Klart med ny styrelse

I förra veckan höll Energikontoren Sverige sitt årsmöte i Växjö. Förutom en rad årmötesärenden så valdes också en ny styrelse. Styrelsen består numera av, från vänster: Michael Sillén, Mats Bjälkholm, Per- Johan Wik, Katarina Delsing, Andres Muld, ordförande, Lina Yng, Carlos Pettersson, Therese Hjelseth och Stefan Olsson. Saknas på bilden gör Marina Gregorsson.

Inspirerande dag för byggbranschens utmaningar

Den 10 april träffades folk ur Östergötlands byggbransch under rubriken ”Hållbart byggande” för att diskutera de utmaningar som branschen står inför. En av föreläsarna var Johan Nuder från Informationscentrum för hållbart byggande (ICHB) som berättade om den klimatpåverkan som branschen står inför.

Ett 40-tal deltagare hade samlats för att lyssnat till Johan Nuder från Informationscentrum för hållbart byggande (ICHB) och Birgitta Glovén från Sveriges Byggindustrier. Vi fick också möta Eva Lindstén från Lindsténs Fastigheter och Göran Lundström från Åhlin och Ekeroth Byggnads AB som tillsammans förverkligat idén om ett runt trähus i fem våningar mitt i Linköping, Valla Berså.

Johan Nuder inledde med att ge en bild över den klimatutmaning som branschen tillsammans behöver anpassa sig till och fortsatte med att visa fastighets- och byggsektorns utmaningar. Om vi ska klara målet att inte överstiga två graders ökning av jordens medeltemperatur får vi i Sverige inte släppa ut mer än 300-600 miljoner ton koldioxid. Om vi fortsätter som nu har vi förbrukat den inom 6-12 år. Bygg- och fastighetssektorn står för 18 procent av utsläppen.

I cirka 75 procent av Sveriges 4,8 miljoner bostäder är beställarna lekmän utan särskild kunskap om energi- och klimatanpassning. De vänder sig till sin lokala byggvaruhandel som i dag säljer energimärkta vitvaror men utbudet av energimärkta byggvaror är mycket begränsat. Ett liknande förhållande finns i byggnadssektorn där mycket av nybyggnationerna görs av de stora bolagen medan huvuddelen av alla renovering görs av byggbolag med färre än 5 anställda.

Det är lätt att rikta blicken mot nyproduktionen och tänka att vi borde lägga ribban högt så vi gör skillnad. All nyproduktion som uppfördes 2017 står bara för 0,006 procent av fastighetsbranschens energianvändning. Det är bra och viktigt att kraven är höga men den stora utmaningen kommer ändå att vara renovering av de miljontals fastigheter som redan är byggda. Det är en stor utmaning att få många att ta steg i rätt riktning och vi kan inte förlita oss på att några andra ska göra jobbet. Vi behöver göra bra och hållbara val för att det ”känns rätt” minska CO2 utsläppen från sina egna aktiviteter. Om tio år kommer vi kanske inte att hänsynslöst riva ut kök och badrum för att kasta på tippen för att färgen är fel utan har ett mer hållbart cirkulärt tänk. När vi känner att det känns fel att göra på ett visst sätt kommer förändringen som med att köpa plastpåsar i affären, var Johan Nuders budskap till åhörarna.

”Kändes rätt”

Ett intressant exempel från Linköping fick vi också ta del av. Det handlade om ett femvåningshus som Lindsténs fastigheter byggt.

– Det ”kändes rätt”, berättar Eva Lindstén, Lindsténs fastigheter om att bygga i hus i trä.

Detta sa hon trots att byggnationen medförde stora utmaningar. Till exempel har ingen tidigare byggt ett runt trähus i fem våningar tidigare. Trots detta ville man bygga på just detta sätt. Här krävdes en byggare med samma mod och hängivenhet som beställaren för att lösa dessa utmaningar. Göran Lundström på Åhlin och Ekeroth Byggnads, ett lokalt byggföretag, fick frågan och tillsammans startades resan Valla Berså i Linköping. Ett annat viktigt samarbete var det med Winell Jern arkitekter.

