Kategori: Krönika

Lite vindkraftsfunderingar från Skåne

Det har varit många rubriker om risk för kapacitetsbrist i elnätsinfrastrukturen i Skåne på sistone. Främst behöver nätinfrastrukturen moderniseras och stärkas upp. Men mer lokal förnybar elproduktion i lokalnät och regionnät är såklart viktigt att få till för att avhjälpa kapacitetsbristen i stamnätet. I dag produceras cirka 70 % av den elen som används i Skåne utanför regionen. Samtidigt beräknas elbehovet öka med elektrifieringen i industri och transportsektorn.

Vindkraft har länge varit ett prioriterat kraftslag för Skåne och Energikontoret Skåne har vid sidan om framförallt solenergi, biogas och energieffektivisering länge drivit olika utvecklingsprojekt för vindkraften. Framförallt två strategiska frågor kring vindkraften har varit på tapeten senaste åren; repowering och en utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Repowering innebär att de gamla, ofta kilowattsmaskiner, vindkraftverken byts ut mot nya alternativt renoveras i syfte att öka effekten.

”Om utbyggnaden av havsbaserad vindkraft uteblir, och om ”repowering” inte genomförs, finns det dock risk för att det produceras mindre förnybar el i länet år 2030 än det produceras idag.”

Så står det i klimat- och energistrategin för Skåne. Där det är möjligt för repowering är det ett väldigt välkommet tillskott för elproduktionen. Teknikutvecklingen har gått snabbt och vindkraftverk blir allt större – vilket samtidigt innebär nya utmaningar i en tätbefolkad region. Se vår broschyr om möjligheter och utmaningar här:

http://media.skanesvindkraftsakademi.se/2018/04/Repowering-webb.pdf

Vi har även drivit projekt där vi varit ute bland Skånes kommuner för att berätta om vikten av repowering. Just nu tittar vi på potentialen för repowering.

På sikt ser vi en utbyggnad av havsbaserad vindkraft allteftersom priser pressas och man lyfter bort anslutningsavgiften från projekten i enlighet med energiöverenskommelsen. Det är väl det troligaste alternativet för att få storskalig stabil elproduktion nära användningen i södra Sverige!

Läs mer om senaste projektet här där vi undersökte vilken näringslivsutveckling som skapats i de regioner i framförallt Storbritannien och Tyskland där man byggt parker till havs!

https://kfsk.se/energikontoretskane/2019/03/28/vindkraft-till-havs-och-regional-naringslivsutveckling-tre-filmer/

Vi har även drivit ett projekt om kommunal vindkraftsplanering som syftat till att uppdatera och inspirera kommuner kring de regler och rekommendationer som finns, se här!

http://media.skanesvindkraftsakademi.se/2019/10/Handboken_oktober2019_sidor.pdf

Vindkraften har en enorm potential för att vi i Skåne både kan bli självförsörjande på el och i framtiden även exportera förnybar el vidare ut i Europa!

Jacob Economou, projektledare, Energikontoret Skåne

Tillsammans

Jag besökte Skåne i slutet av förra veckan och befann mig sedan högt upp på Slåttdalsberget i Höga Kusten nära Örnsköldsvik, i lördags (dit jag för övrigt starkt rekommenderar ett besök! se foto).

Trots att det är en bra bit kvar upp till de allra nordligaste delarna av Sverige, slog det mig hur långa avstånd och olika förutsättningar vårt land består av. Speciellt nu då jag företrädelsevis åker tåg istället för att flyga blir det väldigt uppenbart, dvs många timmar på tåg.

Vi på Energikontoren Sverige är en övergripande, oberoende resurs inom energifrågor på regional och lokal nivå. Vi är snabbfotade och duktiga på att driva projekt, om vi får säga det själva. Även om vi ser lite olika ut, så finns vi med vår kompetens inom energi- och klimatfrågor på femton platser i landet. Vi täcker in i stort sett varje kvadratmillimeter, från Skåne i söder till Lappland i norr och våra stora fokusområden är Förnybar energi och Energieffektivisering.

Tack vare att Energimyndigheten sedan drygt tjugo år tillbaka också ser oss som en god resurs i energiomställningsarbetet, har vi ännu en gång fått ett projekt med syfte att utveckla och samordna oss som aktör. Vi ser det som ett förtroende, och jag som projektledare och teamet har för avsikt att förvalta det på bästa möjliga sätt.

Exakt vad är det vi ska göra inom Samordningsprojektet*?

En hel del om du frågar mig:

• Främst satsar vi på att fortsätta nätverka och utbilda inom våra tematiska områden: Hållbart byggande och renovering, EU och Agenda 2030, Fossilfria transporter och det för oss nya fokusområdet Cirkulär och biobaserad ekonomi. Här jobbar vi på bred front med externa föreläsare, krokar arm med andra kunniga aktörer på områdena och bjuder in brett till aktiviteter.

