Kategori: Krönika

Stora konsekvenser av bristfälliga solcellsinstallationer

2019 ökade antalet installerade solcellsanläggningar med över 70 procent från föregående år. Nu när efterfrågan ökar är det viktigt att säkerställa att installationerna genomförs på ett korrekt sätt, eftersom bristfälliga installationer kan påverka solcellernas effektivitet och säkerhet negativt.

2019 genomförde Research Institutes of Sweden (RISE) på uppdrag av Energimyndigheten en studie som visar brister i en stor andel besiktade solcellsanläggningar. Studien omfattade 41 mindre solcellsanläggningar i drift som uppfördes mellan 2012–2019. De är framför allt installerade på villatak, men även anläggningar inom lantbruk, hos bostadsrättsföreningar och anläggningar på leasing besiktades.

Resultaten visade bland annat att hälften av anläggningarna hade oskyddad eller osäker kabelförläggning bakom solpanelerna. Nästan hälften av växelriktarna, som omvandlar elen från solcellerna till växelström, var placerade på brännbart underlag. En fjärdedel av de besiktade anläggningarna uppfyllde inte samtliga elinstallationsregler, 40 procent av anläggningarna var felaktigt monterade och fem anläggningar hade höga skuggningsförluster.

Andelen solcellsanläggningar med illa genomförda installationer är oacceptabelt högt. Förhoppningsvis är studiens resultat inte representativt för landet som helhet, men den sätter fingret på vad som kan bli ett potentiellt allvarligt problem när antalet installerade solcellsanläggningar på villor, flerfamiljshus och företag ökar. Installationer med oskyddad kabelförläggning och växelriktare på brännbart underlag kan redan efter 10–15 år innebära fara för liv och egendom.

En snabbväxande bransch och osäkra regelverk är bidragande orsaker till den stora andelen bristfälligt installerade solcellsanläggningar enligt RISE. Studien visar att snabbare uppskalning och ackreditering för certifieringsutbildning, incitament för installatörer att utbilda och certifiera sig och samordning mellan myndigheter, kommuner och branschföreningen Svensk Solenergi kan ge installationer av högre kvalitet.

Du som ska installera en solcellsanläggning – var noga med efterforskningarna, till exempel genom att kontakta den kostnadsfria kommunala energi- och klimatrådgivningen. Beställare som vet vilka krav de kan och bör ställa på sin installatör har god chans att få en väl installerad, säker och effektiv solcellsanläggning. Genom kunskapsspridning och samverkan kan vi tillsammans bidra till en stor utbyggnad av effektiva och säkra solcellsanläggningar.

Rapport: Besiktningar av mindre solcellsanläggningar i drift (Energimyndigheten)

Martin Holgersson, projektledare på Energikontoret i Mälardalen

Under Corona-tider hämtar vi energi ur skogen

Det är tydligt att varje tid har haft sina drivkrafter och prioriteringar och sina kriser att hantera, det är också tydligt i skogen. Detta har kommande generationer sedan fått leva med, förvalta och förädla efter bästa förmåga. En del vackra, en del rätt bedrövliga. Även idag går debattens vågor höga om just hur skogen ska brukas och bevaras.

Plötsligt är det så mycket folk ute i skog och mark att vi behöver tänka på social distansering, även i mer glesbyggda områden. Vi håller avstånd och ropar ”hejhej – inget ont som inte har nått gott med sig” mellan stammarna. (Sann historia)

I en del regioner finns möjlighet att få skogen på recept. Skogsbad har läkande egenskaper och om vi sitter på en stubbe och tomglor har det ungefär samma effekt. En del forskning finns på att de ämnen vi kan få till oss genom att krama träd gör oss väl, men där någonstans tror jag ändå att vi stannar. De flesta av oss mår helt enkelt bra av att vara i skogen och jag sätter mitt hopp till att många nu återknyter sina band. Kanske får man nu också ett intresse och en ökad förståelse för den komplexitet och mångfald av värden som skogen har.

I de trakter där jag verkar – Gävleborg med Hälsinglands och Gästriklands skogar – täcks 88 % av arealen av skogar och ungefär hälften ägs av privatpersoner. De kulturella och de samhälleliga banden till skogen är starka, mångfalden i brukande likaså. Vi har tre Unesco-områden i regionen, varav två kopplar direkt till det historiska bruket av skogen genom världsarvet Hälsingegårdar och biosfärområdet Voxnadalen. I en majoritet av kommunerna är de största arbetsgivarna direkt kopplade till skogen och på totalen är mångas sysselsättning kopplad till dagens skogsbruk, de flesta inom små och medelstora företag.

