Malin Strand ny ordförande för Energikontoren Sverige

Den 7 maj valdes Malin Strand till ny styrelseordförande för Energikontoren Sverige. Hon ser goda möjligheter till synergieffekter mellan sitt nya uppdrag och sin ordinarie tjänst på Fossilfritt Sverige, där hon jobbar med de 21 branschfärdplanerna för fossilfri konkurrenskraft som har tagits fram och som nu går in i en implementeringsfas.

“Det regionala arbetet är jätteviktigt när nationella målsättningar och planer ska genomföras i praktiken och här har energikontoren en viktig roll. Jag ser fram emot att dyka ner i de lokala möjligheterna och samtidigt tillföra kunskap från den nationella nivån”, säger hon.

Malin Strand ersätter Andres Muld, tidigare generaldirektör på Energimyndigheten, som därmed avslutar sitt treåriga åtagande. Under tiden som styrelseordförande har han särskilt uppskattat den stora entusiasm och kompetens som är fördelad över femton energikontor, från norra till södra Sverige. Lokal förankring i kombination med nationell räckvidd ser han som energikontorens största styrka och är även det han har fokuserat på att lyfta fram i sitt arbete.

“Malin Strand kommer att göra ett bra arbete och jag önskar henne all lycka till”, säger Andres avslutningsvis.

Energikontoren Sverige är ett samverkansorgan för Sveriges 15 regionala energikontor. Energikontoren har en väsentlig roll i arbetet med att driva energi- och klimatarbetet på det lokala och regionala planet och för att nå de regionala målen. Det främsta syfte är att främja energieffektivitet och öka andelen förnybara energikällor. Tillsammans verkar energikontoren för att de nationella målen nås. Föreningen ska genomföra gemensamma insatser för att underlätta energikontorens verksamhet och utveckling.

Ordförande: Malin Strand, Fossilfritt Sverige
Vice ordförande: Katarina Delsing, Energikontor Norr

Klart med ny styrelse

I förra veckan höll Energikontoren Sverige sitt årsmöte i Växjö. Förutom en rad årmötesärenden så valdes också en ny styrelse. Styrelsen består numera av, från vänster: Michael Sillén, Mats Bjälkholm, Per- Johan Wik, Katarina Delsing, Andres Muld, ordförande, Lina Yng, Carlos Pettersson, Therese Hjelseth och Stefan Olsson. Saknas på bilden gör Marina Gregorsson.

Inspirerande dag för byggbranschens utmaningar

Den 10 april träffades folk ur Östergötlands byggbransch under rubriken ”Hållbart byggande” för att diskutera de utmaningar som branschen står inför. En av föreläsarna var Johan Nuder från Informationscentrum för hållbart byggande (ICHB) som berättade om den klimatpåverkan som branschen står inför.

Ett 40-tal deltagare hade samlats för att lyssnat till Johan Nuder från Informationscentrum för hållbart byggande (ICHB) och Birgitta Glovén från Sveriges Byggindustrier. Vi fick också möta Eva Lindstén från Lindsténs Fastigheter och Göran Lundström från Åhlin och Ekeroth Byggnads AB som tillsammans förverkligat idén om ett runt trähus i fem våningar mitt i Linköping, Valla Berså.

Johan Nuder inledde med att ge en bild över den klimatutmaning som branschen tillsammans behöver anpassa sig till och fortsatte med att visa fastighets- och byggsektorns utmaningar. Om vi ska klara målet att inte överstiga två graders ökning av jordens medeltemperatur får vi i Sverige inte släppa ut mer än 300-600 miljoner ton koldioxid. Om vi fortsätter som nu har vi förbrukat den inom 6-12 år. Bygg- och fastighetssektorn står för 18 procent av utsläppen.

I cirka 75 procent av Sveriges 4,8 miljoner bostäder är beställarna lekmän utan särskild kunskap om energi- och klimatanpassning. De vänder sig till sin lokala byggvaruhandel som i dag säljer energimärkta vitvaror men utbudet av energimärkta byggvaror är mycket begränsat. Ett liknande förhållande finns i byggnadssektorn där mycket av nybyggnationerna görs av de stora bolagen medan huvuddelen av alla renovering görs av byggbolag med färre än 5 anställda.

