåne i söder till Lappland i norr och våra stora fokusområden är Förnybar energi och Energieffektivisering.

Tack vare att Energimyndigheten sedan drygt tjugo år tillbaka också ser oss som en god resurs i energiomställningsarbetet, har vi ännu en gång fått ett projekt med syfte att utveckla och samordna oss som aktör. Vi ser det som ett förtroende, och jag som projektledare och teamet har för avsikt att förvalta det på bästa möjliga sätt.

Exakt vad är det vi ska göra inom Samordningsprojektet*?

En hel del om du frågar mig:

• Främst satsar vi på att fortsätta nätverka och utbilda inom våra tematiska områden: Hållbart byggande och renovering, EU och Agenda 2030, Fossilfria transporter och det för oss nya fokusområdet Cirkulär och biobaserad ekonomi. Här jobbar vi på bred front med externa föreläsare, krokar arm med andra kunniga aktörer på områdena och bjuder in brett till aktiviteter.

• Till vår hjälp har vi en kommunikatör som hjälper oss med formerna för webbinarier, nyhetsbrev, hemsidan, filmer och mycket mer av det som ingår i vår kommunikationsplan. Hur bra vi än är så behöver resultaten spridas och inspirationen nå ut till fler.

Mentorskap är också en del, som precis som att ta fram en gemensam digital plattform ger oss möjlighet att hitta effektiva och bra sätt att hjälpa varandra, lära av varandra och därmed dra allt större fördel av våra olikheter. Om ett kontor lyckats bra på att område är de alltid villiga att dela med sig av sin kompetens, och nu upprättar vi formerna för att det ska gå enkelt och smidigt.

• Till sist har vi fått i uppgift att se över vår finansieringssituation genom att undersöka förutsättningarna för grundfinansiering. I dag diffar det mycket i olika regioner, vilket naturligtvis påverkar omfattningen av respektive energikontors verksamhet. Kan vi lära av varandra även här, för att få bättre stabilitet i basfinansieringsfrågan?

Det övergripande målet är minskad klimatpåverkan genom energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå. Som projektledare känns det fantastiskt bra att ha hela, långa Sverige i ryggen som resurs för att uppnå våra högt ställda mål. För det är så man lyckas – tillsammans!

Annacarin Ericsson, Projektledare hemmahörande på Energikontoret Storsthlm. (Dock fn boende i Sundsvall och pluggandes i Kristianstad – därav de långa tågresorna.)

Den nationella partnern för regionalt energi- och klimatarbete.

 

Kontakt

Energikontoren Sverige
c/o Energikontor Sydost
Smedjegatan 37
352 46 VÄXJÖ
info@energikontorensverige.se