Kategori: Hållbar Utveckling Väst

omvandling av restprodukter

Usch blir till resurs i projektet ”Ways2Taste” där forskare vid Högskolan i Borås utvecklar metoder för att odla svampar på restprodukter som annars skulle ha blivit avfall. Hållbar Utveckling Väst deltar i projektet där målet är att framställa klimatsmarta material – bland annat en helt ny proteinkälla.

Två av världens stora miljöutmaningar är resursbrist och en växande avfallsproduktion. Vid högskolan finns en unik forskningsmiljö som möter båda dessa frågor, med hjälp av svampar som omvandlar restprodukter från företag och hushåll till mat, foder och biobränsle.

-Vi brukar säga att det finns inget avfall – enbart resurser. Men att vår kunskap inte alltid är tillräcklig för att kunna utnyttja den resursen. ”Ways2Taste” är ett nytt sätt att ta vara på det som annars skulle bli avfall, säger Mohammad Taherzadeh, projektledare och professor i bioprocessteknik vid Högskolan i Borås.

I projektet deltar även avdelningen för Livsmedelsvetenskap vid Chalmers Tekniska Högskola och 18 regionala företag. Det finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Restprodukterna som används i ”Ways2Taste” kommer från bland annat bagerier, glassfabriker, ölbryggerier, foderföretag och mataffärer. Restprodukterna delas in tre kategorier: från relativt rent, som dagsgammalt bröd från bagerier, till riktigt smutsigt, som slakteriavfall och gödsel. Forskarna kommer att undersöka hur man med olika processer kan låta svamp växa på restprodukterna för att få fram en svampbiomassa. Av den kan sedan flera olika slutprodukter framställas, däribland mat.

– Det blir ett klimatsmart protein som kan se ut som till exempel köttfärs. Men vi kommer också att arbeta med att producera pigment, bioplast, djurfoder och etanol, säger Mohammad Taherzadeh.

Ett mål med ”Ways2Taste” är att gå ett steg längre i återvinningen än vid biogasframställning, sopförbränning eller kompostering.

– Skillnaden är att vi kan utveckla nya material och inte enbart använda restprodukterna som energikälla. Många material kommer att bli bristvaror i framtiden och där kan vår process spela en viktig roll, säger han.

På längre sikt vill forskargruppen bygga upp ett svampcenter i Borås.

– Vi vill kunna arbeta nationellt med att utveckla nyttiga svampar och hjälpa företag att använda svamp i sin produktion, säger Mohammad Taherzad

Källa: Hållbar Utveckling Väst

Solenergi

520 m2 monokristallina solcellspaneler, 97 installerade kWp på söder- och västertak samt 85 000 kWh kalkylerad solelsproduktion. Det är resultatet av en idé som föddes i Brf Bovieran Hönö under hösten 2017. En idé som också resulterade i att man tog hjälp av Energi- och klimatrådgivarna för rådgivning under projektets gång. Anläggningen stod klar den 28/6 2018. Precis lagom för att ta del av den strålande sommarsolen!

Vi frågade Jan Thorstensson, en av energi- och klimatrådgivarna som varit delaktig under projektet, hur diskussionerna har gått och vad som har varit viktiga milstolpar för att projektet skulle kunna genomföras:

-För det första måste vi ge styrelsen på Bovieran ett stort plus i kanten för hur de har angripit frågan från början. Man har tagit hjälp med det man inte har haft kunskap om själva och sett väldigt nyktert på investeringen som sådan. Där vi har varit mest behjälpliga är runt frågor om reglerna som påverkar föreningen med det upplägg som de hade tänkt sig. Det visade sig också vara några av de kritiska punkterna för att de skulle gå vidare med projektet. Vi känner oss glada för att vi har kunnat hjälpa till så att det till slut stod en färdig anläggning på plats med en rejäl solelsproduktion!

Att gå från idéstadiet till en fullt genomförd installation är inte alldeles enkelt så vi tog tillfället i akt att också fråga styrelsens ordförande för Bovieran, Krister Johansson, hur man tänkte från början i det här projektet:

– Idéen föddes under hösten 2017 att vi skulle ta ett helhetsgrepp på elen i vår förening. Vi var då inte fullt på det klara med att vi skulle ha solceller på taket men vi ville sondera möjligheten att producera vår egen el i föreningen. Vi tillsatte därför en arbetsgrupp i styrelsen för att utreda frågan.

Ni kom då fram till att ni ville fortsätta med arbetet att sätta upp en solcellsanläggning. Hur gick ni tillväga?