”Sannolikt gör vi mera rätt om vi satsar på kvalitet framför kvantitet – det senare finns det bättre platser på jorden för.”

Just nu pågår ett gediget arbete hos Hälsinglands museum att knyta människor närmare det skogslandskap vi lever i igen och på Region Gävleborg är vi med på ett hörn kopplat till vårt arbete med bioekonomi och innovation. Skogen har länge varit livsviktig i Gävleborg. Arbetet tar med historien och funderar på skogens roll i framtiden kopplat till klimatet. Frågorna handlar om skogsbruk och kultur, naturvärden och skogen som en del i människors vardag. Vad betyder det för våra skogar och de stora arbetsgivarna att vi nu förändrar klimatet? Kan vi timra några nya hälsingegårdar och ta fram några kärnämnen till fönsterbågar ur våra framtida klimatförändrade skogar? Sannolikt gör vi mer rätt om vi satsar på kvalitet i träfibern framför kvantitet, blir ännu bättre på att bygga stort i trä, tar skogsindustrin in i den cirkulära ekonomin och värnar kulturarvets kunskaper. Vilka intressen kan vi kombinera på ett bättre sätt och vilka bör vi faktiskt tydligare hålla isär?

Allt fler blickar vänds mot skogen. Det finns också diken som det stundtals grävs febrilt i. Må de inte bli permanenta skyttegravar. Låt oss lyssna, på varandra och på den flora av forskning som finns. Kanske kan vi bli mer sams än vi tror kring skogens framtid? Skogen är en klimatnyckel. Den är en kolsänka som binder koldioxid när den växer och när den byggs in i långlivade produkter. Den ger upphov till material som kan vårdas och återanvändas för att tillslut bli energi, i ett värmeverk eller brasa i en mer cirkulär och biobaserad ekonomi. Forskningen går nu snabbt framåt med helt makalösa produkter från skogens cellulosa: funktionell textil, medicinsk utrustning, batterier och smarta förpackningar. Det är häftigt! Skogen erbjuder även biologisk mångfald och vatten och är liksom en lunga även för vår hälsas luft. Vi är därmed beroende av skogens ekosystemtjänster och har ett ansvar att värna dessa för kommande generationer.

Sen, när vi får kramas igen och är klokare av den globala, kollektiva livserfarenheten, då är det inte en omstart vi behöver. Vi behöver en nystart. En grön, snäll nystart som hanterar flera kriser samtidigt, med omtanke om både de naturgivna och mänskliga resurserna. Tack alla ni som är med och driver på!

Elin Skogens, Ekocenter Region Gävleborg

Tillgängliga laddstationer för elbilar

När Energikontoret Jämtland Härjedalen fick upp ögonen för tillgänglighetsperspektivet blev det tydligt att laddinfrastrukturen i Sverige är exkluderande för många personer med funktionsvariation. Vid en närmare undersökning visade det sig att det saknades såväl installationsråd som krav och standarder.

Klirr! Polletten föll ned. De flesta av oss som jobbar på energikontor har deltagit på många seminarier om hållbarhetsaspekter (miljö, jämställdhet och mångfald) och vet att ett inkluderande arbetssätt kan vara en hävstång i vårt arbete. Det är otroligt viktigt, men alltför ofta är det svårt att omsätta råden till något konkret som gör skillnad. Den här gången blev det annorlunda. När vi gick igenom vad som enligt lag inte får utgöra skäl för diskriminering stod där ”funktionshinder” längst ner. Klirr! Självklart ska vi inkludera ett funktionshinderperspektiv och tillgänglighetsfrågor i vårt arbete. Vi verkar för att öka antalet laddstationer för elbilar och försöker ju därmed påverka den fysiska miljön.

När vi sökte efter vad som fanns om detta i form av installationsråd, krav och standarder så blev antalet träffar noll. Det kändes som att vi hade hittat en ovänd sten. Vi begav oss ut för att undersöka hur befintliga laddstationer såg ut och möttes av höga kanter, klumpiga påkörningsskydd och höga displayer som knappt kan läsas ens av kortare människor. Om du sitter i rullstol går det inte att använda laddstationen alls. Jag frågade mig själv: För vem bygger vi infrastrukturen som ska energiförsörja framtidens fordon?