Det är lätt att rikta blicken mot nyproduktionen och tänka att vi borde lägga ribban högt så vi gör skillnad. All nyproduktion som uppfördes 2017 står bara för 0,006 procent av fastighetsbranschens energianvändning. Det är bra och viktigt att kraven är höga men den stora utmaningen kommer ändå att vara renovering av de miljontals fastigheter som redan är byggda. Det är en stor utmaning att få många att ta steg i rätt riktning och vi kan inte förlita oss på att några andra ska göra jobbet. Vi behöver göra bra och hållbara val för att det ”känns rätt” minska CO2 utsläppen från sina egna aktiviteter. Om tio år kommer vi kanske inte att hänsynslöst riva ut kök och badrum för att kasta på tippen för att färgen är fel utan har ett mer hållbart cirkulärt tänk. När vi känner att det känns fel att göra på ett visst sätt kommer förändringen som med att köpa plastpåsar i affären, var Johan Nuders budskap till åhörarna.

”Kändes rätt”

Ett intressant exempel från Linköping fick vi också ta del av. Det handlade om ett femvåningshus som Lindsténs fastigheter byggt.

– Det ”kändes rätt”, berättar Eva Lindstén, Lindsténs fastigheter om att bygga i hus i trä.

Detta sa hon trots att byggnationen medförde stora utmaningar. Till exempel har ingen tidigare byggt ett runt trähus i fem våningar tidigare. Trots detta ville man bygga på just detta sätt. Här krävdes en byggare med samma mod och hängivenhet som beställaren för att lösa dessa utmaningar. Göran Lundström på Åhlin och Ekeroth Byggnads, ett lokalt byggföretag, fick frågan och tillsammans startades resan Valla Berså i Linköping. Ett annat viktigt samarbete var det med Winell Jern arkitekter.

Beställaren utmanades många gånger om sitt val men stod fast vi sina idéer. Fastigheten har ett hållbarhetstänk på många nivåer. Man valde att bygga Miljöbyggnad Silver och Sunda Hus C+ och landande på 55 kWh/m2.

Ett stort antal borrhål förvärmer tilluften och fungerar också som frikyla sommartid. Fjärrvärme från tekniska verken värmer. Man valde 4-glas fönster som dess utom är optimerade för olika sol instrålning för minska värmeförluster men också som bullerbarriär. På en gavel finns solceller integrerade i fasaden samt att man valt att mer traditionella solceller på taket. Till fastighetens 69 lägenheterna finns endast har ett 20 tal p-platser men Sunfleets bilpool samt en el-cykelpool och laddstolpar för elfordon finns att tillgå. Då det mestadels är små lägenheter har man skapat en verkstadsdel för att tex kunna fixa sin cykel eller annat där man behöver lite svängutrymme.

Man har också jobbat hårt med säkerheten och varje lägenheterna är utrustad med boendesprinkel, digitalt brandlarm, timer på spisar tex. Förutom fördelar som att trä är ett förnybart byggmaterial har fördelarna med att bygga i trä har varit många som att stomresningen gick fort, tiden för uttorkning som finns vid betongstomme är kort, ljudnivån på bygget var påtagligt tystare och behagligare för de som arbetade på bygget. På frågan om det varit kostnadsdrivande att bygga ett trähus så svarade Eva att det var lite knepig att svara på det då de dessutom var en rund byggnad som i sig själv var fördyrande. Andra kostnadsdrivande delar var att det inte finns någon bra och entydig standard för brandskydd så de har själva lagt ribban mycket högt. Sammantaget är de mycket nöjda och skulle utan gärna bygga i trä igen, Sören Lundström önskar då gärna en mer traditionell byggnad.

En viktig färdplan

Birgitta Glovén från Sveriges Byggindustrier tog oss med på turerna och framtagandet av Färdplan för fossilfri konkurrenskraft i Bygg- och anläggningssektorn. Den är en del i den kedja av aktörer i hela bygg och anläggningssektorn som tillsammans ska nå målet att vara klimatneutral 2045, halverat växthusgaserna till 2030 jämfört med 2015, samtidigt som konkurrenskraften stärks.

