Nytt budgetförslag: Fortsatt stöd till energirådgivning

Enligt ett nytt budgetförslag från regeringen och samarbetspartierna tilldelas energi- och klimatrådgivningen årligen 120 miljoner. Detta är ett viktigt steg mot Sveriges mål om 50% energieffektivisering till 2030.

Energi- och klimatrådgivningen har under sina 30 aktiva år bidragit till energieffektivisering och minskad klimatpåverkan bland hushåll, mindre företag och organisationer. Nu föreslår regeringen en förlängning av det statliga stödet med en permanent satsning på 120 miljoner kronor per år från 2021 och framåt.

Vid flera utvärderingar har energi- och klimatrådgivningen visat hur den bidrar till både fler och mer kunskapsunderbyggda åtgärder. Energikontoren Sverige har tidigare stöttat upp med utbildning och kunskapsutbyte och står till förfogande även fortsättningsvis.

“Vi tycker att det är väldigt positivt att rådgivningen nu föreslås bli en permanent satsning. Det ger energi- och klimatrådgivarna möjligheten till ett mer långsiktigt arbete, vilket behövs för att nå Sveriges mål om 50% energieffektivisering till 2030. Vår förhoppning är att det även kan ge energi- och klimatrådgivarna möjligheten till fortsatt kunskapsutveckling av nya tekniker och lösningar med den snabba takten som utvecklingen rör sig”, säger Therese Hjelseth, styrelseledamot i Energikontoren Sverige.

För frågor och kommentarer kontakta Ingrid Ahnlund Rode, samordnare av regionala utvecklingsledare inom Energikontoren Sverige.

E-post: ingrid.ahnlund-rode@regionjh.se
Mobil: +46 70 7259118

Regeringen.se: Klimatrådgivningen stärks och når ut till fler

Malin Strand ny ordförande för Energikontoren Sverige

Den 7 maj valdes Malin Strand till ny styrelseordförande för Energikontoren Sverige. Hon ser goda möjligheter till synergieffekter mellan sitt nya uppdrag och sin ordinarie tjänst på Fossilfritt Sverige, där hon jobbar med de 21 branschfärdplanerna för fossilfri konkurrenskraft som har tagits fram och som nu går in i en implementeringsfas.

“Det regionala arbetet är jätteviktigt när nationella målsättningar och planer ska genomföras i praktiken och här har energikontoren en viktig roll. Jag ser fram emot att dyka ner i de lokala möjligheterna och samtidigt tillföra kunskap från den nationella nivån”, säger hon.

Malin Strand ersätter Andres Muld, tidigare generaldirektör på Energimyndigheten, som därmed avslutar sitt treåriga åtagande. Under tiden som styrelseordförande har han särskilt uppskattat den stora entusiasm och kompetens som är fördelad över femton energikontor, från norra till södra Sverige. Lokal förankring i kombination med nationell räckvidd ser han som energikontorens största styrka och är även det han har fokuserat på att lyfta fram i sitt arbete.

“Malin Strand kommer att göra ett bra arbete och jag önskar henne all lycka till”, säger Andres avslutningsvis.

Energikontoren Sverige är ett samverkansorgan för Sveriges 15 regionala energikontor. Energikontoren har en väsentlig roll i arbetet med att driva energi- och klimatarbetet på det lokala och regionala planet och för att nå de regionala målen. Det främsta syfte är att främja energieffektivitet och öka andelen förnybara energikällor. Tillsammans verkar energikontoren för att de nationella målen nås. Föreningen ska genomföra gemensamma insatser för att underlätta energikontorens verksamhet och utveckling.

Ordförande: Malin Strand, Fossilfritt Sverige
Vice ordförande: Katarina Delsing, Energikontor Norr

Klart med ny styrelse

I förra veckan höll Energikontoren Sverige sitt årsmöte i Växjö. Förutom en rad årmötesärenden så valdes också en ny styrelse. Styrelsen består numera av, från vänster: Michael Sillén, Mats Bjälkholm, Per- Johan Wik, Katarina Delsing, Andres Muld, ordförande, Lina Yng, Carlos Pettersson, Therese Hjelseth och Stefan Olsson. Saknas på bilden gör Marina Gregorsson.

