Klart med ny styrelse

I förra veckan höll Energikontoren Sverige sitt årsmöte i Växjö. Förutom en rad årmötesärenden så valdes också en ny styrelse. Styrelsen består numera av, från vänster: Michael Sillén, Mats Bjälkholm, Per- Johan Wik, Katarina Delsing, Andres Muld, ordförande, Lina Yng, Carlos Pettersson, Therese Hjelseth och Stefan Olsson. Saknas på bilden gör Marina Gregorsson.

Inspirerande dag för byggbranschens utmaningar

Den 10 april träffades folk ur Östergötlands byggbransch under rubriken ”Hållbart byggande” för att diskutera de utmaningar som branschen står inför. En av föreläsarna var Johan Nuder från Informationscentrum för hållbart byggande (ICHB) som berättade om den klimatpåverkan som branschen står inför.

Ett 40-tal deltagare hade samlats för att lyssnat till Johan Nuder från Informationscentrum för hållbart byggande (ICHB) och Birgitta Glovén från Sveriges Byggindustrier. Vi fick också möta Eva Lindstén från Lindsténs Fastigheter och Göran Lundström från Åhlin och Ekeroth Byggnads AB som tillsammans förverkligat idén om ett runt trähus i fem våningar mitt i Linköping, Valla Berså.

Johan Nuder inledde med att ge en bild över den klimatutmaning som branschen tillsammans behöver anpassa sig till och fortsatte med att visa fastighets- och byggsektorns utmaningar. Om vi ska klara målet att inte överstiga två graders ökning av jordens medeltemperatur får vi i Sverige inte släppa ut mer än 300-600 miljoner ton koldioxid. Om vi fortsätter som nu har vi förbrukat den inom 6-12 år. Bygg- och fastighetssektorn står för 18 procent av utsläppen.

I cirka 75 procent av Sveriges 4,8 miljoner bostäder är beställarna lekmän utan särskild kunskap om energi- och klimatanpassning. De vänder sig till sin lokala byggvaruhandel som i dag säljer energimärkta vitvaror men utbudet av energimärkta byggvaror är mycket begränsat. Ett liknande förhållande finns i byggnadssektorn där mycket av nybyggnationerna görs av de stora bolagen medan huvuddelen av alla renovering görs av byggbolag med färre än 5 anställda.

Det är lätt att rikta blicken mot nyproduktionen och tänka att vi borde lägga ribban högt så vi gör skillnad. All nyproduktion som uppfördes 2017 står bara för 0,006 procent av fastighetsbranschens energianvändning. Det är bra och viktigt att kraven är höga men den stora utmaningen kommer ändå att vara renovering av de miljontals fastigheter som redan är byggda. Det är en stor utmaning att få många att ta steg i rätt riktning och vi kan inte förlita oss på att några andra ska göra jobbet. Vi behöver göra bra och hållbara val för att det ”känns rätt” minska CO2 utsläppen från sina egna aktiviteter. Om tio år kommer vi kanske inte att hänsynslöst riva ut kök och badrum för att kasta på tippen för att färgen är fel utan har ett mer hållbart cirkulärt tänk. När vi känner att det känns fel att göra på ett visst sätt kommer förändringen som med att köpa plastpåsar i affären, var Johan Nuders budskap till åhörarna.

”Kändes rätt”

Ett intressant exempel från Linköping fick vi också ta del av. Det handlade om ett femvåningshus som Lindsténs fastigheter byggt.

– Det ”kändes rätt”, berättar Eva Lindstén, Lindsténs fastigheter om att bygga i hus i trä.

Detta sa hon trots att byggnationen medförde stora utmaningar. Till exempel har ingen tidigare byggt ett runt trähus i fem våningar tidigare. Trots detta ville man bygga på just detta sätt. Här krävdes en byggare med samma mod och hängivenhet som beställaren för att lösa dessa utmaningar. Göran Lundström på Åhlin och Ekeroth Byggnads, ett lokalt byggföretag, fick frågan och tillsammans startades resan Valla Berså i Linköping. Ett annat viktigt samarbete var det med Winell Jern arkitekter.

Beställaren utmanades många gånger om sitt val men stod fast vi sina idéer. Fastigheten har ett hållbarhetstänk på många nivåer. Man valde att bygga Miljöbyggnad Silver och Sunda Hus C+ och landande på 55 kWh/m2.