Tillverkning av byggmaterial står för omkring 80 procent av byggskedets klimatpåverkan. Transporter och själva byggandet för 20 procent. I både bygg- och anläggningsprojekt bidrar cement i betong tillsammans med stål för en stor andel av ett projektets klimatpåverkan. Utmaningarna för att bryta rundgången ”vi gör inget om ingen ställer några krav” så har man försökt skapa en gemensam målbild framåt och där målen tydligt kopplas till affären. Man identifierade ett antal områden som behövde stärkas.

Alla och ingen – Att minska växthusgaserna kan inte betraktas som ett särintresse eller som en dellösning som hanteras av ett fåtal. Mod och framsynthet hos alla aktörer och politiker krävs men för att påskynda omställningen krävs en tydlig affärskoppling till låga utsläpp för att få incitament till förändring.

Affärsmodeller och upphandling – Ett möjligt sätt att värdera minskad klimatpåverkan är att kvantifiera utsläppen och sätta ett pris på dem. Beställaren kan i upphandlingssituationer visa hur mycket de värderar lösningar som ger mindre klimatpåverkan. Trafikverket har infört ett system med bonus på om den valda lösningen ger en större koldioxidbesparing än den i upphandlingen avtalade allt för att skapa incitament för att göra lite mer.

Innovation, processer och nya material – Fastigheter kommer att nyttjas i högre grad för energiproduktion och då kommer nya ekonomiska modeller och ägarförhållande behöva utvecklas. Incitament för att samutnyttjande av flexibla ytor tex för en bilpool på allmän plats eller annan typ av delningstjänst.

Regelverk och lagstiftning Det saknas idag lagkrav på att deklarera och reglera byggnaders och infrastrukturs klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Tex skulle det kunna vara lagkrav på att material- klimatdeklarationer i plan-och byggprocessen utformas, eventuellt med gränsvärden för koldioxidutsläpp. Den avfallslagstiftning vi har hindrar utvecklingen av cirkulära affärsmodeller och begränsar återvinningen i bygg och anläggningskonstruktioner. Idag läggs stora mängder jord och schaktmassor på deponi istället för att återvinnas lokalt. Annan lagstiftning som skulle behöva ses över är möjligheten att dela energi mellan brukare och fastigheter. Finanssektorns investeringskalkyler har oftast kortsiktigt fokus men för att hantera klimatfrågan kan lagstiftaren tydliggöra att redovisa hur hållbarhetsfaktorerna beaktas i investeringsprocessen.

Kompetens och ledarskap – Bygg- och anläggningssektorns aktörer behöver stärka sin grundläggande kunskap om vad som kan göras i vilket skede för att minska klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Det gäller även den upphandlande parten samt projektörer och entreprenörer. Men verktyg och arbetssätt behöver utvecklas och tillhandahållas.

Dagen avslutades med en workshop där man jobbade fram hur man i Östergötland vill komma vidare och göra verkstad av färdplanen. Workshopen hölls av Åsa Douhan från Sveriges byggindustrier. Dagen arrangerades gemensamt av Energikontoret Östergötland, Sveriges Byggindustrier och Informationscentrum för hållbart byggande.

Energisparhjälpen ger gratis stöd till BRF:er

Att minska energianvändningen i fastigheten är en högaktuell fråga i många bostadsrättsföreningar. Med Energisparhjälpen får ni kostnadsfri hjälp att komma igång.

Energisparhjälpen är ett gemensamt initiativ från Energikontoren Sverige och Informationscentrum för hållbart byggande, ICHB, och riktar sig till bostadsrättsföreningar och fastighetsägare som vill komma igång med sin energieffektivisering.

Fastighetsmässan Fastighet 2020 turnerar på 60 platser runt om i landet. Förutom utställare och föredragshållare inom energi- och fastighetsförvaltning, finns representanter för det regionala energikontoret och kommunens energi- och klimatrådgivare på plats. Mässbesökarna kan kostnadsfritt boka in Energisparhjälpen. Håll utkik efter Energisparhjälpens ikon!

Du kan läsa mer om Energisparhjälpen på ichb.se samt få 10 tips för minskad energianvändning i BRF.

Tillgängliga laddstationer för elbilar

När Energikontoret Jämtland Härjedalen fick upp ögonen för tillgänglighetsperspektivet blev det tydligt att laddinfrastrukturen i Sverige är exkluderande för många personer med funktionsvariation. Vid en närmare undersökning visade det sig att det saknades såväl installationsråd som krav och standarder.

