Klart med ny styrelse

I förra veckan höll Energikontoren Sverige sitt årsmöte i Växjö. Förutom en rad årmötesärenden så valdes också en ny styrelse. Styrelsen består numera av, från vänster: Michael Sillén, Mats Bjälkholm, Per- Johan Wik, Katarina Delsing, Andres Muld, ordförande, Lina Yng, Carlos Pettersson, Therese Hjelseth och Stefan Olsson. Saknas på bilden gör Marina Gregorsson.

Inspirerande dag för byggbranschens utmaningar

Den 10 april träffades folk ur Östergötlands byggbransch under rubriken ”Hållbart byggande” för att diskutera de utmaningar som branschen står inför. En av föreläsarna var Johan Nuder från Informationscentrum för hållbart byggande (ICHB) som berättade om den klimatpåverkan som branschen står inför.

Ett 40-tal deltagare hade samlats för att lyssnat till Johan Nuder från Informationscentrum för hållbart byggande (ICHB) och Birgitta Glovén från Sveriges Byggindustrier. Vi fick också möta Eva Lindstén från Lindsténs Fastigheter och Göran Lundström från Åhlin och Ekeroth Byggnads AB som tillsammans förverkligat idén om ett runt trähus i fem våningar mitt i Linköping, Valla Berså.

Johan Nuder inledde med att ge en bild över den klimatutmaning som branschen tillsammans behöver anpassa sig till och fortsatte med att visa fastighets- och byggsektorns utmaningar. Om vi ska klara målet att inte överstiga två graders ökning av jordens medeltemperatur får vi i Sverige inte släppa ut mer än 300-600 miljoner ton koldioxid. Om vi fortsätter som nu har vi förbrukat den inom 6-12 år. Bygg- och fastighetssektorn står för 18 procent av utsläppen.

I cirka 75 procent av Sveriges 4,8 miljoner bostäder är beställarna lekmän utan särskild kunskap om energi- och klimatanpassning. De vänder sig till sin lokala byggvaruhandel som i dag säljer energimärkta vitvaror men utbudet av energimärkta byggvaror är mycket begränsat. Ett liknande förhållande finns i byggnadssektorn där mycket av nybyggnationerna görs av de stora bolagen medan huvuddelen av alla renovering görs av byggbolag med färre än 5 anställda.

Det är lätt att rikta blicken mot nyproduktionen och tänka att vi borde lägga ribban högt så vi gör skillnad. All nyproduktion som uppfördes 2017 står bara för 0,006 procent av fastighetsbranschens energianvändning. Det är bra och viktigt att kraven är höga men den stora utmaningen kommer ändå att vara renovering av de miljontals fastigheter som redan är byggda. Det är en stor utmaning att få många att ta steg i rätt riktning och vi kan inte förlita oss på att några andra ska göra jobbet. Vi behöver göra bra och hållbara val för att det ”känns rätt” minska CO2 utsläppen från sina egna aktiviteter. Om tio år kommer vi kanske inte att hänsynslöst riva ut kök och badrum för att kasta på tippen för att färgen är fel utan har ett mer hållbart cirkulärt tänk. När vi känner att det känns fel att göra på ett visst sätt kommer förändringen som med att köpa plastpåsar i affären, var Johan Nuders budskap till åhörarna.

”Kändes rätt”

Ett intressant exempel från Linköping fick vi också ta del av. Det handlade om ett femvåningshus som Lindsténs fastigheter byggt.

– Det ”kändes rätt”, berättar Eva Lindstén, Lindsténs fastigheter om att bygga i hus i trä.

Detta sa hon trots att byggnationen medförde stora utmaningar. Till exempel har ingen tidigare byggt ett runt trähus i fem våningar tidigare. Trots detta ville man bygga på just detta sätt. Här krävdes en byggare med samma mod och hängivenhet som beställaren för att lösa dessa utmaningar. Göran Lundström på Åhlin och Ekeroth Byggnads, ett lokalt byggföretag, fick frågan och tillsammans startades resan Valla Berså i Linköping. Ett annat viktigt samarbete var det med Winell Jern arkitekter.