Ett stort antal borrhål förvärmer tilluften och fungerar också som frikyla sommartid. Fjärrvärme från tekniska verken värmer. Man valde 4-glas fönster som dess utom är optimerade för olika sol instrålning för minska värmeförluster men också som bullerbarriär. På en gavel finns solceller integrerade i fasaden samt att man valt att mer traditionella solceller på taket. Till fastighetens 69 lägenheterna finns endast har ett 20 tal p-platser men Sunfleets bilpool samt en el-cykelpool och laddstolpar för elfordon finns att tillgå. Då det mestadels är små lägenheter har man skapat en verkstadsdel för att tex kunna fixa sin cykel eller annat där man behöver lite svängutrymme.

Man har också jobbat hårt med säkerheten och varje lägenheterna är utrustad med boendesprinkel, digitalt brandlarm, timer på spisar tex. Förutom fördelar som att trä är ett förnybart byggmaterial har fördelarna med att bygga i trä har varit många som att stomresningen gick fort, tiden för uttorkning som finns vid betongstomme är kort, ljudnivån på bygget var påtagligt tystare och behagligare för de som arbetade på bygget. På frågan om det varit kostnadsdrivande att bygga ett trähus så svarade Eva att det var lite knepig att svara på det då de dessutom var en rund byggnad som i sig själv var fördyrande. Andra kostnadsdrivande delar var att det inte finns någon bra och entydig standard för brandskydd så de har själva lagt ribban mycket högt. Sammantaget är de mycket nöjda och skulle utan gärna bygga i trä igen, Sören Lundström önskar då gärna en mer traditionell byggnad.

En viktig färdplan

Birgitta Glovén från Sveriges Byggindustrier tog oss med på turerna och framtagandet av Färdplan för fossilfri konkurrenskraft i Bygg- och anläggningssektorn. Den är en del i den kedja av aktörer i hela bygg och anläggningssektorn som tillsammans ska nå målet att vara klimatneutral 2045, halverat växthusgaserna till 2030 jämfört med 2015, samtidigt som konkurrenskraften stärks.

Tillverkning av byggmaterial står för omkring 80 procent av byggskedets klimatpåverkan. Transporter och själva byggandet för 20 procent. I både bygg- och anläggningsprojekt bidrar cement i betong tillsammans med stål för en stor andel av ett projektets klimatpåverkan. Utmaningarna för att bryta rundgången ”vi gör inget om ingen ställer några krav” så har man försökt skapa en gemensam målbild framåt och där målen tydligt kopplas till affären. Man identifierade ett antal områden som behövde stärkas.

Alla och ingen – Att minska växthusgaserna kan inte betraktas som ett särintresse eller som en dellösning som hanteras av ett fåtal. Mod och framsynthet hos alla aktörer och politiker krävs men för att påskynda omställningen krävs en tydlig affärskoppling till låga utsläpp för att få incitament till förändring.

Affärsmodeller och upphandling – Ett möjligt sätt att värdera minskad klimatpåverkan är att kvantifiera utsläppen och sätta ett pris på dem. Beställaren kan i upphandlingssituationer visa hur mycket de värderar lösningar som ger mindre klimatpåverkan. Trafikverket har infört ett system med bonus på om den valda lösningen ger en större koldioxidbesparing än den i upphandlingen avtalade allt för att skapa incitament för att göra lite mer.

Innovation, processer och nya material – Fastigheter kommer att nyttjas i högre grad för energiproduktion och då kommer nya ekonomiska modeller och ägarförhållande behöva utvecklas. Incitament för att samutnyttjande av flexibla ytor tex för en bilpool på allmän plats eller annan typ av delningstjänst.

Regelverk och lagstiftning Det saknas idag lagkrav på att deklarera och reglera byggnaders och infrastrukturs klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Tex skulle det kunna vara lagkrav på att material- klimatdeklarationer i plan-och byggprocessen utformas, eventuellt med gränsvärden för koldioxidutsläpp. Den avfallslagstiftning vi har hindrar utvecklingen av cirkulära affärsmodeller och begränsar återvinningen i bygg och anläggningskonstruktioner. Idag läggs stora mängder jord och schaktmassor på deponi istället för att återvinnas lokalt. Annan lagstiftning som skulle behöva ses över är möjligheten att dela energi mellan brukare och fastigheter. Finanssektorns investeringskalkyler har oftast kortsiktigt fokus men för att hantera klimatfrågan kan lagstiftaren tydliggöra att redovisa hur hållbarhetsfaktorerna beaktas i investeringsprocessen.