Klirr! Polletten föll ned. De flesta av oss som jobbar på energikontor har deltagit på många seminarier om hållbarhetsaspekter (miljö, jämställdhet och mångfald) och vet att ett inkluderande arbetssätt kan vara en hävstång i vårt arbete. Det är otroligt viktigt, men alltför ofta är det svårt att omsätta råden till något konkret som gör skillnad. Den här gången blev det annorlunda. När vi gick igenom vad som enligt lag inte får utgöra skäl för diskriminering stod där ”funktionshinder” längst ner. Klirr! Självklart ska vi inkludera ett funktionshinderperspektiv och tillgänglighetsfrågor i vårt arbete. Vi verkar för att öka antalet laddstationer för elbilar och försöker ju därmed påverka den fysiska miljön.

När vi sökte efter vad som fanns om detta i form av installationsråd, krav och standarder så blev antalet träffar noll. Det kändes som att vi hade hittat en ovänd sten. Vi begav oss ut för att undersöka hur befintliga laddstationer såg ut och möttes av höga kanter, klumpiga påkörningsskydd och höga displayer som knappt kan läsas ens av kortare människor. Om du sitter i rullstol går det inte att använda laddstationen alls. Jag frågade mig själv: För vem bygger vi infrastrukturen som ska energiförsörja framtidens fordon?

Till slut hittade vi ändå ett antal tillgänglighetstips hos Powercircle, som är elkraftbranschens intresseorganisation. Det var några punkter avseende exempelvis höjd på ladduttag och display samt bredd och lutning på parkeringsplatsen. Vi utvecklade dem lite vidare och började prata med myndigheter, stödgivare, laddoperatörer, installatörer och producenter av laddutrustning. Alla överraskades av våra frågor och även om alla också höll med om att frågan är viktig hänvisade de flesta vidare. Någon annan måste ställa kraven, någon annan designar laddaren, någon annan installerar den på en viss höjd, någon annan skriver installationsråden och så vidare.

Vi gick vidare och hittade en samarbetspartner i Janne Herranen som sitter i rullstol. Han vill köpa elbil men har låtit bli eftersom han sett brister i infrastrukturen. I sin bil på väg till Skellefteå från Trollhättan stannade han och studerade 30 snabbladdare. Inte en enda av dem hade han kunnat använda. Han gjorde en DO-anmälan, men den lades ned eftersom han inte kör elbil ännu. Han ansågs inte vara diskriminerad. I samma veva fick han höra om personer som inte har beviljats supermiljöbilspremie till sina handikappanpassade elbilar då de inte är i standardutförande.

Vi fortsätter vårt tillgänglighetsarbete och det går framåt. Efter råd och stöd från oss har SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) tagit med tillgänglighetsperspektivet i sin remiss för upphandling av laddningspunkter. Det innebär förhoppningsvis att alla företag som vill lämna anbud till upphandlingen måste börja fundera på tillgänglighetsperspektivet. Vi önskar att ännu fler krokar arm med oss i den här frågan. Denna okunskap och exkluderande design är frustrerande, men vi energikontor kan agera ögonöppnare och belysa den här frågan i olika sammanhang. Vi kan verka för att energiomställningen leder till en mer inkluderande framtid.

Tips på hur du kan bygga inkluderande laddstationer:

  • Minst 90 cm fri bredd mellan fordon och rullstol
  • Knappar, kontakt och display max 120 cm högt
  • Låg lutning på marken
  • Inga höjdskillnader eller kantstenar mellan fordon och laddstation
  • Tydliga färger och kontraster
  • Smart placering av påkörningsskydd
  • Skriv tydliga och inkluderande råd för installation

Moa Breivik, Energikontoret Jämtland Härjedalen

Skarpa förslag på bättre regler för solel

Sveriges lagstiftning hindrar utbyggnaden av solel. Solcellsägare som har för stora solcellsanläggningar eller producerar för mycket energi straffas av regelverket. Nu har Samhällsbyggnadsnämnden i Region Örebro län beslutat att skicka ett antal förbättringsförslag till regeringen.

På Energikontoret Örebro län drivs ett projekt som heter Framtidens solel. Genom projektet har det tagits fram en utredning av regelverket inom solel, där de identifierat ett antal förbättringsförslag i lagstiftningen. Exempelvis vad gäller att dela el mellan byggnader och det begränsade undantaget för energiskatten.