Beställaren utmanades många gånger om sitt val men stod fast vi sina idéer. Fastigheten har ett hållbarhetstänk på många nivåer. Man valde att bygga Miljöbyggnad Silver och Sunda Hus C+ och landande på 55 kWh/m2.

Ett stort antal borrhål förvärmer tilluften och fungerar också som frikyla sommartid. Fjärrvärme från tekniska verken värmer. Man valde 4-glas fönster som dess utom är optimerade för olika sol instrålning för minska värmeförluster men också som bullerbarriär. På en gavel finns solceller integrerade i fasaden samt att man valt att mer traditionella solceller på taket. Till fastighetens 69 lägenheterna finns endast har ett 20 tal p-platser men Sunfleets bilpool samt en el-cykelpool och laddstolpar för elfordon finns att tillgå. Då det mestadels är små lägenheter har man skapat en verkstadsdel för att tex kunna fixa sin cykel eller annat där man behöver lite svängutrymme.

Man har också jobbat hårt med säkerheten och varje lägenheterna är utrustad med boendesprinkel, digitalt brandlarm, timer på spisar tex. Förutom fördelar som att trä är ett förnybart byggmaterial har fördelarna med att bygga i trä har varit många som att stomresningen gick fort, tiden för uttorkning som finns vid betongstomme är kort, ljudnivån på bygget var påtagligt tystare och behagligare för de som arbetade på bygget. På frågan om det varit kostnadsdrivande att bygga ett trähus så svarade Eva att det var lite knepig att svara på det då de dessutom var en rund byggnad som i sig själv var fördyrande. Andra kostnadsdrivande delar var att det inte finns någon bra och entydig standard för brandskydd så de har själva lagt ribban mycket högt. Sammantaget är de mycket nöjda och skulle utan gärna bygga i trä igen, Sören Lundström önskar då gärna en mer traditionell byggnad.

En viktig färdplan

Birgitta Glovén från Sveriges Byggindustrier tog oss med på turerna och framtagandet av Färdplan för fossilfri konkurrenskraft i Bygg- och anläggningssektorn. Den är en del i den kedja av aktörer i hela bygg och anläggningssektorn som tillsammans ska nå målet att vara klimatneutral 2045, halverat växthusgaserna till 2030 jämfört med 2015, samtidigt som konkurrenskraften stärks.

Tillverkning av byggmaterial står för omkring 80 procent av byggskedets klimatpåverkan. Transporter och själva byggandet för 20 procent. I både bygg- och anläggningsprojekt bidrar cement i betong tillsammans med stål för en stor andel av ett projektets klimatpåverkan. Utmaningarna för att bryta rundgången ”vi gör inget om ingen ställer några krav” så har man försökt skapa en gemensam målbild framåt och där målen tydligt kopplas till affären. Man identifierade ett antal områden som behövde stärkas.

Alla och ingen – Att minska växthusgaserna kan inte betraktas som ett särintresse eller som en dellösning som hanteras av ett fåtal. Mod och framsynthet hos alla aktörer och politiker krävs men för att påskynda omställningen krävs en tydlig affärskoppling till låga utsläpp för att få incitament till förändring.

Affärsmodeller och upphandling – Ett möjligt sätt att värdera minskad klimatpåverkan är att kvantifiera utsläppen och sätta ett pris på dem. Beställaren kan i upphandlingssituationer visa hur mycket de värderar lösningar som ger mindre klimatpåverkan. Trafikverket har infört ett system med bonus på om den valda lösningen ger en större koldioxidbesparing än den i upphandlingen avtalade allt för att skapa incitament för att göra lite mer.