Beställaren utmanades många gånger om sitt val men stod fast vi sina idéer. Fastigheten har ett hållbarhetstänk på många nivåer. Man valde att bygga Miljöbyggnad Silver och Sunda Hus C+ och landande på 55 kWh/m2.

Ett stort antal borrhål förvärmer tilluften och fungerar också som frikyla sommartid. Fjärrvärme från tekniska verken värmer. Man valde 4-glas fönster som dess utom är optimerade för olika sol instrålning för minska värmeförluster men också som bullerbarriär. På en gavel finns solceller integrerade i fasaden samt att man valt att mer traditionella solceller på taket. Till fastighetens 69 lägenheterna finns endast har ett 20 tal p-platser men Sunfleets bilpool samt en el-cykelpool och laddstolpar för elfordon finns att tillgå. Då det mestadels är små lägenheter har man skapat en verkstadsdel för att tex kunna fixa sin cykel eller annat där man behöver lite svängutrymme.

Man har också jobbat hårt med säkerheten och varje lägenheterna är utrustad med boendesprinkel, digitalt brandlarm, timer på spisar tex. Förutom fördelar som att trä är ett förnybart byggmaterial har fördelarna med att bygga i trä har varit många som att stomresningen gick fort, tiden för uttorkning som finns vid betongstomme är kort, ljudnivån på bygget var påtagligt tystare och behagligare för de som arbetade på bygget. På frågan om det varit kostnadsdrivande att bygga ett trähus så svarade Eva att det var lite knepig att svara på det då de dessutom var en rund byggnad som i sig själv var fördyrande. Andra kostnadsdrivande delar var att det inte finns någon bra och entydig standard för brandskydd så de har själva lagt ribban mycket högt. Sammantaget är de mycket nöjda och skulle utan gärna bygga i trä igen, Sören Lundström önskar då gärna en mer traditionell byggnad.

En viktig färdplan

Birgitta Glovén från Sveriges Byggindustrier tog oss med på turerna och framtagandet av Färdplan för fossilfri konkurrenskraft i Bygg- och anläggningssektorn. Den är en del i den kedja av aktörer i hela bygg och anläggningssektorn som tillsammans ska nå målet att vara klimatneutral 2045, halverat växthusgaserna till 2030 jämfört med 2015, samtidigt som konkurrenskraften stärks.

Tillverkning av byggmaterial står för omkring 80 procent av byggskedets klimatpåverkan. Transporter och själva byggandet för 20 procent. I både bygg- och anläggningsprojekt bidrar cement i betong tillsammans med stål för en stor andel av ett projektets klimatpåverkan. Utmaningarna för att bryta rundgången ”vi gör inget om ingen ställer några krav” så har man försökt skapa en gemensam målbild framåt och där målen tydligt kopplas till affären. Man identifierade ett antal områden som behövde stärkas.

Alla och ingen – Att minska växthusgaserna kan inte betraktas som ett särintresse eller som en dellösning som hanteras av ett fåtal. Mod och framsynthet hos alla aktörer och politiker krävs men för att påskynda omställningen krävs en tydlig affärskoppling till låga utsläpp för att få incitament till förändring.

Affärsmodeller och upphandling – Ett möjligt sätt att värdera minskad klimatpåverkan är att kvantifiera utsläppen och sätta ett pris på dem. Beställaren kan i upphandlingssituationer visa hur mycket de värderar lösningar som ger mindre klimatpåverkan. Trafikverket har infört ett system med bonus på om den valda lösningen ger en större koldioxidbesparing än den i upphandlingen avtalade allt för att skapa incitament för att göra lite mer.

Innovation, processer och nya material – Fastigheter kommer att nyttjas i högre grad för energiproduktion och då kommer nya ekonomiska modeller och ägarförhållande behöva utvecklas. Incitament för att samutnyttjande av flexibla ytor tex för en bilpool på allmän plats eller annan typ av delningstjänst.