• Till vår hjälp har vi en kommunikatör som hjälper oss med formerna för webbinarier, nyhetsbrev, hemsidan, filmer och mycket mer av det som ingår i vår kommunikationsplan. Hur bra vi än är så behöver resultaten spridas och inspirationen nå ut till fler.

Mentorskap är också en del, som precis som att ta fram en gemensam digital plattform ger oss möjlighet att hitta effektiva och bra sätt att hjälpa varandra, lära av varandra och därmed dra allt större fördel av våra olikheter. Om ett kontor lyckats bra på att område är de alltid villiga att dela med sig av sin kompetens, och nu upprättar vi formerna för att det ska gå enkelt och smidigt.

• Till sist har vi fått i uppgift att se över vår finansieringssituation genom att undersöka förutsättningarna för grundfinansiering. I dag diffar det mycket i olika regioner, vilket naturligtvis påverkar omfattningen av respektive energikontors verksamhet. Kan vi lära av varandra även här, för att få bättre stabilitet i basfinansieringsfrågan?

Det övergripande målet är minskad klimatpåverkan genom energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå. Som projektledare känns det fantastiskt bra att ha hela, långa Sverige i ryggen som resurs för att uppnå våra högt ställda mål. För det är så man lyckas – tillsammans!

Annacarin Ericsson, Projektledare hemmahörande på Energikontoret Storsthlm. (Dock fn boende i Sundsvall och pluggandes i Kristianstad – därav de långa tågresorna.)

Inte lätt att vara liten

Det är inte lätt att vara liten, samtidigt har storleken inte alltid betydelse. Hur som helst så upplever jag att vi mindre energikontor har andra utmaningar än de stora. På Energikontor Dalarna är vi tre stycken idag. Vi jobbar som regional utvecklingsledare för de kommunala energi- och klimatrådgivarna. Vi driver även nätverk för företag som vill energieffektivisera på uppdrag av Energimyndigheten.

Trots att ingen av oss jobbar heltid eller att vi inte har någon finansiering från Region Dalarna så klarar vi oss ändå ganska bra. Men om det är hållbart i längden, det återstår att se. Det jobb vi gör idag går ändå bra, vi gör det vi ska och kanske lite därtill. Men det är något som fattas, det där riktiga drivet som en grupp med människor kan få som jobbar med likartade arbetsuppgifter, det finns inte riktigt.

Vi är ett ganska nytt energikontor, vi bildades hösten -15 och nu vid årsskiftet gick vi in i en ny organisation i och med att Region Dalarna och Landstinget gick samman. Organisatoriskt har det inte förändrats så mycket nära oss, även om organisationen i stort är mycket större (på gott och ont). Vi samarbetar en hel del med flera aktörer som jobbar över hela Dalarna, främst Länsstyrelsen men även Högskolan och deras projekt samt Byggdialog Dalarna.

Det är en hel del olika projekt som vi försöker stödja, det handlar om Hållbar vindkraft, cykling, hållbart byggande och konsumtion m.m. Region Dalarna har Regionfastigheter som är i topp i Sverige på energieffektivisering i regionernas egna byggnader. Där hoppas vi att vi ska få till något givande samarbete som kanske kan göra att vi kan få lite driv och inspiration. De finns ju trots allt i samma organisation, dock ej på samma fysiska plats. Det ska bli spännande att se vad den nya organisationen ger för möjligheter.

Jag ser framför mig att vi är åtminstone 5 st om 1,5 år, någonstans där går en kritisk gräns tror jag. Om vi sedan fick till lite egenfinansiering också, säg en 20 % tjänst, så kan vi leda det regionala energiarbetet bättre. Vi har en resa att göra och precis som Energi- & klimatrådgivarna behöver vi göra oss ”Kända och erkända”. Och ute i den stora världen, utanför Dalarna där jag bor, där åker Greta runt och rör om bland makthavare och skolelever. Hur kan vi stödja Greta och andra entusiaster och inspiratörer? Det kommer behövas. Heja Greta!

Mattias Ahlstedt, Energikontor Dalarna

Hållbart resande, tåg

Tro inte på allt du hör

I höstas gjorde jag ett inlägg på sociala medier som handlade om min tågresa Östersund – Stockholm. Jag beskrev hur jag lämnade hemmet omkring 22 och perrongen en halvtimme senare, på utsatt tid som vanligt. Vi kom även fram i tid. Efter arbetsdagen tog jag eftermiddagståget och fortsatte jobba.

Mitt inlägg ledde till många kommentarer. Jag insåg snabbt att min bild av hur det fungerar att åka tåg inte delas av alla. Min bild är att jag sover bra, jobbar bra och att tågen oftast går och kommer i tid. Andra har motsatt uppfattning, i synnerhet när det gäller punktligheten jämfört med andra transportslag så som ex. flyget.

Inom Region JH har vi, och gör fortfarande, ett par saker som underlättat för och påverkat ett ökat resande med tåg. Vi har infört en intern klimatväxling vilket i korta drag innebär att kostnader för tågresor reduceras med 20% i den interna bokföringen. Resor med flyg belastas med motsvarande ökning. Ett resultat av det, kombinerat med intensivt arbete från både politiker och tjänstemän, är att SJ under hösten 2018 åter startade att köra nattåg till Jämtlands län. Det underlättar resande väldigt mycket och det kan vi nu börja se i siffrorna.