Innovation, processer och nya material – Fastigheter kommer att nyttjas i högre grad för energiproduktion och då kommer nya ekonomiska modeller och ägarförhållande behöva utvecklas. Incitament för att samutnyttjande av flexibla ytor tex för en bilpool på allmän plats eller annan typ av delningstjänst.

Regelverk och lagstiftning Det saknas idag lagkrav på att deklarera och reglera byggnaders och infrastrukturs klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Tex skulle det kunna vara lagkrav på att material- klimatdeklarationer i plan-och byggprocessen utformas, eventuellt med gränsvärden för koldioxidutsläpp. Den avfallslagstiftning vi har hindrar utvecklingen av cirkulära affärsmodeller och begränsar återvinningen i bygg och anläggningskonstruktioner. Idag läggs stora mängder jord och schaktmassor på deponi istället för att återvinnas lokalt. Annan lagstiftning som skulle behöva ses över är möjligheten att dela energi mellan brukare och fastigheter. Finanssektorns investeringskalkyler har oftast kortsiktigt fokus men för att hantera klimatfrågan kan lagstiftaren tydliggöra att redovisa hur hållbarhetsfaktorerna beaktas i investeringsprocessen.

Kompetens och ledarskap – Bygg- och anläggningssektorns aktörer behöver stärka sin grundläggande kunskap om vad som kan göras i vilket skede för att minska klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Det gäller även den upphandlande parten samt projektörer och entreprenörer. Men verktyg och arbetssätt behöver utvecklas och tillhandahållas.

Dagen avslutades med en workshop där man jobbade fram hur man i Östergötland vill komma vidare och göra verkstad av färdplanen. Workshopen hölls av Åsa Douhan från Sveriges byggindustrier. Dagen arrangerades gemensamt av Energikontoret Östergötland, Sveriges Byggindustrier och Informationscentrum för hållbart byggande.

Skarpa förslag på bättre regler för solel

Sveriges lagstiftning hindrar utbyggnaden av solel. Solcellsägare som har för stora solcellsanläggningar eller producerar för mycket energi straffas av regelverket. Nu har Samhällsbyggnadsnämnden i Region Örebro län beslutat att skicka ett antal förbättringsförslag till regeringen.

På Energikontoret Örebro län drivs ett projekt som heter Framtidens solel. Genom projektet har det tagits fram en utredning av regelverket inom solel, där de identifierat ett antal förbättringsförslag i lagstiftningen. Exempelvis vad gäller att dela el mellan byggnader och det begränsade undantaget för energiskatten.

– Vi vill att det ska vara smidigt, tryggt och förutsägbart att installera solceller. Det är det inte med dagens regelverk, menar Nina Höijer (S), ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden på Region Örebro län.

Nu har Region Örebro läns politiker beslutat att ska skicka dessa förslag till nationell nivå och det är en stor fördel om fler organisationer hakar på och ställer sig bakom förslagen. Ju fler vi blir desto större chans att de nationella aktörerna reagerar! 

– Det finns ett stort intresse hos företagen att installera solceller, och vi har också en växande solcellsbransch i länet. Detta utgör en stor potential för arbetstillfällen och ekonomisk utveckling, säger Ylva Gullberg, solcellsexpert på Energikontoret Region Örebro län, som tagit fram underlag till utredningen.

Nedan hittar du länkar som leder till slutgiltiga versioner av utredningen och inspelet, samt en mall för ett Letter of support som du och din verksamhet kan använda eller redigera som ni vill:

Vill du och din verksamhet vara med?

Om du och din verksamhet vill haka på och ställa sig bakom det här förslaget så skriver ni under mallen “Stöd till inspel” här ovanför och skickar in till Ylva Gullberg på ylva.gullberg@regionorebrolan.se så snart som möjligt. 

