Kategori: Energikontor Sydost

Stort genomslag för energi- och klimatrådgivning

Sedan våren 2018 har Sveriges kommunala energi- och klimatrådgivare gått ihop i två gemensamma projekt om solel och hållbara transporter. Resultatet visar att projekten på ett effektivt sätt lyckats stötta privatpersoner, företag och organisationer i övergången till mer förnybara och klimatsmarta alternativ. Projekten har även lett till ett ökat intresse för energi- och klimatrådgivningen.

De kommunala energi- och klimatrådgivarna finns i nästan varje svensk kommun och erbjuder opartiska och kostnadsfria energi- och klimatråd till privatpersoner, företag och organisationer. Energikontor Sydost arbetar med samordning av energi- och klimatrådgivarna i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län på uppdrag av Energimyndigheten.

Under de senaste åren har rådgivare i 284 av Sveriges kommuner kraftsamlat i två nationella projekt. Det ena projektet har handlat om vägledning vid investering och installation av solceller och det andra om hur man går tillväga för att uppföra laddplatser till elfordon.

Totalt har 56 000 personer runt om i landet deltagit i aktiviteter där de fått information, tips och ökade kunskaper inom ämnena, och över 14 000 personer har fått fördjupad rådgivning av sin lokala rådgivare. 

– Satsningen på information och råd kring solceller bär äntligen frukt. Nu installeras solceller i hög takt överallt i vår region. Här har regionens energi- och klimatrådgivningen verkligen gjort en insats, säger Roger Gunnarsson, regional utvecklingsledare för energi- och klimatrådgivningen på Energikontor Sydost. 

Energikontor Sydost har också haft ett särskilt uppdrag, som kommunikationsansvarig för de nationella insatsprojekten för solceller och hållbara transporter. Koordinationen av intern och extern kommunikation har varit en viktig framgångsfaktor i genomförandet av projekten.

– De gemensamma satsningarna har gett en positiv effekt, både vad gäller övergången till mer klimatsmarta lösningar hos målgrupperna, men också på energi- och klimatrådgivningen som helhet. Många rådgivare upplever att intresset och efterfrågan av deras tjänster har ökat tack vare de nationellt koordinerade projekten, säger Morgan Dahlman på Energimyndigheten.

Stort intresse för solel

Intresset för solceller har varit stort och cirka 44 000 personer har fått information eller fördjupad rådgivning om hur man producerar egen el med hjälp av solceller.
– Vi ser att energi- och klimatrådgivarna många gånger ger det stöd som gör att man går från ord till handling. Oftast handlar det då om att rådgivaren tillför information om tekniken och vad som är viktigt att tänka på. Dessutom vet de vad som gäller lokalt och i vilken ordning allt ska göras. Sådant är ju svårt att avgöra själv även om det idag finns mycket information på nätet, säger Anna Derneryd, Energikontor Väst, som leder det nationella projektet för solel.

Råd om teknik och ekonomi kring laddplatser

Inom projektet för hållbara transporter har privatpersoner, företag och bostadsrättsföreningar bland annat fått stöd i hur man installerar laddplatser för elfordon. Totalt har 12 000 personer nåtts genom personliga rådgivningar, seminarier, mässmontrar eller liknande. 
– De flesta som kontaktar en rådgivare har redan bestämt sig för att de vill installera en laddplats men behöver veta mer om hur de ska börja. De vanligaste frågorna är dels rent tekniska, dels kring ekonomi och vilka betallösningar man som företag eller förening kan använda sig av för att debitera anslutna bilar, säger Elin Törnwall, Energikontor Mälardalen, som leder det nationella projektet för hållbara transporter. 

Mer om de nationella projekten

Det här är den tredje omgången som Energimyndigheten tillsammans med de 15 regionala energikontoren samordnar en gemensam satsning av landets alla energi- och klimatrådgivare. Syftet är att öka takten för att nå de energi- och klimatpolitiska målen samtidigt som insatserna bidrar till att utveckla rådgivarnas kunskaper och arbetsmetoder.