Kompetens och ledarskap – Bygg- och anläggningssektorns aktörer behöver stärka sin grundläggande kunskap om vad som kan göras i vilket skede för att minska klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Det gäller även den upphandlande parten samt projektörer och entreprenörer. Men verktyg och arbetssätt behöver utvecklas och tillhandahållas.

Dagen avslutades med en workshop där man jobbade fram hur man i Östergötland vill komma vidare och göra verkstad av färdplanen. Workshopen hölls av Åsa Douhan från Sveriges byggindustrier. Dagen arrangerades gemensamt av Energikontoret Östergötland, Sveriges Byggindustrier och Informationscentrum för hållbart byggande.

Kommuner får hjälp att undvika elbrist

Tillgången till el i Stockholmsregionen kan komma att minska de närmaste åren, främst som en följd av en snabb utbyggnad av infrastruktur, verksamheter och bostäder, men också på grund av elektrifiering av fordonsflottan. Lokal elproduktion vid kraftvärmeverk fasas dessutom ut av åldersskäl. Inmatningen av el till regionen kan då få svårt att täcka de nya behoven. Problemen uppstår när elanvändningen är som störst och kallas för effektbrist.

I september fick Energikontoret Storsthlm medel för att starta projektet “Eleffektiv kommun”. I slutet av projektet ska företrädare för länets kommuner anse att de har kunskap om orsaker till effektbrist och vilka åtgärder det finns för att motverka den. Åtgärder för att förhindra effektbrist ska dessutom ha påbörjats. Delmål med projektet är att utse en eleffektsamordnare och skapa ett regionalt samverksamsforum, samt att ta fram en regional eleffektstudie och handledningsmaterial.

Det kan låta som ett problem som ligger långt fram i tiden, men vi kan snart se konsekvenserna. Projektledare Michael Sillén, på Energikontoret Storsthlm, ser flera risker. Nätbolagen säger att de redan nästa år kan tvingas säga nej till nya elabonnenter. Det kan hindra utbygganden av nya bostadsområden. Omställningen till elfordon kan också försenas om elen inte räcker till nya laddstationer.
– Den utbyggnad av elnätet som sker nu väntas först vara färdig om tio år. Innan dess måste vi främst förlita oss på åtgärder som minska elanvändningen vid förbrukningstoppar, säger Michael Sillén.

Topparna kan effektiviseras bort. Det finns också möjlighet att flytta elanvändning till tidpunkter med lägre förbrukning. Ett annat sätt att minska förbrukningstopparna kan vara att utnyttja ellager. De olika alternativen ska undersökas i projektet som startar den 1 oktober och löper fram till 31 oktober 2020.

Sörmland söker Vintercyklist

Det blir mörkt, kallt och kortare dagar. Brukar du låta cykeln flytta in i förrådet under vinterhalvåret? Då är det dags att tänka om! Kampanjen Vintercyklist är en utmaning med syfte att få fler att upptäcka fördelarna med att cykla året om, och alla arbetsplatser i Eskilstuna, Katrineholms och Nyköpings kommun är välkomna att anmäla sig.

För att klara utmaningen ska Vintercyklisten cykla minst tre kilometer per arbetsdag, tre dagar i veckan under tre månader, från den 1 december 2019 till den 28 februari 2020. Anmälningsperioden är öppen till den 22 november.

Låt bilen stå – bra för både miljön och hälsan

Med rätt utrustning behöver det varken vara kallt eller krångligt att cykla på vintern.
– Genom att använda dubbdäck, hjälm, reflexer och kläder efter väder kan du få härliga cykelupplevelser, året om, samtligt som du bidrar till minskade koldioxidutsläpp, bättre hälsa och en mer hållbar framtid, säger Agnes Widing, projektledare på Energikontoret i Mälardalen.

Så blir du en Vintercyklist

Anmälan till utmaningen görs som en arbetsplats, så om du är intresserad av att bli en Vintercyklist – prata med din arbetsgivare! Alla Vintercyklister använder egen cykel och hjälm, och arbetsgivaren förbinder sig att stå för dubbdäck till den personal som deltar i utmaningen. Arbetsgivaren kan också bistå med annan utrustning, som reflexer och sadelskydd, om behov och möjlighet finns.