– Vi vill att det ska vara smidigt, tryggt och förutsägbart att installera solceller. Det är det inte med dagens regelverk, menar Nina Höijer (S), ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden på Region Örebro län.

Nu har Region Örebro läns politiker beslutat att ska skicka dessa förslag till nationell nivå och det är en stor fördel om fler organisationer hakar på och ställer sig bakom förslagen. Ju fler vi blir desto större chans att de nationella aktörerna reagerar! 

– Det finns ett stort intresse hos företagen att installera solceller, och vi har också en växande solcellsbransch i länet. Detta utgör en stor potential för arbetstillfällen och ekonomisk utveckling, säger Ylva Gullberg, solcellsexpert på Energikontoret Region Örebro län, som tagit fram underlag till utredningen.

Nedan hittar du länkar som leder till slutgiltiga versioner av utredningen och inspelet, samt en mall för ett Letter of support som du och din verksamhet kan använda eller redigera som ni vill:

Vill du och din verksamhet vara med?

Om du och din verksamhet vill haka på och ställa sig bakom det här förslaget så skriver ni under mallen “Stöd till inspel” här ovanför och skickar in till Ylva Gullberg på ylva.gullberg@regionorebrolan.se så snart som möjligt. 

Pressmeddelandet om solel

Sörmlands Cykelting inspirerar till ökat cyklande

Ökat cyklande har många fördelar. Det ger vardagsmotion som är bra för hälsan. Det är hållbart. Och det sparar tid – i tätorter kommer de som har upp till 15 kilometer till jobb eller skola fram lika snabbt, eller snabbare, med cykel än med bil. På Sörmlands Cykelting, den 3 december på Lokomotivet i Eskilstuna, samlas politiker, tjänstemän och cykelintresserade för att ta del av tips och goda exempel som kan bidra till ökad cykling.

Siffror från Trafikverket visar att inrikes transporter står för cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Att sprida kunskap om kostnadseffektiva åtgärder som kan minska transportrelaterade utsläpp är ett viktigt syfte med konferensen Sörmlands Cykelting 2019.

– Runt 80 procent av alla bilresor i tätorter är kortare än 3–4 kilometer, säger Agnes Widing, projektledare på Energikontoret i Mälardalen. Att istället ta cykeln på den typen av sträckor, ofta till och från jobbet, är en jättebra insats för klimatet och den egna hälsan, som dessutom ger renare och tystare stadsmiljöer.

Cykel i verksamhet och vardag

Konferensen riktar sig framför allt till politiker och tjänstemän, men porten står öppen för alla som är intresserade. Moderator för dagen är Lars Strömgren, ordförande för den ideella föreningen Cykelfrämjandet, (se bilden) som har som mission att ”vid resor under 10 km ska 20 procent av svenskarna välja cykeln till 2030”.

– Sörmlands Cykelting 2019 kommer att bjuda på goda exempel från andra svenska kommuner och föredrag från olika branscher om hur de använder cyklar, elcyklar och lådcyklar i sina respektive verksamheter, säger Joachim Gellerstedt, projektledare på Energikontoret i Mälardalen. Vi diplomerar även arbetsplatser som har deltagit i kampanjen Cykelvänlig arbetsplats, och under hela konferensen pågår en minimässa med utställare kopplade till cykling.

”Om konsten att leva utan bil”

Talar gör även skådespelare och cykelbloggaren David Sennerstrand, som delar med sig av en stand up-föreläsning om sitt cykelintresse. Konferensen avslutas med en paneldebatt med representanter från cykelbranschen, kommunal verksamhet, allmänheten och politiken.

Sörmlands Cykelting arrangeras inom ramen för projektet Cykelsamverkan Sörmland, som drivs av Energikontoret i Mälardalen i samverkan med Katrineholms, Nyköpings och Eskilstuna kommun, Region Sörmland och Länsstyrelsen Södermanland. Cykelsamverkan Sörmland finansieras av Energimyndigheten.

Den nationella partnern för regionalt energi- och klimatarbete.

 

Kontakt

Energikontoren Sverige
c/o Energikontor Sydost
Smedjegatan 37
352 46 VÄXJÖ
info@energikontorensverige.se