Den kommunala energi- och klimatrådgivningen är en kostnadsfri och kommersiellt oberoende tjänst som riktar sig till hushåll, små och medelstora företag, bostadsrättsföreningar och organisationer. År 2019 finns energi- och klimatrådgivare i 284 av landets 290 kommuner. 

De som är intresserade av att få hjälp av sin kommunala energi- och klimatrådgivning kan antingen ringa sin kommuns växel eller söka upp kontaktuppgifterna på Energimyndighetens webbplats.

Resultat och analyser i detta pressmeddelande baseras på energi-och klimatrådgivarnas egen rapportering från projekten.

Livsmedelsbutiker blir mer energieffektiva

Butiker är storslukare av energi och det finns både små, billiga åtgärder och större genomgripande insatser som kan göras för att effektivisera energianvändningen. Nu storsatsar flera livsmedelsbutiker i sydost på energismart teknik och andra åtgärder.

Tio större livsmedelsbutiker deltar i Energikontor Sydosts nätverk för energieffektivisering. Tillsammans satsar de tio butikerna 150 miljoner kronor på energieffektiviseringar i samverkan med energiexperter på Energikontor Sydost och Aktea. Det handlar till exempel om att investera i ny energismart teknik och ta fram drift- och underhållsåtgärder.

Nätverken har tillkommit på initiativ från Energimyndigheten och deltagarna utbyter erfarenheter med andra företag  samt får hjälp att söka stöd för och genomföra en energikartläggning. Det ingår också stöd för att genomföra de åtgärder som energikartläggningen resulterat i. Företagen i nätverket har också fått tillgång till konsultation och rådgiving från nätverkets energiexpert, samt kontinuerligt stöd i arbetet med energieffektivisering. 

Att stötta företag är ett av sätten Energikontor Sydost arbetar med för att bidra till ett hållbarare samhälle.

Borås har optimerat rutterna

Anton Eriksson

Borås har optimerat rutternaBorås stad har varit igång med samordnad varudistribution sedan 2 maj. Inför starten gjorde kommunen en noggrann förstudie som låg till grund för ett system för ruttoptimering som styr körningarna.

– Ruttoptimeringen fungerar så att vi matar in alla körningar under en viss dag. Där har vi lagt in en schablon på hur lång tid ett stopp tar vid varje leveransställe. Systemet väljer ut den mest effektiva rutten för att ge så liten miljöpåverkan som möjligt. Köket på den enskilda skolan får en leveranstid, och nästan alla leveranser håller sig inom 20 minuter plus eller minus den tiden, vilket är vårt krav, berättar Anton Eriksson, projektledare på Borås stad.

Han är nöjd med de första månaderna. Genomförandet har fungerat som det skulle och medarbetarna ute i verksamheterna är positiva.

– Givetvis har vi behövt göra vissa kalibreringar. På något ställe kanske vi hade för kort stopptid, på ett annat har vi justerat i andra änden. Det är ofrånkomligt att det blir en del missöden, första dagen försvann en brödkorg. Jag har varit tydlig med att det är en uppstartsfas då vi trimmar in systemet. Kommunikationen med verksamheterna är jätteviktig, så alla vet att vi arbetar för något som ska bli riktigt bra.

 Upphandlingen av distributionscentral togs hem av det lokala transportföretaget LBC Borås, som kör med tre gasbilar till omkring 180 leveransadresser. Vissa sociala hänsyn ställdes i upphandlingen, företaget ska ha minst en praktikant som står långt från arbetsmarknaden. Borås valde att starta med att transportera livsmedel.

Före 2020 är målet att också ta in sjukvårdsmaterial och hygien- och städartiklar, och därefter kontorsvaror. Det politiska beslutet att utreda samordnad varudistribution fattades 2015. Skälen var miljömässiga: färre transporter skulle ge mindre utsläpp. Och färre transporter har det blivit.