I mellandagarna träffade jag en bekant som hävdade att flyget har betydligt högre punktlighet än tåget. Jag svarade att ”jag inte tror det”, men i samma stund insåg jag hur lite jag egentligen hade på fötterna så jag fortsatte;

”Men om du har siffror tar jag gärna del av dem”.
”Absolut, jag skickar dem”, sa min bekant. Jag väntar fortfarande.
Förra veckan diskuterades tågens punktlighet i media. Ingången var att punktligheten under 2018 kraftigt försämrats jämfört med tidigare år. Och det var sämre, punktligheten sjönk från ca 90% till ca 88%. 88% av tågen kommer fram i tid, dvs. inom 5 minuter. 12% kommer fram senare, alternativt avgår inte alls.

Jag har sökt motsvarande siffror för flyget och jag har bett våra statistiker att hjälpa mig. Kontentan är att det idag inte finns någon officiell statistik avseende punktlighetsstatistik för flyg. Därmed blir det också oerhört svårt att göra en rättvis jämförelse mellan tåg och flyg.

Detta är pudelns kärna i min krönika, vikten av att hålla huvudet kallt. Det är lätt till att ryckas med i diskussioner där åsikter och synpunkter framförs på ett bergsäkert och övertygande sätt. Det kan handla om batterivillverkning, klimatfrågan överlag eller något annat. Jag tror att många känner igen sig. Med det sagt har jag lovat mig själv att i ännu större utsträckning basera mitt arbete på fakta och officiella siffror. Mitt råd till er som läser den här krönikan blir således vad rubriken antyder; tro inte på allt du hör, ta reda på hur det ligger till!



Jimmy Anjevall
Projekledare
Energikontor Region Jämtland Härjedalen





resfria möten

Ett steg på vägen mot fler resfria möten

Ny teknik ger möjligheter att hålla resfria digitala möten – men något mer måste till för att mötena verkligen ska bli av. I Energikontoren Sveriges projekt REDI arbetar vi nu med att inspirera och utbilda för att tillsammans med projektdeltagarna påverka de strukturer och beteenden som behöver förändras för att de hållbara mötena ska bli fler.

För många av Sveriges offentliga aktörer har ambitionen länge funnits att öka andelen möten som hålls digitalt. I Västernorrland ser vi på Energikontoret, inte minst genom det regionala projekt Hållbara Resor, att efterfrågan på utbildningsinsatser och satsningar på digitala möten ökar exponentiellt. Våra kommuner är generellt glest befolkade, täcker stora ytor och har långt till samverkansmöten med regionen, länsstyrelsen eller kommunförbundet. Samtidigt ökar medborgarnas krav på respons och kontakt med myndigheter. I detta läge ser kommunerna att vinsterna med digitala möten är många. Genom att minska såväl det korta som långa resandet sparas tid och pengar samtidigt som såväl stress som koldioxidutsläppen minskar. Fördelarna är uppenbara. Samtidigt händer inte mycket.

Ny teknik inte tillräckligt
KTH forskaren Markus Robèrt släppte 2016 en artikel som visar på ett samband mellan minskade koldioxidutsläpp och kommuners vilja att aktivt arbeta med bland annat resepolicies, flexibla arbetsformer, samt lösningar för digitala möten. Andra som ser samma sak är REMM-projektet som under 7 år har arbetat med att få Sveriges statliga myndigheter att bli bättre på digitala möten. Den 10-stegsmetod de utvecklat lyfter organisations- och möteskultur, ledningens roll samt styrmedel och rutiner som centrala faktorer för att öka användandet av digitala mötesformer i vardagen. Det står klart att för att förändra vårt beteende kring resande och möten måste mer till än att den senaste mjuk- och hårdvaran.

Stora utsläppsminskningar möjliga
Energikontoren Sverige tog fasta på det när projektet REDI – Resfria digitala möten i offentlig sektor utformades. Sveriges kommuner, kommunala bolag och regioner uppmuntras att inspireras av andra som kommit längre, genom webbinarium, nätverk, fysiska träffar och träningstillfällen. Målet är att tillsammans öka användandet av digitala mötesformer i offentlig sektor. Något REMM-projektet bevisat är att det sänker verksamheters CO2 utsläpp från resor ungefär en fjärdedel samtidigt som såväl organisationen som ekonomin effektiviseras.

 


Johan Sundqvist
Projekledare för svenska solelsmässan
Projektledare för Energikontoren Sveriges projekt ”Resfria digitala möten i offentlig sektor”.
Energikontoret Västernorrland

  • 1
  • 2
  • 5

Den nationella partnern för regionalt energi- och klimatarbete.

 

Kontakt

Energikontoren Sverige
c/o Energikontor Sydost
Smedjegatan 37
352 46 VÄXJÖ
info@energikontorensverige.se