-För det första skall man ha klart för sig att man ska ha medlemmarna med på tåget. När vi väl hade utrett frågan frågade vi på vårt medlemsmöte om hur medlemmarna ställde sig till detta och det var 100% ”ja” till att gå vidare och installera anläggningen. Sedan skall man ha med sig att det är mycket information som ska inhämtas. Hur stor ska anläggningen vara, vilket förfrågningsunderlag ska vi gå ut med till leverantörerna och hur skall vi göra för att få bästa möjliga effekt av vårt projekt.

Vi använde oss av ett konsultföretag för att få inspel på vad vi skulle fråga efter. Sedan tog vi hjälp av kommunens energi- och klimatrådgivare. Dem tog vi i första hand in för att se över vår belysning i föreningen. Sedan visade det sig att de kunde en hel del om solceller också. Vi hade en del frågor om gemensamhetsabonnemang som de bl. a. kunde hjälpa oss med eftersom vi ville att alla i föreningen skulle ta del av solelen som vi producerar. Sedan var det bara att beställa jobbet och den sista veckan i juni var den färdig för att börja producera solel!

Solen lyser och anläggningen är på plats. Hur fungerar det? Är ni nöjda hittills?

– Jättenöjda! Det enda vi tycker är tråkigt är att vi missade maj och juni som var väldigt bra ur ett solinstrålningsperspektiv. Den anläggning som vi har satt upp har en maxeffekt på 97kWp och beräknas producera 85 000 kWh/år. Som det ser nu i oktober har vi producerat ca 40 000 kWh så vi tror att prognosen kommer att hålla sett över ett helt år.

Vi har en egenanvändning av den producerade elen i fastigheten på ca 50 000 kWh/år så vi säljer de resterande 35 000 kWh via vårt elhandelsbolag. I våra framtidsplaner tittar vi på någon form av energilagring så vi kan lagra den solel vi producerar på dagen för att använda under natten. Än så länge är det en för dyr lösning men vi avvaktar och inväntar en prisnedgång på batterilager. Vi får se när den kalkylen går ihop. Då kanske vi dessutom sätter upp ännu fler paneler på taket!

Till sist; vilka råd skulle ni vilja ge till en Brf som går i samma tankar som ni gjorde? Vad skall man tänka på?

– Vi tycker det är viktigt att man tar in mycket information runt tekniken, ekonomin och hur ens egen förening ser ut ur ett förbrukningsperspektiv. Har man inte kunskaperna själv, eller vill ha mer detaljerade kunskaper, tar man in expertis som vet vad dom pratar om. Först därefter, eller parallellt, börjar man söka leverantörer som kan leverera den anläggning som man vill ha.
Man bör också ta höjd för att det blir en hel del pappersexercis. Speciellt vad det gäller energimyndigheten och elcertifikatshanteringen men även runt solcellsstödet som skall sökas. Vi har dessutom valt att gå över till ett gemensamhetsabonnemang på elen i fastigheten för att kunna fördela ut solelen till alla lägenheter. Det bör man också ta med i planeringen om man tänker som vi. Annars är det bara att planera och verkställa installationen. Vi är väldigt nöjda över att vi fullföljde projektet och hoppas att solen lyser lika mycket under 2019 som den gjorde i år!

Text: Lars Hällentorp
Källa: Hållbar Utveckling Väst

solceller

Bostadsområdet Bovieran på Hönö i Göteborg har satt upp en solcellsanläggning på 97 kW. Detta tack vare Göteborgs stads energi- och klimatrådgivare och det insatsprojekt kring belysning som genomfördes förra året!

Krister Johansson och Robert Bexander som bor i området berättar att man på grund av insatsprojekt Belysning 2017 tog ett helhetsgrepp om all elanvändning i bostadsområdet. Detta har utvecklats till att man idag, drygt ett år senare, dessutom har en 97 kW solcellsanläggning uppsatt och som har varit i drift sedan i våras.

I en radiointervju från 5:e november, se länk nedan, så berättar de om varför man satsat på solceller, hur de gick till väga och vilken hjälp man fått, samt vad resultatet har blivit.
Energi- och klimatrådgivare Jan Thorstensson medverkar också om sin roll och hur man kan ta hjälp av kommunens EKR.

Krister och Roberts råd till andra är; Engagera er, sätt upp solceller och ta hjälp av din energi- och klimatrådgivare!

Länk till radiointervju (inslaget börjar drygt 1:04 in i programmet): https://sverigesradio.se/avsnitt/1180258

 

Foto: Bovieran
Källa: Hållbar Utveckling Väst

Hagaängs förskola i Lidköping har efter ett år halverat sin energianvändning. Detta tack vare en renovering med målet att minska energiåtgången. Förskolan är ett av pilotprojekten i Green Building A-Z – ett 3-årigt interregprojekt där energikontoren medverkar och som syftar till att främja energieffektivt byggande.