Inspirerande dag för byggbranschens utmaningar

Den 10 april träffades folk ur Östergötlands byggbransch under rubriken ”Hållbart byggande” för att diskutera de utmaningar som branschen står inför. En av föreläsarna var Johan Nuder från Informationscentrum för hållbart byggande (ICHB) som berättade om den klimatpåverkan som branschen står inför.

Ett 40-tal deltagare hade samlats för att lyssnat till Johan Nuder från Informationscentrum för hållbart byggande (ICHB) och Birgitta Glovén från Sveriges Byggindustrier. Vi fick också möta Eva Lindstén från Lindsténs Fastigheter och Göran Lundström från Åhlin och Ekeroth Byggnads AB som tillsammans förverkligat idén om ett runt trähus i fem våningar mitt i Linköping, Valla Berså.

Johan Nuder inledde med att ge en bild över den klimatutmaning som branschen tillsammans behöver anpassa sig till och fortsatte med att visa fastighets- och byggsektorns utmaningar. Om vi ska klara målet att inte överstiga två graders ökning av jordens medeltemperatur får vi i Sverige inte släppa ut mer än 300-600 miljoner ton koldioxid. Om vi fortsätter som nu har vi förbrukat den inom 6-12 år. Bygg- och fastighetssektorn står för 18 procent av utsläppen.

I cirka 75 procent av Sveriges 4,8 miljoner bostäder är beställarna lekmän utan särskild kunskap om energi- och klimatanpassning. De vänder sig till sin lokala byggvaruhandel som i dag säljer energimärkta vitvaror men utbudet av energimärkta byggvaror är mycket begränsat. Ett liknande förhållande finns i byggnadssektorn där mycket av nybyggnationerna görs av de stora bolagen medan huvuddelen av alla renovering görs av byggbolag med färre än 5 anställda.

Det är lätt att rikta blicken mot nyproduktionen och tänka att vi borde lägga ribban högt så vi gör skillnad. All nyproduktion som uppfördes 2017 står bara för 0,006 procent av fastighetsbranschens energianvändning. Det är bra och viktigt att kraven är höga men den stora utmaningen kommer ändå att vara renovering av de miljontals fastigheter som redan är byggda. Det är en stor utmaning att få många att ta steg i rätt riktning och vi kan inte förlita oss på att några andra ska göra jobbet. Vi behöver göra bra och hållbara val för att det ”känns rätt” minska CO2 utsläppen från sina egna aktiviteter. Om tio år kommer vi kanske inte att hänsynslöst riva ut kök och badrum för att kasta på tippen för att färgen är fel utan har ett mer hållbart cirkulärt tänk. När vi känner att det känns fel att göra på ett visst sätt kommer förändringen som med att köpa plastpåsar i affären, var Johan Nuders budskap till åhörarna.

”Kändes rätt”

Ett intressant exempel från Linköping fick vi också ta del av. Det handlade om ett femvåningshus som Lindsténs fastigheter byggt.

– Det ”kändes rätt”, berättar Eva Lindstén, Lindsténs fastigheter om att bygga i hus i trä.

Detta sa hon trots att byggnationen medförde stora utmaningar. Till exempel har ingen tidigare byggt ett runt trähus i fem våningar tidigare. Trots detta ville man bygga på just detta sätt. Här krävdes en byggare med samma mod och hängivenhet som beställaren för att lösa dessa utmaningar. Göran Lundström på Åhlin och Ekeroth Byggnads, ett lokalt byggföretag, fick frågan och tillsammans startades resan Valla Berså i Linköping. Ett annat viktigt samarbete var det med Winell Jern arkitekter.

Beställaren utmanades många gånger om sitt val men stod fast vi sina idéer. Fastigheten har ett hållbarhetstänk på många nivåer. Man valde att bygga Miljöbyggnad Silver och Sunda Hus C+ och landande på 55 kWh/m2.

Ett stort antal borrhål förvärmer tilluften och fungerar också som frikyla sommartid. Fjärrvärme från tekniska verken värmer. Man valde 4-glas fönster som dess utom är optimerade för olika sol instrålning för minska värmeförluster men också som bullerbarriär. På en gavel finns solceller integrerade i fasaden samt att man valt att mer traditionella solceller på taket. Till fastighetens 69 lägenheterna finns endast har ett 20 tal p-platser men Sunfleets bilpool samt en el-cykelpool och laddstolpar för elfordon finns att tillgå. Då det mestadels är små lägenheter har man skapat en verkstadsdel för att tex kunna fixa sin cykel eller annat där man behöver lite svängutrymme.

