Energikontoren Sveriges styrelseordförande, Andres Muld, skriver i denna krönika om det nya Informationscentrum för hållbart byggande (ICHB) som energikontoren är med och driver.

Det har nu gått drygt ett halvår sedan starten av ICHB. Det första halvåret har mycket handlat om att formera verksamheten och lägga grunden för en framtida modell för att lyckas nå ut med information för att åstadkomma ett mer hållbart byggande.

Arbetet fokuserades i början med att samla in och strukturera information för att kunna erbjuda intressenter att söka information på www.ichb.se.

Därefter har arbetet koncentrerats på att fördjupa kunskapen om hur sektorn hållbarhetsmässigt påverkar samhället. Vidare har studerats vilka målgrupper/beslutsfattare som saknar information för att kunna agera mer hållbart inom byggandet.

ICHB:s uppdrag är att målgruppsanpassa information om hållbart byggande. Därför är det mycket viktigt att ta reda på till vem som informationen ska anpassas. ICHB:s målgrupper kan förenklat delas upp i dels lokalfastigheter och bostadsfastigheter, dels professionella och lekmannamässiga beslutsfattare. Inom lokaler är det uteslutande professionella beslutsfattare som fattar beslut om byggrelaterade åtgärder. På bostadssektorn är det annorlunda, där en majoritet faktiskt är lekmän avseende hållbarhetsfrågor inom byggaktiviteter.

Detta innebär att en betydligt större del av ICHB:s målgrupper är lekmän och kommer att i högsta grad påverka hur ICHB skall utforma sin strategi för att lyckas med uppdraget.

Det räcker inte med att samla in och målgruppsanpassa information om hållbart byggande. För att lyckas med att öka takten till ett mer hållbart byggande måste ICHB i större utsträckning arbeta med att säkerställa att informationen når ut och ger effekt. Därför är det av största vikt att kombinera insamlingen och paketeringen av informationen med ett metodiskt arbete med hur informationen når ut och skapar aktiviteter som leder till ett mer hållbart byggande. I detta arbete har Sveriges Energikontor – som en partner inom ICHB – en viktig roll i att kunna sprida informationen till relevanta målgrupper både regionalt och lokalt.

För att lyckas med uppdraget måste det ske med en långsiktighet och med en bred ansats och framförallt med en kommunikativ kraft som når långt utanför den professionella delen av byggbranschen.

Boverket har nu också beslutat att förlänga avtalet med ICHB till utgången av 2019.

Andres Muld

Velomobil i Kalmar foto J Wallin

Vi är samma person hela dagen, men vi växlar färdsätt utifrån våra olika roller, behov och intressen. Ofta är målet att ta sig från A till B, kanske via C och D, och det på smidigaste sätt. Med god lokal och regional kännedom med nationella kopplingar har energikontoren runt om i landet tydligt tagit ett steg framåt när det gäller transporter, vi arbetar med fler transportrelaterade projekt än någonsin.

Människan glöms ofta bort i transportsektorn till förmån för nya tekniktrender såsom elvägar, Hyperloop och elcyklar. Ofta hörs argumentet ”vem tar från vem”. Alla ska profitera på fossilbilsförare som äger egen bil, det är inte ok att en elcykel tar andelar från en vanlig cykel. Men måste vi alltid ställa de goda alternativen mot varandra? Elcykel kontra cykel, biogasbil kontra elbil osv. Det är den större bilden vi behöver se, vad behöver vi människor för att få ihop vår dag?

Samverkan och komplexitet
Transportsektorn är komplex med många olika aktörer och intressen, samverkan är en konst och projektledning är ett hantverk. Vilka är bättre rustade än vi energikontor? Som en oberoende aktör utan egenintressen kan vi bli ett av naven i omställningen till fossiloberoende fordonsflotta 2030. Tillsammans har vi kompetens inom förnybara drivmedel, persontransporter, godstransporter och beteendepåverkan, dessutom korta kommunikationsvägar oss emellan där goda exempel och kunskap sprids effektivt. När det t.ex. gäller det heta området kombinerad mobilitet som tjänst så lutar många åt att det måste finnas ett offentligt ägande för att säkerställa långsiktigheten, där vi kan stötta våra regionala kollektivtrafikmyndigheter att hitta nya möjligheter och samverkanspartners.

