Kategori: Energikontor Sydost

Borås har optimerat rutterna

Anton Eriksson

Borås har optimerat rutternaBorås stad har varit igång med samordnad varudistribution sedan 2 maj. Inför starten gjorde kommunen en noggrann förstudie som låg till grund för ett system för ruttoptimering som styr körningarna.

– Ruttoptimeringen fungerar så att vi matar in alla körningar under en viss dag. Där har vi lagt in en schablon på hur lång tid ett stopp tar vid varje leveransställe. Systemet väljer ut den mest effektiva rutten för att ge så liten miljöpåverkan som möjligt. Köket på den enskilda skolan får en leveranstid, och nästan alla leveranser håller sig inom 20 minuter plus eller minus den tiden, vilket är vårt krav, berättar Anton Eriksson, projektledare på Borås stad.

Han är nöjd med de första månaderna. Genomförandet har fungerat som det skulle och medarbetarna ute i verksamheterna är positiva.

– Givetvis har vi behövt göra vissa kalibreringar. På något ställe kanske vi hade för kort stopptid, på ett annat har vi justerat i andra änden. Det är ofrånkomligt att det blir en del missöden, första dagen försvann en brödkorg. Jag har varit tydlig med att det är en uppstartsfas då vi trimmar in systemet. Kommunikationen med verksamheterna är jätteviktig, så alla vet att vi arbetar för något som ska bli riktigt bra.

 Upphandlingen av distributionscentral togs hem av det lokala transportföretaget LBC Borås, som kör med tre gasbilar till omkring 180 leveransadresser. Vissa sociala hänsyn ställdes i upphandlingen, företaget ska ha minst en praktikant som står långt från arbetsmarknaden. Borås valde att starta med att transportera livsmedel.

Före 2020 är målet att också ta in sjukvårdsmaterial och hygien- och städartiklar, och därefter kontorsvaror. Det politiska beslutet att utreda samordnad varudistribution fattades 2015. Skälen var miljömässiga: färre transporter skulle ge mindre utsläpp. Och färre transporter har det blivit.

– En förskola som tidigare fick en tre leveranser i veckan får nu bara en leverans. För en gymnasieskola med tio leveranser i veckan sänks de till tre. Totalt sett kan vi konstatera att antalet leveranser minskar från 29 000 till 11 000 leveranser per år. Därtill gör ruttoptimeringsprogrammet att vi kan säkerställa effektiva leveranser med hög fyllnadsgrad i lastbilarna som drivs på biogas, berättar Anton Eriksson.

Om du ska ge ett tips till andra kommuner?

– Om man vill välja vår modell med ruttoptimering, vill jag säga att det viktigaste är att lägga ned mycket jobb på förstudien. Då får man syn på volymer, ledtider och annat som ger en överblick och samband. Man får också en bra kontakt med verksamheten vilket är en bra grund för att genomförandet ska bli bra.

Lastcyklar till Olofströmshus

Foto: Jessica Jeppsson

Olofströmshus har införskaffat lastcyklar som används av bovärdarna i de olika bostadsområdena i kommunen. Införandet av lastcyklar har redan efter ett par månader gett övervägande positiva resultat, inte bara när det gäller minskningen av koldioxidutsläpp.

Genom sitt deltagande i projektet Low Carbon Logistics har Olofströmshus börjat använda lastcyklar i sitt dagliga arbete. Innan de genomförde förändringen kontaktade de andra bostadsbolag som redan använde lastcyklar för att ta del av deras erfarenheter.

Resultatet var positivt, fördelarna med lastcyklar är att bovärdarna blir mer synliga i bostadsområdena vilket ger en ökad säkerhetskänsla i området, plus att de kan ta sig fram till mer svåråtkomliga områden där bilar inte kan köra samt att de kan ta sig fram hela vägen till porten på bostadshusen.

Det sparar även tid att använda lastcykel eftersom cyklisterna slipper bilköer och liknande. Hälsoeffekten för medarbetarna var också en fördel, de upplevde det som hälsosamt att kunna genomföra sitt arbete i friska luften utan utsläpp av avgaser.

När lastcyklarna infördes i verksamheten var det valfritt för medarbetarna att använda dem, men det tog inte lång tid innan lastcyklarna började användas regelbundet och många föredrar dem framför att använda bilen. Det upplevs som skönt att slippa sitta instängd i en bil och det finns gott om utrymme för de olika verktyg som kan behövas.

Intresset för lastcyklarna har ökat inom företaget och fler medarbetare inom andra områden vill få tillgång till lastcyklar. Målet för Olofströmshus är att kunna använda lastcyklar inom hela organisationen där de kan vara till nytta. De har även som mål att starta en uthyrningsverksamhet av lastcyklar till sina hyresgäster.

Bioenergipris för småskalig kraftvärme

Innan Energikontor Sydost började arbeta med projektet Småskalig kraftvärme fanns det inga sådana anläggningar i Sverige. Nu finns det tio stycken och intresset ökar allt mer för den smarta tekniken.