Pressmeddelandet om solel

Sörmlands Cykelting inspirerar till ökat cyklande

Ökat cyklande har många fördelar. Det ger vardagsmotion som är bra för hälsan. Det är hållbart. Och det sparar tid – i tätorter kommer de som har upp till 15 kilometer till jobb eller skola fram lika snabbt, eller snabbare, med cykel än med bil. På Sörmlands Cykelting, den 3 december på Lokomotivet i Eskilstuna, samlas politiker, tjänstemän och cykelintresserade för att ta del av tips och goda exempel som kan bidra till ökad cykling.

Siffror från Trafikverket visar att inrikes transporter står för cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Att sprida kunskap om kostnadseffektiva åtgärder som kan minska transportrelaterade utsläpp är ett viktigt syfte med konferensen Sörmlands Cykelting 2019.

– Runt 80 procent av alla bilresor i tätorter är kortare än 3–4 kilometer, säger Agnes Widing, projektledare på Energikontoret i Mälardalen. Att istället ta cykeln på den typen av sträckor, ofta till och från jobbet, är en jättebra insats för klimatet och den egna hälsan, som dessutom ger renare och tystare stadsmiljöer.

Cykel i verksamhet och vardag

Konferensen riktar sig framför allt till politiker och tjänstemän, men porten står öppen för alla som är intresserade. Moderator för dagen är Lars Strömgren, ordförande för den ideella föreningen Cykelfrämjandet, (se bilden) som har som mission att ”vid resor under 10 km ska 20 procent av svenskarna välja cykeln till 2030”.

– Sörmlands Cykelting 2019 kommer att bjuda på goda exempel från andra svenska kommuner och föredrag från olika branscher om hur de använder cyklar, elcyklar och lådcyklar i sina respektive verksamheter, säger Joachim Gellerstedt, projektledare på Energikontoret i Mälardalen. Vi diplomerar även arbetsplatser som har deltagit i kampanjen Cykelvänlig arbetsplats, och under hela konferensen pågår en minimässa med utställare kopplade till cykling.

”Om konsten att leva utan bil”

Talar gör även skådespelare och cykelbloggaren David Sennerstrand, som delar med sig av en stand up-föreläsning om sitt cykelintresse. Konferensen avslutas med en paneldebatt med representanter från cykelbranschen, kommunal verksamhet, allmänheten och politiken.

Sörmlands Cykelting arrangeras inom ramen för projektet Cykelsamverkan Sörmland, som drivs av Energikontoret i Mälardalen i samverkan med Katrineholms, Nyköpings och Eskilstuna kommun, Region Sörmland och Länsstyrelsen Södermanland. Cykelsamverkan Sörmland finansieras av Energimyndigheten.

Lyckat projekt i Fastighetsnätverket

Projektet Samverkan för hållbara byggnader i en koldioxidsnål ekonomi startades 2016 med Region Örebro län som projektägare. Det övergripande syftet med projektet har varit att skapa en regional plattform för erfarenhetsutbyte, där Fastighetsnätverket fungerat som ett naturligt forum för kunskapsspridning.

Tanken är att fler kompetenta personer ska kunna göra beställningar och leveranser av hållbara lösningar inom fastighetsbranschen. Tills årsskiftet avslutas projektet och ett nytt projekt tar vid, där Fastighetsnätverket återigen fungerar som nav för kunskapsspridning och aktiviteter. 

– Dagens snabba byggtempo ökar risken för att beställare och leverantörer i fastighetsbranschen väljer kortsiktiga och billiga lösningar, framför långsiktiga och hållbara, berättar Dag Lundblad, grundare av projektet.

Goda exempel inspirerar och skapar förändring

Genom projektet har fastighetsägare kunnat lära sig att driva ett mer systematiskt energiledningsarbete med det primära målet att hitta energitjuvar i fastigheter, kapa driftkostnader och spara pengar. Men också att dela med sig av erfarenheter. Många goda exempel stannar annars inom den egna organisationen.