Människan i transportsystemet
På tal om människan i transportsystemet, en inriktning som kommer bli allt starkare är hälsoaspekterna. Förutom Sveriges flaggskepp Nollvisionen inom trafiksäkerhet, så bör vi få till samma vision vad gäller luftutsläpp och buller. EU pratar mycket nollemission, och sjukvårdsektorn behöver jobba förebyggande för att klara de demografiska utmaningarna framöver. En enkel lösning är att vi går och cyklar mer när vi har möjlighet, det behöver inte vara så hi-tech.

Vi har en infrastrukturminister, vågar vi hoppas att det blir en minister för infrastruktur och hållbart resande efter höstens val? Och vad innebär egentligen ett hållbart resande?

Terese Silvander
The only way is up! Therese Silvander på seriemuséet i Bryssel

Med dessa tankar går/rullar vi nu in i denna ljuva sommartid med två beviljade nationella energikontorsprojekt REDI – nationellt projektkontor för resfria/digitala möten i offentlig sektor och KOSAVA – nationellt projektkontor för kommunal samordnad varudistribution. Goda exempel på hur vi energikontor genom nationell samordning tillsammans kan stötta många aktörer på lokal och regional nivå, utifrån Trafikverkets arbete på nationell nivå.

Med önskan om en skön sommar med smidiga och hållbara transporter!

Therese Silvander, nationell koordinator fossilfria transporter Energikontoren Sverige  & projektledare på Energikontor Norra Småland

Energikontoren Sverige har blivit beviljade två nationella projektkontor inom hållbara transporter; resfria digitala möten för offentlig sektor samt kommunal samordnad varudistribution. REDI sprider Trafikverkets REMM-metodik och KOSAVA växlar upp Energikontor Sydosts tidigare arbete.

Att skapa ett transporteffektivt samhälle är en stor utmaning men också ett område där insatser kan få stor effekt på de totala utsläppen av växthusgaser. En väg att gå är att ändra sina policyer och vanor, för persontransporter kan det innebära att inte resa för att mötas utan istället mötas vid sin egen dator. Det finns stor potential att minska både utsläpp, kostnader och förbättra arbetsmiljö och jämställdhet. För godstransporter kan en väg att gå vara att minska antalet leveranser genom kommunal samordnad varudistribution, vilket kan minska antalet transporter med mellan 60 – 80%. Konceptet handlar om att ta kontroll över delar av transportflödet och samlasta leveranser via en central, vilket ger möjlighet att minska antalet leveranser, antal körda kilometer och därmed sina utsläpp.

Digitala möten frigör tid och ökar samverkan

Möten människor emellan kommer alltid att finnas, men ibland kan det bli för mycket möten och vi rusar mellan olika mötesrum och reser långt för korta möten. Genom projektkontoret kommer kommuner, regioner och andra offentliga verksamheter erbjudas stöd i arbetet med resfria möten. Arbetet utgår från REMM-metodiken som byggts upp av nationella myndigheter med Trafikverket i spetsen.

– Digitala möten är en viktig del av det hållbara resandet. Att när det är lämpligt att ha ett webb- eller telefonmöte minskar inte bara kostnader och koldioxidutsläpp utan ökar också möjligheterna för fler offentliga aktörer från hela landet att delta. Bra digitala möten kan också öka samverkan och sänka tröskeln för andra digitaliseringsåtgärder, och för att bli bra behöver vi alla träna. Förutom webbinarier kommer vi bland annat att hålla träningsläger i digitala möten säger Therese Silvander, projektledare på Energikontor Norra Småland.

– Det är mycket glädjande att energikontoren kan lyfta de digitala mötesformerna och växla upp vårt arbete, även på lokal och regional nivå. Det stärker en digital samverkan i hela landet och skapar goda förutsättningar för effektivt samarbete mellan lokala, regionala och statliga myndigheter, säger Per Schillander, biträdande projektledare för REMM på Trafikverket.