Personalen på förskolan är mycket nöjd med renoveringen som, förutom en modernare planlösning, även bidragit med en uppdatering vad gäller ytskikt och tekniska installationer. Till exempel finns ett nytt styrsystem som direkt meddelar om eventuella fel och ventilationssystemet är behovsstyrt på rumsnivå. Energiförbrukningen övervakas kontinuerligt vilket ger möjlighet till att både följa upp och optimera.

Nästa steg för kommunen är att förändra beteendet hos personal och barn.

Läs mer om hur förskolan renoverats

More Biogas Kalmar län foto J Wallin

Vi vet att Sverige sedan många år ligger väldigt långt framme när det gäller biogas till fordon. Ändå har inte det där riktiga lyftet på marknaden kommit. Styrkan i biogasen som drivmedel sitter i så många olika nyttor för samhället att det är lite svårt att förstå biogasens roll – den är inte världsmästare i någon enskild gren men på prispallen i många.

Faktum är att det knappast finns något bättre exempel på cirkulär ekonomi än biogas.
Biogasen:

  • Minskar klimateffekten.
  • Minskar hälsoskadliga luftföroreningar.
  • Löser avfallsproblem.
  • Ökar resurshushållningen i livsmedelskedjan.
  • Återför näringsämnen till marken.
  • Skapar arbetstillfällen lokalt.
  • Minskar oljeberoendet, säkrar tillgängligheten på energi till transportsektorn.
  • Skapar exportmöjligheter av ”know how” genom trippel helix-samarbeten.

Vårt uppdrag i Biogas Väst är att få parterna i Västra Götalandsregionen att samverka och öka användningen och produktionen av biogas, inte bara inom transportsektorn utan även inom andra områden. Det är en rejäl utmaning – tur att vi inte är ensamma.

Tvärtom, nu är det många som är med på biogaståget, både nationellt och internationellt. Efter att biogasbranschen under de senaste åren kämpat i motvind med riktigt tuffa ekonomiskt villkor börjar det nu bli bättre förutsättningar till affärer.

På den nationella arenan ser vi att riksdagen har fattat flera beslut som gynnar biogasen just för att den är på ”prispallen” i så många olika grenar.

  • Miljözoner – biogasfordon i strängaste miljözonen.
  • Bonus-Malus, biogasfordon får 10 000 kr i bonus.
  • Reduktionsplikten kommer att gynna biogasens konkurrenskraft på marknaden.
  • Tillfälligt utvidgat produktionsstöd (270 MSEK) för biogas i syfte att stärka konkurrenskraften och påskynda övergången till förnybara energikällor.
  • Regeringen tillsätter en utredning om de långsiktiga förutsättningarna för biogasproduktion i Sverige. Åsa Westlund leder utredningen.

Här i Västra Götalandsregionen satsar vi nu för fullt på att förenkla och snabba upp introduktionen av flytande biogas (LBG) till tunga lastbilar. Biogas Väst deltar i ett treårigt utvecklingsprojekt med syfte att samordna, utvärdera och informera om ett antal demonstrationer av flytande biogas till lastbilar i Västsverige. Bland aktörerna i projektet finns Volvo Lastvagnar, Gasum, FordonsGas Sverige, Lindholmen Science Park, IVL och Chalmers.

De företag som deltar i demonstrationerna gör betydande egna investeringar, antingen i fordon eller tankställen. Staten kommer också stötta med investeringsbidrag genom Klimatklivet. Ett av företagen som investerar i lastbilar för flytande biogas är Götene Kyltransporter. Syftet med projektet är att skapa trovärdighet för hela konceptet med LBG som drivmedel både miljömässigt, tekniskt och inte minst ekonomiskt. Stort fokus kommer att ligga på att analysera data från demonstratorerna för att verifiera miljömässiga och ekonomiska värden.

Det är tydligt att biogasen kommer att spela en allt större roll i vår omställning till ett fossilfritt Sverige.

Det bubblar i rötkammaren!

Bo Ramberg och Joel Karlberg, arbetar med Biogas VästHållbar Utveckling 

 

 

 

 

 

 

 

  • 1
  • 2

Den nationella partnern för regionalt energi- och klimatarbete.

 

Kontakt

Energikontoren Sverige
c/o Energikontor Sydost
Smedjegatan 37
352 46 VÄXJÖ
info@energikontorensverige.se