Regelverk och lagstiftning Det saknas idag lagkrav på att deklarera och reglera byggnaders och infrastrukturs klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Tex skulle det kunna vara lagkrav på att material- klimatdeklarationer i plan-och byggprocessen utformas, eventuellt med gränsvärden för koldioxidutsläpp. Den avfallslagstiftning vi har hindrar utvecklingen av cirkulära affärsmodeller och begränsar återvinningen i bygg och anläggningskonstruktioner. Idag läggs stora mängder jord och schaktmassor på deponi istället för att återvinnas lokalt. Annan lagstiftning som skulle behöva ses över är möjligheten att dela energi mellan brukare och fastigheter. Finanssektorns investeringskalkyler har oftast kortsiktigt fokus men för att hantera klimatfrågan kan lagstiftaren tydliggöra att redovisa hur hållbarhetsfaktorerna beaktas i investeringsprocessen.

Kompetens och ledarskap – Bygg- och anläggningssektorns aktörer behöver stärka sin grundläggande kunskap om vad som kan göras i vilket skede för att minska klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Det gäller även den upphandlande parten samt projektörer och entreprenörer. Men verktyg och arbetssätt behöver utvecklas och tillhandahållas.

Dagen avslutades med en workshop där man jobbade fram hur man i Östergötland vill komma vidare och göra verkstad av färdplanen. Workshopen hölls av Åsa Douhan från Sveriges byggindustrier. Dagen arrangerades gemensamt av Energikontoret Östergötland, Sveriges Byggindustrier och Informationscentrum för hållbart byggande.

Ny projektledare på plats

I juni ersatte Annacarin Ericsson, tidigare verksamhetsledare i Västernorrland, Wille Kuha som projektledare på 50 procent i projektet Samordningsnätverk regionala energikontor – fortsättning.

– Jag brinner för energifrågorna och ser detta som en chans att göra skillnad i våra huvudfrågor, energieffektivisering och förnybar energi. Att få möjligheten att jobba tillsammans med likasinnade och högt kompetenta kollegor inom Energikontoren Sverige är en ynnest. Förutom att fokusera på de fyra områdena Hållbart byggande och renovering, Cirkulär och biobaserad ekonomi, EU och Agenda 2030, Fossilfria transporter samt Kommunikation, är projektets mål att göra oss mer effektiva genom att jobba tillsammans och se över den långsiktiga finansieringen. Vi söker även synergieffekter genom en digital samarbetsyta där vi enkelt kan dela våra erfarenheter och dokument med varandra, säger Annacarin Ericson.

Hon är i botten civilekonom med marknadsföring som fördjupning. Intresset för energifrågor väcktes är hon deltog i ett Management Trainee Program på Vattenfall i mitten av 90-talet.

– Därefter har jag länge haft med Vattenfall och energibranschen att göra på flera olika sätt, som inhyrd konsult, som kund och som leverantör. I början av 2000-talet gled jag över mot IT och var på IBM en lång period. Därefter har jag hoppat lite mellan reklambyrå – andra it-bolag och nu senast som Verksamhetsledare på Energikontoret Västernorrland.

Tidigare var det Energikontoret Mälardalen som var projektägare men med ny projektledare ändras också ägandeskapet, så numera är det Energikontor Storstockholm som är projektägare. Det är också där Annacarin Eriksson kommer att ha sin tjänst.

Luften i Stockholm allt bättre

Varje år gör miljöförvaltningen i Stockholms stad en rapport som beskriver luftkvaliteten i Stockholm och den senaste rapporten visar att luften blir allt bättre.

Den förbättrade luftkvaliteten är ett resultat av ett gediget luftvårdsarbete från kommunerna, Storsthlm, Länsstyrelsen, Landstinget och Trafikverket, som bland annat har sin grund i det åtgärdsprogram som togs fram år 2012.

Då konstaterades att luftkvaliteten i vissa delar av Stockholms län inte klarade EU:s gränsvärden eller svenska miljökvalitetsnormer och att detta främst berodde på utsläpp från vägtrafiken. Trots en utfasning av äldre bilar utan katalysator hade trenden de senaste åren visat på fortsatt höga nivåer av kvävedioxid, framför allt på flera platser i Stockholms innerstad och vid de större trafiklederna. Överskridanden av partikelhalterna var även de som var allra högst i Stockholms innerstad och längs de stora trafiklederna. En bidragande orsak var den ökade användningen av dieselfordon.