– Ett bra exempel var när det brunnit på en skola i utrymmet där batterier till solelsanläggningen var placerad. Tillsammans med Futurum Fastigheter anordnade Fastighetsnätverket en driftträff för att sprida erfarenheter från händelsen. Genom det fick projektledare och driftteknisk personal förnyad kunskap, säger Niklas Jakobsson, nuvarande projektledare.

– En workshop anordnas också av Fastighetsnätverket tillsammans med fastighetsägare, batterileverantör och Nerikes brandkår. Workshoppen syftar till att diskutera vidare om hur solel och batterilager kan installeras samtidigt som god brandsäkerhet bibehålls« fortsätter han.

Projektet har inspirerat andra att göra en förändring, genom goda exempel och åtgärder från andra företag som valt att energieffektivisera sina organisationer. Bland annat har Örebrobostäder (ÖBO) lyckats spara drygt 40 procent el i sina hyresfastigheter.

– Vi har identifierat en potential för energieffektivisering på 3 000 MWh, vilket är långt över projektets mål på 540 MWh. Faktiskt utfall uppgår till 446 MWh/år och projektets mål bedöms kunna överträffas efter fullständig uppföljning av samtliga fallstudier. 

Till årsskiftet 2019–2020 kommer projektägaren Region Örebro län starta ett nytt projekt som heter Resurseffektiva och framtidssäkra byggnader i Östra Mellansverige, som du kan läsa mer om här. Tanken med det nya projektet är att möjliggöra fler aktiviteter och vidareutveckla det som redan uppnåtts inom Fastighetsnätverket samt att sprida det till andra regioner i Östra Mellansverige.

Målen med det nya projektet är att fler fastighetsbolag i Östra Mellansverige minskar sin negativa klimatpåverkan och arbetar framåt för framtidssäkra och resurseffektiva byggnader.

Ladda ner slutrapporten och ta del av projektets resa och viktigaste resultat här

Stort genomslag för energi- och klimatrådgivning

Sedan våren 2018 har Sveriges kommunala energi- och klimatrådgivare gått ihop i två gemensamma projekt om solel och hållbara transporter. Resultatet visar att projekten på ett effektivt sätt lyckats stötta privatpersoner, företag och organisationer i övergången till mer förnybara och klimatsmarta alternativ. Projekten har även lett till ett ökat intresse för energi- och klimatrådgivningen.

De kommunala energi- och klimatrådgivarna finns i nästan varje svensk kommun och erbjuder opartiska och kostnadsfria energi- och klimatråd till privatpersoner, företag och organisationer. Energikontor Sydost arbetar med samordning av energi- och klimatrådgivarna i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län på uppdrag av Energimyndigheten.

Under de senaste åren har rådgivare i 284 av Sveriges kommuner kraftsamlat i två nationella projekt. Det ena projektet har handlat om vägledning vid investering och installation av solceller och det andra om hur man går tillväga för att uppföra laddplatser till elfordon.

Totalt har 56 000 personer runt om i landet deltagit i aktiviteter där de fått information, tips och ökade kunskaper inom ämnena, och över 14 000 personer har fått fördjupad rådgivning av sin lokala rådgivare. 

– Satsningen på information och råd kring solceller bär äntligen frukt. Nu installeras solceller i hög takt överallt i vår region. Här har regionens energi- och klimatrådgivningen verkligen gjort en insats, säger Roger Gunnarsson, regional utvecklingsledare för energi- och klimatrådgivningen på Energikontor Sydost. 

Energikontor Sydost har också haft ett särskilt uppdrag, som kommunikationsansvarig för de nationella insatsprojekten för solceller och hållbara transporter. Koordinationen av intern och extern kommunikation har varit en viktig framgångsfaktor i genomförandet av projekten.

– De gemensamma satsningarna har gett en positiv effekt, både vad gäller övergången till mer klimatsmarta lösningar hos målgrupperna, men också på energi- och klimatrådgivningen som helhet. Många rådgivare upplever att intresset och efterfrågan av deras tjänster har ökat tack vare de nationellt koordinerade projekten, säger Morgan Dahlman på Energimyndigheten.