Man har också jobbat hårt med säkerheten och varje lägenheterna är utrustad med boendesprinkel, digitalt brandlarm, timer på spisar tex. Förutom fördelar som att trä är ett förnybart byggmaterial har fördelarna med att bygga i trä har varit många som att stomresningen gick fort, tiden för uttorkning som finns vid betongstomme är kort, ljudnivån på bygget var påtagligt tystare och behagligare för de som arbetade på bygget. På frågan om det varit kostnadsdrivande att bygga ett trähus så svarade Eva att det var lite knepig att svara på det då de dessutom var en rund byggnad som i sig själv var fördyrande. Andra kostnadsdrivande delar var att det inte finns någon bra och entydig standard för brandskydd så de har själva lagt ribban mycket högt. Sammantaget är de mycket nöjda och skulle utan gärna bygga i trä igen, Sören Lundström önskar då gärna en mer traditionell byggnad.

En viktig färdplan

Birgitta Glovén från Sveriges Byggindustrier tog oss med på turerna och framtagandet av Färdplan för fossilfri konkurrenskraft i Bygg- och anläggningssektorn. Den är en del i den kedja av aktörer i hela bygg och anläggningssektorn som tillsammans ska nå målet att vara klimatneutral 2045, halverat växthusgaserna till 2030 jämfört med 2015, samtidigt som konkurrenskraften stärks.

Tillverkning av byggmaterial står för omkring 80 procent av byggskedets klimatpåverkan. Transporter och själva byggandet för 20 procent. I både bygg- och anläggningsprojekt bidrar cement i betong tillsammans med stål för en stor andel av ett projektets klimatpåverkan. Utmaningarna för att bryta rundgången ”vi gör inget om ingen ställer några krav” så har man försökt skapa en gemensam målbild framåt och där målen tydligt kopplas till affären. Man identifierade ett antal områden som behövde stärkas.

Alla och ingen – Att minska växthusgaserna kan inte betraktas som ett särintresse eller som en dellösning som hanteras av ett fåtal. Mod och framsynthet hos alla aktörer och politiker krävs men för att påskynda omställningen krävs en tydlig affärskoppling till låga utsläpp för att få incitament till förändring.

Affärsmodeller och upphandling – Ett möjligt sätt att värdera minskad klimatpåverkan är att kvantifiera utsläppen och sätta ett pris på dem. Beställaren kan i upphandlingssituationer visa hur mycket de värderar lösningar som ger mindre klimatpåverkan. Trafikverket har infört ett system med bonus på om den valda lösningen ger en större koldioxidbesparing än den i upphandlingen avtalade allt för att skapa incitament för att göra lite mer.

Innovation, processer och nya material – Fastigheter kommer att nyttjas i högre grad för energiproduktion och då kommer nya ekonomiska modeller och ägarförhållande behöva utvecklas. Incitament för att samutnyttjande av flexibla ytor tex för en bilpool på allmän plats eller annan typ av delningstjänst.

Regelverk och lagstiftning Det saknas idag lagkrav på att deklarera och reglera byggnaders och infrastrukturs klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Tex skulle det kunna vara lagkrav på att material- klimatdeklarationer i plan-och byggprocessen utformas, eventuellt med gränsvärden för koldioxidutsläpp. Den avfallslagstiftning vi har hindrar utvecklingen av cirkulära affärsmodeller och begränsar återvinningen i bygg och anläggningskonstruktioner. Idag läggs stora mängder jord och schaktmassor på deponi istället för att återvinnas lokalt. Annan lagstiftning som skulle behöva ses över är möjligheten att dela energi mellan brukare och fastigheter. Finanssektorns investeringskalkyler har oftast kortsiktigt fokus men för att hantera klimatfrågan kan lagstiftaren tydliggöra att redovisa hur hållbarhetsfaktorerna beaktas i investeringsprocessen.

Kompetens och ledarskap – Bygg- och anläggningssektorns aktörer behöver stärka sin grundläggande kunskap om vad som kan göras i vilket skede för att minska klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Det gäller även den upphandlande parten samt projektörer och entreprenörer. Men verktyg och arbetssätt behöver utvecklas och tillhandahållas.