En del av Cykelsamverkan Sörmland

Kampanjen Vintercyklist genomförs inom ramen för Cykelsamverkan Sörmland, som drivs av Energikontoret i Mälardalen och löper från 2019 till oktober 2020. Projektet utförs med bidrag från Energimyndigheten i samarbete med Katrineholms kommun, Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun, Region Sörmland och Länsstyrelsen i Södermanland.

Norrbotten tar nästa steg i en satsning på behovsdriven innovation

Att alla aktörer, privata företag och offentliga organisationer, står inför utmaningar kopplat till omställningen till ett mer hållbart samhälle har nog inte undgått någon. Som ett av Sveriges mest industritunga län har Norrbotten många styrkor och samtidigt stora utmaningar på resan mot de mål som är uppsatta inom energieffektivisering och minskade växthusgasutsläpp. Energikontor Norr har kollat på behov och möjligheter för att matcha ihop behov med lösningar i företagens arbetet mot en mer positiv miljöpåverkan.

Både näringsliv och offentliga organisationer har omfattande behov att lösa inom hållbarhetsomställningen i den egna verksamheten. En del av dessa är svåra att lösa själva och då behövs extern hjälp och nytänkande lösningsförslag. Energikontor Norr är en av dessa aktörer som vill vara med och driva på utvecklingen.

– Vi har en ambition att kunna koppla ihop företag som har konkreta och utmanande behov inom sin hållbarhetsomställning med företag som sitter på innovativa hållbara lösningar inom energi, miljöteknik och resurseffektivisering. Det i sig är inget nytt under solen, men vi vill göra det med en digital twist. Under våren har vi besökt många företag och offentliga organisationer i regionen för att berätta om vad vi vill åstadkomma och lyssna in eventuellt intresse. Gensvaret har varit överväldigande positivt från alla håll, säger Inger E Pedersen, projektledare på Energikontor Norr.

Mot bakgrund av den respons projektet fått från företagen kommer Energikontor Norr att gå vidare med nästa steg i processen, vilket blir att ansöka om ett genomförandeprojekt för att kunna realisera visionen. Förstudiens resultat har gett en tydlig bild över behoven och intresset hos näringslivet samt vilka framgångsfaktorer, verktyg och metoder som kan appliceras för att framgångsrikt etablera en behovsdriven innovationsplattform i regionen.

– Vår målsättning är att bidra till en hållbar tillväxt i regionen genom att ge fler små och medelstora företag (SMF) från regionen möjligheten att presentera sina lösningsförslag inom energi- och klimatområdet till potentiella nya kunder. Genom att erbjuda SMF en öppning till nya affärsrelationer stärks regionens näringsliv. Det medför samtidigt en miljövinst för Norrbotten i form av smartare och mer effektiva energi- och klimatlösningar hos företag och offentliga aktörer i regionen och hjälper till att minska utsläppen, förklarar Inger E Pedersen på Energikontor Norr.

Projektansökan för arbetet med en behovsdriven innovationsplattform kommer att lämnas in i början av 2020 och om allt går enligt plan kan projektet börja hösten 2020.

Förstudien Behovsdriven Innovationsplattform har drivits av Energikontor Norr med hjälp av finansiering från EU:s regionalfond, Region Norrbotten, Luleå kommun och Piteå kommun.

Spara energi med pumpstopp

Gör som Futurum fastigheter i Örebro: Spara på energin i värmesystemet genom ett så kallat pumpstopp! Genom att stänga av cirkulationspumpen som cirkulerar varmvatten i ett vattenburet värmesystem, minskar du slitaget på utrustningen och gör nytta för miljön. 

Futurum fastigheter har jobbat aktivt med pumpstopp, eller dynamisk pumpstyrning (DPS), i deras värmesystem med goda resultat. Pumpdriften har minskat med upp till 50% över ett år. De effekter som Futurum har lagt märke till är bland annat en mindre energianvändning, kostnadsbesparingar och mindre slitage på utrustning.

Styrningen av pumpstoppet baseras på inomhustemperaturen och framledningstemperaturen. När temperaturskillnaden mellan dessa två givare är mindre än 4-7 grader så stängs cirkulationspumpen av. I nyare fastigheter med lägre systemtemperaturer (1990- fram tills nu) kan drifttiden nästan halveras på cirkulationspumpar, medan övriga fastigheter kan minska drifttiden med cirka 30 %.

Hur fungerar pumpstopp? 