Till slut hittade vi ändå ett antal tillgänglighetstips hos Powercircle, som är elkraftbranschens intresseorganisation. Det var några punkter avseende exempelvis höjd på ladduttag och display samt bredd och lutning på parkeringsplatsen. Vi utvecklade dem lite vidare och började prata med myndigheter, stödgivare, laddoperatörer, installatörer och producenter av laddutrustning. Alla överraskades av våra frågor och även om alla också höll med om att frågan är viktig hänvisade de flesta vidare. Någon annan måste ställa kraven, någon annan designar laddaren, någon annan installerar den på en viss höjd, någon annan skriver installationsråden och så vidare.

Vi gick vidare och hittade en samarbetspartner i Janne Herranen som sitter i rullstol. Han vill köpa elbil men har låtit bli eftersom han sett brister i infrastrukturen. I sin bil på väg till Skellefteå från Trollhättan stannade han och studerade 30 snabbladdare. Inte en enda av dem hade han kunnat använda. Han gjorde en DO-anmälan, men den lades ned eftersom han inte kör elbil ännu. Han ansågs inte vara diskriminerad. I samma veva fick han höra om personer som inte har beviljats supermiljöbilspremie till sina handikappanpassade elbilar då de inte är i standardutförande.

Vi fortsätter vårt tillgänglighetsarbete och det går framåt. Efter råd och stöd från oss har SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) tagit med tillgänglighetsperspektivet i sin remiss för upphandling av laddningspunkter. Det innebär förhoppningsvis att alla företag som vill lämna anbud till upphandlingen måste börja fundera på tillgänglighetsperspektivet. Vi önskar att ännu fler krokar arm med oss i den här frågan. Denna okunskap och exkluderande design är frustrerande, men vi energikontor kan agera ögonöppnare och belysa den här frågan i olika sammanhang. Vi kan verka för att energiomställningen leder till en mer inkluderande framtid.

Tips på hur du kan bygga inkluderande laddstationer:

  • Minst 90 cm fri bredd mellan fordon och rullstol
  • Knappar, kontakt och display max 120 cm högt
  • Låg lutning på marken
  • Inga höjdskillnader eller kantstenar mellan fordon och laddstation
  • Tydliga färger och kontraster
  • Smart placering av påkörningsskydd
  • Skriv tydliga och inkluderande råd för installation

Moa Breivik, Energikontoret Jämtland Härjedalen

Lite vindkraftsfunderingar från Skåne

Det har varit många rubriker om risk för kapacitetsbrist i elnätsinfrastrukturen i Skåne på sistone. Främst behöver nätinfrastrukturen moderniseras och stärkas upp. Men mer lokal förnybar elproduktion i lokalnät och regionnät är såklart viktigt att få till för att avhjälpa kapacitetsbristen i stamnätet. I dag produceras cirka 70 % av den elen som används i Skåne utanför regionen. Samtidigt beräknas elbehovet öka med elektrifieringen i industri och transportsektorn.

Vindkraft har länge varit ett prioriterat kraftslag för Skåne och Energikontoret Skåne har vid sidan om framförallt solenergi, biogas och energieffektivisering länge drivit olika utvecklingsprojekt för vindkraften. Framförallt två strategiska frågor kring vindkraften har varit på tapeten senaste åren; repowering och en utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Repowering innebär att de gamla, ofta kilowattsmaskiner, vindkraftverken byts ut mot nya alternativt renoveras i syfte att öka effekten.

”Om utbyggnaden av havsbaserad vindkraft uteblir, och om ”repowering” inte genomförs, finns det dock risk för att det produceras mindre förnybar el i länet år 2030 än det produceras idag.”

Så står det i klimat- och energistrategin för Skåne. Där det är möjligt för repowering är det ett väldigt välkommet tillskott för elproduktionen. Teknikutvecklingen har gått snabbt och vindkraftverk blir allt större – vilket samtidigt innebär nya utmaningar i en tätbefolkad region. Se vår broschyr om möjligheter och utmaningar här:

http://media.skanesvindkraftsakademi.se/2018/04/Repowering-webb.pdf

Vi har även drivit projekt där vi varit ute bland Skånes kommuner för att berätta om vikten av repowering. Just nu tittar vi på potentialen för repowering.

På sikt ser vi en utbyggnad av havsbaserad vindkraft allteftersom priser pressas och man lyfter bort anslutningsavgiften från projekten i enlighet med energiöverenskommelsen. Det är väl det troligaste alternativet för att få storskalig stabil elproduktion nära användningen i södra Sverige!