Nu sex år senare visar den senaste luftrapporten från Stockholms stad att EU:s miljökvalitetsnormer uppnåddes med god marginal. Även den svenska, strängare, miljökvalitetsnormen klarades på alla mätstationer förutom på Hornsgatan. Men även där har resultaten förbättrats jämfört med tidigare uppmätta nivåer.

Miljödirektör Gunnar Söderholm menar i en artikel i Expressenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster att Stockholmsluften är 100 gånger bättre i dag än för 50 år sedan. Främsta orsakerna till det är fjärrvärme och bättre bilar.

Jag väntar med att bryta ihop

”När man ser på hur barn´a växer upp och står i, kan man undra om barn´a nånsin får det som vi? Om det finns jobb, om det finns mat om det är drägligt där dom bor, finns det får och kor och vatten och luft?”

Sångtexten är hämtad från Hasse Alfredssons nummer ”Ett glas öl.” Den spelades på Hasse&Tages 88-öresrevyn på restaurangen Skeppet i Stockholm 1970. Textraderna har alltså nästa 50 år på nacken – ändå känns de otäckt aktuella.

Larmrapporterna står nämligen som spön i backen om hur människan håller på att förstöra livsbetingelserna för sig själva och för hela planeten. I stora och viktiga länder som USA och Brasilien handlar de stora rubrikerna om hur den politiska ledningen fattar beslut som känns allt annat än miljöprogressiva. Listan på alla larmrapporter känns oändlig och jag tänker inte räkna upp dem här, ni känner till dem lika bra som jag.

Då är det lätt att känna igen sig i Hasse&Tages fråga; ”Finns det får och kor och vatten och luft?” i framtiden?

För hur ska det bli för våra barn? Vad är det för planet vi lämnar efter oss? Är det dags att bryta ihop och ge upp?

Men samtidigt som så mycket känns dystert så vet vi ju att det håller på att hända grejer. I min bekantskapskrets pratar vi insekter som aldrig förr. Vi köper insektshotell och planterar ängsblommor i trädgården. I olika delstater i USA görs det mycket trots Vita Husets inställning till miljöfrågorna. I Frövi utanför Örebro forskar man för att ta fram batterier i kartong, en forskning som, om den lyckas, kan få enorm betydelse för framtiden. Tillståndet för miljön i Öresund pekar stadigt uppåt kan SVT Nyheter berätta. Tigern har återhämtat sig i Indien och populationen ökar.

Köttkonsumtionen i Sverige minskar, likaså antalet flygresor som vi svenska gör. I Växjö satsar man på att halvera energianvändningen i bostadsområdet Alabastern, i Mariestad har man startar en solcellsdriven vätgasstation, den första i världen, enligt Dagens Industri. Allt fler städer sätter ett datum när man ska vara fossilfria och det händer inte bara i Sverige. Genom Fedarene vet vi att det gäller också andra miljöprogressiva städer i Europa.

Så där kan man hålla på. Man kan känna en frustration att det går för sakta och alla intressanta forskningsprojekt kanske inte blir framgångsrika. Men det finns ändå hopp. Och de som gör det är engagerade människor runt om i Sverige, Europa och världen. Här i Sverige sitter det människor i kommunerna, på statliga myndigheter och på Energikontoren Sverige som jobbar, nästan alltid i det tysta, med att skapa en planet som fungerar och som vi med gott samvete kan lämna till våra barn och barnbarn. På de 15 energikontoren finns det människor som jobbar för att det visst ska finnas ”får och kor, och vatten och luft” också om hundra år. Så jag avvaktar med att bryta ihop och ge upp och låter mig inspireras av allt arbete som alla ni gör ute på era kontor.

Göran Schultz, projektkommunikatör i samordningsprojektet del 2

Den nationella partnern för regionalt energi- och klimatarbete.

 

Kontakt

Energikontoren Sverige
c/o Energikontor Sydost
Smedjegatan 37
352 46 VÄXJÖ
info@energikontorensverige.se