Att kunna producera förnybar el även från mindre anläggningar är en viktigt del i omställningen till ett hållbart samhälle. Ökad produktion av närproducerad el avlastar elnätet och minskar sårbarheten vid elavbrott. Småskalig kraftvärme passar bra för mindre värmeverk, för industriverksamheter och för vissa fastighetsägare och lantbrukare. Det finns tre olika metoder för småskalig kraftvärme.

En av dem är den ORC-turbin som Againity har tillverkat, som bland annat finns i Bräkne-Hobys fjärrvärmecentral. Againity vann Jan Häckners bioenergipris 2019 för att ha utvecklat och kommersialiserat en patenterad teknik, Organic Rankine cycle (ORC).

Energikontor Sydost och projektledare Daniella Johansson har arbetat hårt för att skapa fler småskaliga kraftvärmeverk och mycket tack vare detta finns nu tio sådana värmeverk i landet. Emåmejeriet i Hultsfred har till exempel byggt en förgasningsanläggning där flis omvandlas till värme och el. På bilden: Bräkne-Hobys fjärrvärmecentral

Hinder och möjligheter för förnybar energi – slutkonferens i Riga

29-30 januari i Riga arrangerades slutkonferensen i BEA-APP – en internationell satsning med fokus på omställning till förnybar energi, där Ronneby och Sölvesborgs kommun ingått i två studier kring möjligheterna att använda restvärme från industri och kring utbyggnad av havsbaserad vindkraft.

Den internationella slutkonferensen “Renewable energy and spatial planning: challenges and future perspectives” arrangerades i Riga och Jelgava i Lettland 29-30 januari. Det övergripande temat för konferensen var att diskutera möjligheter, hinder och finansieringsmetoder för att integrera fysisk planering kopplat till förnybar energi i Södra Östersjöområdet.

Sedan mars 2016 har Energikontor Sydost deltagit i den internationella satsningen BEA-APP som syftar till att öka produktionen och användningen av förnybar energi i Östersjöområdet. Arbetet har i Sverige resulterat i två studier från Blekinge län där Energikontor Sydost har undersökt två platser med planeringsutmaningar kopplat till utbyggnad av förnybar energi.

Fler än 70 experter, ministerföreträdare, energikontor, kommuner, NGOs och andra intressenter från tio länder i Östersjöområdet deltog på konferensen för att ta del av de viktigaste resultaten från projektet och för att nätverka med aktörer som driver andra initiativ inom förnybar energi och fysisk planering. Med på plats fanns tre projektledare från Energikontor Sydost för att presentera resultaten från Blekinge län. Utöver detta berättade de också om den pågående förstudien Smart Village – en studie som undersöker vilka energitekniska lösningar som passar framtidens klimatsmarta bostadsområden bäst.

Läs mer hos Energikontor Sydost

Bioenergidag lockade många


25 januari hölls Bioenergidagen – konferensen som Energikontoret arrangerar årligen i samarbete med Bioenergigruppen och Linnéuniversitetet för att lyfta den senaste utvecklingen inom branschen i sydost och i Sverige.Ett sjuttiotal deltagare (främst representanter från olika företag och energibolag)samlades på Linnéuniversitetet i Växjö för att lyssna och nätverka.

Dagen inleddes med en framtidsspaning om kraftvärmebranschen, digitalisering och CO2-infågning av Björn Karlsson, produktchef på företaget GE Power, som senare under dagen också höll i ett studiebesök
för deltagarna på företaget.

Magnus Hermansson från Scheuch (som bland annat tillverkar rökgaskondensorer) berättade vilka förutsättningar som gäller utifrån det nya utsläppsdirektivet för mellanskaliga anläggningar (MCP-direktivet), samt exempel på åtgärder som mellanskaliga anläggningar kan behöva utföra för att klara de nya standardnivåerna. Ljungby Energi och Lessebo Fjärrvärme presenterade goda exempel på effektiviseringsåtgärder som de utfört på sina anläggningar.Björn Karlsson, GE Power

Energikontor Sydosts projektledare Daniella Johansson och Arne Andersson från Ronneby Miljöteknik redovisade hittills gjorda erfarenheter från tre tekniker för småskalig kraftvärme(organisk Rankine-cykel, våtångsturbin och förgasare) som demonsteras i sydost just nu.

Efter lunch tog Leif Gustavsson från LNU vid med att prata om effektiv lågtemperaturfjärrvärme vid nybyggnation och vår projektledare Stefan Olsson presenterade resultaten från energirenoveringen av bostadsområdet Alabastern i Växjö./p>

Dagen avslutades med de senaste från Linnéuniversitetets senaste forskning inom bioenergiområdet.


Vill du ta del av mer från dagen? Se presentationer, rapporter m.m från Bioenergidagen 2019



Text: Energikontor Sydost
Foto: Hanna Everling



Den nationella partnern för regionalt energi- och klimatarbete.

 

Kontakt

Energikontoren Sverige
c/o Energikontor Sydost
Smedjegatan 37
352 46 VÄXJÖ
info@energikontorensverige.se