Läs mer om senaste projektet här där vi undersökte vilken näringslivsutveckling som skapats i de regioner i framförallt Storbritannien och Tyskland där man byggt parker till havs!

https://kfsk.se/energikontoretskane/2019/03/28/vindkraft-till-havs-och-regional-naringslivsutveckling-tre-filmer/

Vi har även drivit ett projekt om kommunal vindkraftsplanering som syftat till att uppdatera och inspirera kommuner kring de regler och rekommendationer som finns, se här!

http://media.skanesvindkraftsakademi.se/2019/10/Handboken_oktober2019_sidor.pdf

Vindkraften har en enorm potential för att vi i Skåne både kan bli självförsörjande på el och i framtiden även exportera förnybar el vidare ut i Europa!

Jacob Economou, projektledare, Energikontoret Skåne

Tillsammans

Jag besökte Skåne i slutet av förra veckan och befann mig sedan högt upp på Slåttdalsberget i Höga Kusten nära Örnsköldsvik, i lördags (dit jag för övrigt starkt rekommenderar ett besök! se foto).

Trots att det är en bra bit kvar upp till de allra nordligaste delarna av Sverige, slog det mig hur långa avstånd och olika förutsättningar vårt land består av. Speciellt nu då jag företrädelsevis åker tåg istället för att flyga blir det väldigt uppenbart, dvs många timmar på tåg.

Vi på Energikontoren Sverige är en övergripande, oberoende resurs inom energifrågor på regional och lokal nivå. Vi är snabbfotade och duktiga på att driva projekt, om vi får säga det själva. Även om vi ser lite olika ut, så finns vi med vår kompetens inom energi- och klimatfrågor på femton platser i landet. Vi täcker in i stort sett varje kvadratmillimeter, från Skåne i söder till Lappland i norr och våra stora fokusområden är Förnybar energi och Energieffektivisering.

Tack vare att Energimyndigheten sedan drygt tjugo år tillbaka också ser oss som en god resurs i energiomställningsarbetet, har vi ännu en gång fått ett projekt med syfte att utveckla och samordna oss som aktör. Vi ser det som ett förtroende, och jag som projektledare och teamet har för avsikt att förvalta det på bästa möjliga sätt.

Exakt vad är det vi ska göra inom Samordningsprojektet*?

En hel del om du frågar mig:

• Främst satsar vi på att fortsätta nätverka och utbilda inom våra tematiska områden: Hållbart byggande och renovering, EU och Agenda 2030, Fossilfria transporter och det för oss nya fokusområdet Cirkulär och biobaserad ekonomi. Här jobbar vi på bred front med externa föreläsare, krokar arm med andra kunniga aktörer på områdena och bjuder in brett till aktiviteter.

• Till vår hjälp har vi en kommunikatör som hjälper oss med formerna för webbinarier, nyhetsbrev, hemsidan, filmer och mycket mer av det som ingår i vår kommunikationsplan. Hur bra vi än är så behöver resultaten spridas och inspirationen nå ut till fler.

Mentorskap är också en del, som precis som att ta fram en gemensam digital plattform ger oss möjlighet att hitta effektiva och bra sätt att hjälpa varandra, lära av varandra och därmed dra allt större fördel av våra olikheter. Om ett kontor lyckats bra på att område är de alltid villiga att dela med sig av sin kompetens, och nu upprättar vi formerna för att det ska gå enkelt och smidigt.

• Till sist har vi fått i uppgift att se över vår finansieringssituation genom att undersöka förutsättningarna för grundfinansiering. I dag diffar det mycket i olika regioner, vilket naturligtvis påverkar omfattningen av respektive energikontors verksamhet. Kan vi lära av varandra även här, för att få bättre stabilitet i basfinansieringsfrågan?

Det övergripande målet är minskad klimatpåverkan genom energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå. Som projektledare känns det fantastiskt bra att ha hela, långa Sverige i ryggen som resurs för att uppnå våra högt ställda mål. För det är så man lyckas – tillsammans!

Annacarin Ericsson, Projektledare hemmahörande på Energikontoret Storsthlm. (Dock fn boende i Sundsvall och pluggandes i Kristianstad – därav de långa tågresorna.)

Den nationella partnern för regionalt energi- och klimatarbete.

 

Kontakt

Energikontoren Sverige
c/o Energikontor Sydost
Smedjegatan 37
352 46 VÄXJÖ
info@energikontorensverige.se