Projektkontoret är ett samarbete mellan Energikontoren Sverige med expertstöd från bland annat Markus Robèrt KTH och Trafikverkets REMM-grupp. Projektet pågår till 2020-10-31 med en budget på 5 miljoner och det är Energimyndigheten som finansierar. Målet är att minst 50 kommunala och regionala offentliga aktörer arbetar systematiskt med implementering och utveckling av digitala möten i sina organisationer. Är du intresserad av delta, hör av dig till kontaktpersonen.

Samordnad varudistribution ger fler fördelar

Kommunal samordnad varudistribution (KOSAVA) minskar inte bara antalet transporter utan genererar även en unik möjlighet för mindre och lokala producenter att leverera direkt till offentlig sektor, vilket i vissa kommuner är minst lika viktigt som miljöfrågan. Andra fördelar med konceptet är minskad trängsel, öka trafiksäkerhet samt förenklad process att få till stånd fossilfritt drivmedel.

– Det känns oerhört inspirerande att få fortsatt stöd inom ett område som många kommuner i Sverige är nyfikna på och vill utveckla säger Fredrik Mårdh, projektledare på Energikontor Sydost. Energikontoret har mångårig erfarenhet av samordnad varudistribution har under de senaste åren stöttat kommuner inför beslut och implementering bland annat genom nätverket KOSAVA .

Projektet syftar till att driva ett nationellt projektkontor vars ändamål är att bistå offentliga aktörer på kommunal nivå med support och expertis gällande samordnad varudistribution inom besluts-, implementerings- och utvecklingsfasen. Projektet som finansieras av Energimyndigheten drivs tillsammans med Länsstyrelsen i Skåne kommer pågå under 2,5 år och har en totalbudget på nästa 10 miljoner kronor.

– Via projektet hoppas vi kunna effektivisera processen genom handledning och direkt stöd till kommuner fortsätter Fredrik. Innan projektslut är förhoppningen att en tredjedel av Sveriges kommuner är knutna till projektet och att projektkontoret är naturlig part vid införandeprocessen av samordnad varudistribution. Är du intresserad av delta, hör av dig till kontaktpersonen.

Kontaktpersoner

REDI – resfria digitala möten
Therese Silvander, projektledare Energikontor Norra Småland & nationell koordinator fossilfria transporter Energikontoren Sverige
Tel. 072-204 06 23, therese.silvander@rjl.se

KOSAVA – kommunal samordnad varudistribution
Fredrik Mårdh, projektledare Energikontor Sydost
Tel: 070-921 60 50, fredrik.mardh@energikontorsydost.se

Projektkontoren finansieras av Energimyndigheten.

Energimyndighetens logotyp

Nu går landets kommunala energi- och klimatrådgivare ihop för att öka kunskapen om hållbara transporter och solel. Fram till hösten 2019 erbjuds privatpersoner, organisationer och företag fördjupad rådgivning av sin kommunala energi- och klimatrådgivning.

Fram till hösten 2019 kommer privatpersoner, organisationer och företag att erbjudas fördjupad rådgivning inom solelinstallationer och hållbara transporter av sin kommun. Rådgivarna kommer också att göra ett flertal informationsinsatser såsom att anordna seminarier, studiebesök, studiecirklar och ställa ut på mässor.

Det här är tredje året som Energimyndigheten med stöd av energikontoren samordnar en gemensam satsning av landets alla energi- och klimatrådgivare. Anledningen är öka takten för att nå de energi- och klimatpolitiska målen.

Hållbara transporter

Transportsektorn står för hälften av alla koldioxidutsläpp i Sverige. För att nå energi- och klimatpolitiska målen behöver både den totala andelen transporter minska, och andelen fossilfria drivmedel öka.

– Idag är transportsektorn starkt beroende av fossila bränslen och det krävs att många förändringar sker under kort tid. Utveckling av laddinfrastruktur och hållbara resvanor är viktiga steg i rätt riktning, säger Elin Törnwall, projektledare på Energikontoret i Mälardalen.

Fram till hösten kommer energi- och klimatrådgivarna att förutom att ge konkreta råd om bland annat laddstolpar även arbeta för att uppmuntra till ändrade resvanor.