Värmesystemets framledningstemperatur baseras på byggnadens värmekurva vilket följer utetemperaturen. Det innebär att ju kallare det är ute, desto varmare är framledningstemperaturen. Om det är kallt ute kommer skillnaden mellan innetemperaturen och framledningstemperaturen vara mer än 4 -7 grader och cirkulationspumpen kommer att gå och leverera värme till radiatorerna. När utetemperaturen stiger och det finns ett mindre behov från värmesystemet kommer framledningstemperaturen att sjunka och eventuellt nå den satta temperaturgräns (4-7 grader) då pumpen stängs av.

Råd för att komma igång 

Här kommer ett par tips på vad du bör tänka innan du kommer igång med pumpstopp:

Pumpstopp är applicerbart när du har en så kallad rumstemperaturgivare som är placerad inomhus, som meddelar inomhustemperaturen till värmepumpen och får in signalerna digitalt, tillsammans med framledningstemperatur, i ett styrsystem.

Kom igång med pumpstopp genom att koppla rumstemperaturen till DUC/PLC (dataundercentral/programmable logic controller) och installationen är inte komplicerad. 

  • Marknadsmognad och erfarenheter

Det finns ett stort urval av styrsystem och kanske kan det vara svårt att veta vad du behöver, men det kan vara bra att veta att programmeringen av styrsystem inte är alltför komplex. Dessutom finns det flera företag som arbetar med styr- och reglerteknik som kan informera dig om vad som passar dina behov. 

  • Kostnadseffektivitet

Kostnaderna relaterat till pumpstopp beror på hur det befintliga systemet är uppbyggt. Om det redan finns ett digitalt styrsystem med rumstemperaturgivare och framledningstemperaturgivare behövs inte nödvändigtvis någon ny utrustning. Då handlar det om att lägga lite tid på programmering och injustering.

Om det inte finns ett väl fungerande styrsystem i era fastigheter, så kan det vara en god idé att investera i det.  DUC/PLC (dataundercentral/programmable logic controller) är en god investering sett till de många fördelarna som kommer med installationen. Bland annat kan dagens styrsystem kopplas upp mot ett nätverk och ger på så sätt driftansvarig personal en realtidskontroll över systemet. Det går även att upptäcka när det slår larm i system, vilket förkortar driftstörningar avsevärt.

  • Energibesparingspotential

Som tidigare nämnt är fördelarna med pumpstopp många och i nyare fastigheter med lägre systemtemperaturer kan drifttiden på cirkulationspumpar nästan halveras. Den potentiella energibesparingen beror då på effektförbrukningen av cirkulationspumpen och systemtemperaturen.

Ett litet räkneexempel: 

När det gäller en pump som normalt är igång 4300 timmar/år kan drifttiden kortas ner till 2300 timmar/år genom att använda dynamisk pumpstyrning/pumpstopp. Besparingen blir då 2000 timmar * effekten på pumpen + minskade värmeförluster i radiatorsystemet, sedan blir det även mindre slitage på utrustningen.

Bra tryck i Östersund

Mycket folk, bra diskussioner och en hel skolklass från gy6mnasiet på Bygg och anläggning i Östersund. Så kan man snabbt sammanfatta Energikontoret Jämtland/Härjedalens informationsdag om hållbart byggande.

Arrangemanget ingår i den föreläsningsturné som Informationscentrum för hållbart byggande (ICHB) genomför i hela Sverige i samarbete med Energikontoren Sverige.

Turnén har rullat på bra och Johan Nuder från ICHB började med sin föreläsningsturné i våras och har fortsatt att besöka energikontor också nu under hösten. Nyligen var han i Östersund på ett seminarium som Ingrid Ahnlund Rode hade riggat, tillsammans med sina kollegor på Energikontor Jämtland/Härjedalen.

Johan Nuder föreläsning handlar om de miljöavtryck som kommer från fastighets- och byggsektorn och vad som måste hända för att en ändring ska kunna ske mot ett mer hållbart byggande.

Föreläsningen i Östersund filmades och är du nyfiken på att ta del av hans föreläsning går det att göra här. Det är fem olika avsnitt som rullar efter varandra.

Den nationella partnern för regionalt energi- och klimatarbete.

 

Kontakt

Energikontoren Sverige
c/o Energikontor Sydost
Smedjegatan 37
352 46 VÄXJÖ
info@energikontorensverige.se