Dagen avslutades med en workshop där man jobbade fram hur man i Östergötland vill komma vidare och göra verkstad av färdplanen. Workshopen hölls av Åsa Douhan från Sveriges byggindustrier. Dagen arrangerades gemensamt av Energikontoret Östergötland, Sveriges Byggindustrier och Informationscentrum för hållbart byggande.

Stora konsekvenser av bristfälliga solcellsinstallationer

2019 ökade antalet installerade solcellsanläggningar med över 70 procent från föregående år. Nu när efterfrågan ökar är det viktigt att säkerställa att installationerna genomförs på ett korrekt sätt, eftersom bristfälliga installationer kan påverka solcellernas effektivitet och säkerhet negativt.

2019 genomförde Research Institutes of Sweden (RISE) på uppdrag av Energimyndigheten en studie som visar brister i en stor andel besiktade solcellsanläggningar. Studien omfattade 41 mindre solcellsanläggningar i drift som uppfördes mellan 2012–2019. De är framför allt installerade på villatak, men även anläggningar inom lantbruk, hos bostadsrättsföreningar och anläggningar på leasing besiktades.

Resultaten visade bland annat att hälften av anläggningarna hade oskyddad eller osäker kabelförläggning bakom solpanelerna. Nästan hälften av växelriktarna, som omvandlar elen från solcellerna till växelström, var placerade på brännbart underlag. En fjärdedel av de besiktade anläggningarna uppfyllde inte samtliga elinstallationsregler, 40 procent av anläggningarna var felaktigt monterade och fem anläggningar hade höga skuggningsförluster.

Andelen solcellsanläggningar med illa genomförda installationer är oacceptabelt högt. Förhoppningsvis är studiens resultat inte representativt för landet som helhet, men den sätter fingret på vad som kan bli ett potentiellt allvarligt problem när antalet installerade solcellsanläggningar på villor, flerfamiljshus och företag ökar. Installationer med oskyddad kabelförläggning och växelriktare på brännbart underlag kan redan efter 10–15 år innebära fara för liv och egendom.

En snabbväxande bransch och osäkra regelverk är bidragande orsaker till den stora andelen bristfälligt installerade solcellsanläggningar enligt RISE. Studien visar att snabbare uppskalning och ackreditering för certifieringsutbildning, incitament för installatörer att utbilda och certifiera sig och samordning mellan myndigheter, kommuner och branschföreningen Svensk Solenergi kan ge installationer av högre kvalitet.

Du som ska installera en solcellsanläggning – var noga med efterforskningarna, till exempel genom att kontakta den kostnadsfria kommunala energi- och klimatrådgivningen. Beställare som vet vilka krav de kan och bör ställa på sin installatör har god chans att få en väl installerad, säker och effektiv solcellsanläggning. Genom kunskapsspridning och samverkan kan vi tillsammans bidra till en stor utbyggnad av effektiva och säkra solcellsanläggningar.

Rapport: Besiktningar av mindre solcellsanläggningar i drift (Energimyndigheten)

Martin Holgersson, projektledare på Energikontoret i Mälardalen

Under Corona-tider hämtar vi energi ur skogen

Det är tydligt att varje tid har haft sina drivkrafter och prioriteringar och sina kriser att hantera, det är också tydligt i skogen. Detta har kommande generationer sedan fått leva med, förvalta och förädla efter bästa förmåga. En del vackra, en del rätt bedrövliga. Även idag går debattens vågor höga om just hur skogen ska brukas och bevaras.

Plötsligt är det så mycket folk ute i skog och mark att vi behöver tänka på social distansering, även i mer glesbyggda områden. Vi håller avstånd och ropar ”hejhej – inget ont som inte har nått gott med sig” mellan stammarna. (Sann historia)

I en del regioner finns möjlighet att få skogen på recept. Skogsbad har läkande egenskaper och om vi sitter på en stubbe och tomglor har det ungefär samma effekt. En del forskning finns på att de ämnen vi kan få till oss genom att krama träd gör oss väl, men där någonstans tror jag ändå att vi stannar. De flesta av oss mår helt enkelt bra av att vara i skogen och jag sätter mitt hopp till att många nu återknyter sina band. Kanske får man nu också ett intresse och en ökad förståelse för den komplexitet och mångfald av värden som skogen har.