Solceller

Intresset för solceller har ökat kraftigt under de senaste åren och det finns ett stort behov av opartisk information ute i samhället. Rådgivarna kommer därför att hjälpa villaägare, bostadsrättföreningar och företag med fördjupad rådgivning hur de bäst går till väga för att installera egna solelsanläggningar.

– Inom solel arbetar rådgivarna för att öka medvetenheten om solceller i samhället. Priserna på solceller har minskat kraftigt, och idag är en solcellsanläggning en lönsam investering för många aktörer, även i Sverige, säger Alvar Palm, projektledare på Hållbar utveckling väst.

Kontakta energi- och klimatrådgivningen

Den som är intresserad av att få hjälp av sin kommunala energi- och klimatrådgivningen kan antingen ringa sin kommuns växel eller söka upp kontaktuppgifterna på Energimyndighetens webbplats.

Mer om de nationella projekten

Satsningen inom solel och hållbara transporter utförs på uppdrag av Energimyndigheten och pågår fram till hösten 2019. Det här är tredje året som energi- och klimatrådgivarna samarbetar på nationell nivå via projekt med olika inriktningar.

Den 11 april genomförde Energikontoret Mälardalen, Energikontoret Östra Götaland och Länsstyrelsen Södermanland en konferens som gick under namnet Kraftsamling Vindkraft. En viktig utgångspunkt för konferensen var att vindkraften har en betydelsefull roll i omställningen till en fossilfri ekonomi. Det som är positivt i sammanhanget är att produktionen totalt sett ökar i landet, det negativa är att detta främst sker i norra delarna av Sverige och att det snart kommer att bli en kapacitetsbrist i kablarna som förser de delar i landet där den stora konsumtionen av el sker.

I Östergötland och Södermanland står utvecklingen i princip stilla vad gäller investeringar i vindkraft. Orsakerna till detta är flera. I Östergötland har Försvarsmakten ett stoppområde på 4 mil runt flottiljen i Linköping och i övriga delar så har myndigheter i olika instanser satt stopp för flertalet etableringsplaner, även i områden som utpekats som riksintresse för vindkraft. I dessa fall är det ofta motiv kopplade till natur och djurliv som ligger bakom besluten.

I samband med konferensen var det framför allt tre hinder för vindkraften som diskuterades:

  1. Försvarsmaktens stoppområden som omöjliggör etableringar såväl till land som till havs, detta trots att de ska ta hänsyn till förnybar energi i ett totalförsvarsperspektiv.
  2. Naturskyddshänsyn kopplat till exempelvis örnar och fladdermöss har legat till grund för ett antal avslag. Under konferensen påpekades att örnstammen nu är större än på mycket länge och i de fall de dödas av mänsklig verksamhet så är det i de flesta fall av andra orsaker än vindkraft. När det gäller fladdermöss kan med mycket enkla åtgärder kraftigt reducera risken för att de ska bli dödade av vindkraftverk. Vid myndigheters beslut har man helt enkelt inte varit uppdaterade på aktuell forskning och utgått från ett individskydd snarare än ett artskydd.
  3. En tredje punkt handlade synen på vindkraft hos allmänheten (bl.a. estetiska värden) och att detta ligger till grund för aversion hos en viss grupp människor, framför allt äldre män som inte själva kommer att behöva ta konsekvenserna av klimatförändringarna. På Gotland används ofta en bygdepeng som innebär att de som påverkas av en verksamhet också får ta del av den vinst som produktionen genererar. Detta har bidragit till att synen på vindkraft också är mer positiv än på andra ställen i Sverige.

För att få till fler vindkraftsetableringar krävs ett flertal olika insatser, bl. a. att man jobbar med dessa tre hinder.

 

Erik Gothborn
Vd/Verksamhetsledare
Energikontoret Östra Götaland

  • 1
  • 2
  • 6

Den nationella partnern för regionalt energi- och klimatarbete.

 

Kontakt

Energikontoren Sverige
c/o Energikontor Sydost
Smedjegatan 37
352 46 VÄXJÖ
info@energikontorensverige.se