Stort intresse för solel

Intresset för solceller har varit stort och cirka 44 000 personer har fått information eller fördjupad rådgivning om hur man producerar egen el med hjälp av solceller.
– Vi ser att energi- och klimatrådgivarna många gånger ger det stöd som gör att man går från ord till handling. Oftast handlar det då om att rådgivaren tillför information om tekniken och vad som är viktigt att tänka på. Dessutom vet de vad som gäller lokalt och i vilken ordning allt ska göras. Sådant är ju svårt att avgöra själv även om det idag finns mycket information på nätet, säger Anna Derneryd, Energikontor Väst, som leder det nationella projektet för solel.

Råd om teknik och ekonomi kring laddplatser

Inom projektet för hållbara transporter har privatpersoner, företag och bostadsrättsföreningar bland annat fått stöd i hur man installerar laddplatser för elfordon. Totalt har 12 000 personer nåtts genom personliga rådgivningar, seminarier, mässmontrar eller liknande. 
– De flesta som kontaktar en rådgivare har redan bestämt sig för att de vill installera en laddplats men behöver veta mer om hur de ska börja. De vanligaste frågorna är dels rent tekniska, dels kring ekonomi och vilka betallösningar man som företag eller förening kan använda sig av för att debitera anslutna bilar, säger Elin Törnwall, Energikontor Mälardalen, som leder det nationella projektet för hållbara transporter. 

Mer om de nationella projekten

Det här är den tredje omgången som Energimyndigheten tillsammans med de 15 regionala energikontoren samordnar en gemensam satsning av landets alla energi- och klimatrådgivare. Syftet är att öka takten för att nå de energi- och klimatpolitiska målen samtidigt som insatserna bidrar till att utveckla rådgivarnas kunskaper och arbetsmetoder.

Den kommunala energi- och klimatrådgivningen är en kostnadsfri och kommersiellt oberoende tjänst som riktar sig till hushåll, små och medelstora företag, bostadsrättsföreningar och organisationer. År 2019 finns energi- och klimatrådgivare i 284 av landets 290 kommuner. 

De som är intresserade av att få hjälp av sin kommunala energi- och klimatrådgivning kan antingen ringa sin kommuns växel eller söka upp kontaktuppgifterna på Energimyndighetens webbplats.

Resultat och analyser i detta pressmeddelande baseras på energi-och klimatrådgivarnas egen rapportering från projekten.

Livsmedelsbutiker blir mer energieffektiva

Butiker är storslukare av energi och det finns både små, billiga åtgärder och större genomgripande insatser som kan göras för att effektivisera energianvändningen. Nu storsatsar flera livsmedelsbutiker i sydost på energismart teknik och andra åtgärder.

Tio större livsmedelsbutiker deltar i Energikontor Sydosts nätverk för energieffektivisering. Tillsammans satsar de tio butikerna 150 miljoner kronor på energieffektiviseringar i samverkan med energiexperter på Energikontor Sydost och Aktea. Det handlar till exempel om att investera i ny energismart teknik och ta fram drift- och underhållsåtgärder.

Nätverken har tillkommit på initiativ från Energimyndigheten och deltagarna utbyter erfarenheter med andra företag  samt får hjälp att söka stöd för och genomföra en energikartläggning. Det ingår också stöd för att genomföra de åtgärder som energikartläggningen resulterat i. Företagen i nätverket har också fått tillgång till konsultation och rådgiving från nätverkets energiexpert, samt kontinuerligt stöd i arbetet med energieffektivisering. 

Att stötta företag är ett av sätten Energikontor Sydost arbetar med för att bidra till ett hållbarare samhälle.

Den nationella partnern för regionalt energi- och klimatarbete.

 

Kontakt

Energikontoren Sverige
c/o Energikontor Sydost
Smedjegatan 37
352 46 VÄXJÖ
info@energikontorensverige.se