I de trakter där jag verkar – Gävleborg med Hälsinglands och Gästriklands skogar – täcks 88 % av arealen av skogar och ungefär hälften ägs av privatpersoner. De kulturella och de samhälleliga banden till skogen är starka, mångfalden i brukande likaså. Vi har tre Unesco-områden i regionen, varav två kopplar direkt till det historiska bruket av skogen genom världsarvet Hälsingegårdar och biosfärområdet Voxnadalen. I en majoritet av kommunerna är de största arbetsgivarna direkt kopplade till skogen och på totalen är mångas sysselsättning kopplad till dagens skogsbruk, de flesta inom små och medelstora företag.

”Sannolikt gör vi mera rätt om vi satsar på kvalitet framför kvantitet – det senare finns det bättre platser på jorden för.”

Just nu pågår ett gediget arbete hos Hälsinglands museum att knyta människor närmare det skogslandskap vi lever i igen och på Region Gävleborg är vi med på ett hörn kopplat till vårt arbete med bioekonomi och innovation. Skogen har länge varit livsviktig i Gävleborg. Arbetet tar med historien och funderar på skogens roll i framtiden kopplat till klimatet. Frågorna handlar om skogsbruk och kultur, naturvärden och skogen som en del i människors vardag. Vad betyder det för våra skogar och de stora arbetsgivarna att vi nu förändrar klimatet? Kan vi timra några nya hälsingegårdar och ta fram några kärnämnen till fönsterbågar ur våra framtida klimatförändrade skogar? Sannolikt gör vi mer rätt om vi satsar på kvalitet i träfibern framför kvantitet, blir ännu bättre på att bygga stort i trä, tar skogsindustrin in i den cirkulära ekonomin och värnar kulturarvets kunskaper. Vilka intressen kan vi kombinera på ett bättre sätt och vilka bör vi faktiskt tydligare hålla isär?

Allt fler blickar vänds mot skogen. Det finns också diken som det stundtals grävs febrilt i. Må de inte bli permanenta skyttegravar. Låt oss lyssna, på varandra och på den flora av forskning som finns. Kanske kan vi bli mer sams än vi tror kring skogens framtid? Skogen är en klimatnyckel. Den är en kolsänka som binder koldioxid när den växer och när den byggs in i långlivade produkter. Den ger upphov till material som kan vårdas och återanvändas för att tillslut bli energi, i ett värmeverk eller brasa i en mer cirkulär och biobaserad ekonomi. Forskningen går nu snabbt framåt med helt makalösa produkter från skogens cellulosa: funktionell textil, medicinsk utrustning, batterier och smarta förpackningar. Det är häftigt! Skogen erbjuder även biologisk mångfald och vatten och är liksom en lunga även för vår hälsas luft. Vi är därmed beroende av skogens ekosystemtjänster och har ett ansvar att värna dessa för kommande generationer.

Sen, när vi får kramas igen och är klokare av den globala, kollektiva livserfarenheten, då är det inte en omstart vi behöver. Vi behöver en nystart. En grön, snäll nystart som hanterar flera kriser samtidigt, med omtanke om både de naturgivna och mänskliga resurserna. Tack alla ni som är med och driver på!

Elin Skogens, Ekocenter Region Gävleborg

Energisparhjälpen ger gratis stöd till BRF:er

Att minska energianvändningen i fastigheten är en högaktuell fråga i många bostadsrättsföreningar. Med Energisparhjälpen får ni kostnadsfri hjälp att komma igång.

Energisparhjälpen är ett gemensamt initiativ från Energikontoren Sverige och Informationscentrum för hållbart byggande, ICHB, och riktar sig till bostadsrättsföreningar och fastighetsägare som vill komma igång med sin energieffektivisering.

Fastighetsmässan Fastighet 2020 turnerar på 60 platser runt om i landet. Förutom utställare och föredragshållare inom energi- och fastighetsförvaltning, finns representanter för det regionala energikontoret och kommunens energi- och klimatrådgivare på plats. Mässbesökarna kan kostnadsfritt boka in Energisparhjälpen. Håll utkik efter Energisparhjälpens ikon!

Du kan läsa mer om Energisparhjälpen på ichb.se samt få 10 tips för minskad energianvändning i BRF.

Den nationella partnern för regionalt energi- och klimatarbete.

 

Kontakt

Energikontoren Sverige
c/o Energikontor Sydost
Smedjegatan 37
352 46 VÄXJÖ
info@energikontorensverige.se