– En förskola som tidigare fick en tre leveranser i veckan får nu bara en leverans. För en gymnasieskola med tio leveranser i veckan sänks de till tre. Totalt sett kan vi konstatera att antalet leveranser minskar från 29 000 till 11 000 leveranser per år. Därtill gör ruttoptimeringsprogrammet att vi kan säkerställa effektiva leveranser med hög fyllnadsgrad i lastbilarna som drivs på biogas, berättar Anton Eriksson.

Om du ska ge ett tips till andra kommuner?

– Om man vill välja vår modell med ruttoptimering, vill jag säga att det viktigaste är att lägga ned mycket jobb på förstudien. Då får man syn på volymer, ledtider och annat som ger en överblick och samband. Man får också en bra kontakt med verksamheten vilket är en bra grund för att genomförandet ska bli bra.

Lastcyklar till Olofströmshus

Foto: Jessica Jeppsson

Olofströmshus har införskaffat lastcyklar som används av bovärdarna i de olika bostadsområdena i kommunen. Införandet av lastcyklar har redan efter ett par månader gett övervägande positiva resultat, inte bara när det gäller minskningen av koldioxidutsläpp.

Genom sitt deltagande i projektet Low Carbon Logistics har Olofströmshus börjat använda lastcyklar i sitt dagliga arbete. Innan de genomförde förändringen kontaktade de andra bostadsbolag som redan använde lastcyklar för att ta del av deras erfarenheter.

Resultatet var positivt, fördelarna med lastcyklar är att bovärdarna blir mer synliga i bostadsområdena vilket ger en ökad säkerhetskänsla i området, plus att de kan ta sig fram till mer svåråtkomliga områden där bilar inte kan köra samt att de kan ta sig fram hela vägen till porten på bostadshusen.

Det sparar även tid att använda lastcykel eftersom cyklisterna slipper bilköer och liknande. Hälsoeffekten för medarbetarna var också en fördel, de upplevde det som hälsosamt att kunna genomföra sitt arbete i friska luften utan utsläpp av avgaser.

När lastcyklarna infördes i verksamheten var det valfritt för medarbetarna att använda dem, men det tog inte lång tid innan lastcyklarna började användas regelbundet och många föredrar dem framför att använda bilen. Det upplevs som skönt att slippa sitta instängd i en bil och det finns gott om utrymme för de olika verktyg som kan behövas.

Intresset för lastcyklarna har ökat inom företaget och fler medarbetare inom andra områden vill få tillgång till lastcyklar. Målet för Olofströmshus är att kunna använda lastcyklar inom hela organisationen där de kan vara till nytta. De har även som mål att starta en uthyrningsverksamhet av lastcyklar till sina hyresgäster.

Bioenergipris för småskalig kraftvärme

Innan Energikontor Sydost började arbeta med projektet Småskalig kraftvärme fanns det inga sådana anläggningar i Sverige. Nu finns det tio stycken och intresset ökar allt mer för den smarta tekniken.

Att kunna producera förnybar el även från mindre anläggningar är en viktigt del i omställningen till ett hållbart samhälle. Ökad produktion av närproducerad el avlastar elnätet och minskar sårbarheten vid elavbrott. Småskalig kraftvärme passar bra för mindre värmeverk, för industriverksamheter och för vissa fastighetsägare och lantbrukare. Det finns tre olika metoder för småskalig kraftvärme.

En av dem är den ORC-turbin som Againity har tillverkat, som bland annat finns i Bräkne-Hobys fjärrvärmecentral. Againity vann Jan Häckners bioenergipris 2019 för att ha utvecklat och kommersialiserat en patenterad teknik, Organic Rankine cycle (ORC).

Energikontor Sydost och projektledare Daniella Johansson har arbetat hårt för att skapa fler småskaliga kraftvärmeverk och mycket tack vare detta finns nu tio sådana värmeverk i landet. Emåmejeriet i Hultsfred har till exempel byggt en förgasningsanläggning där flis omvandlas till värme och el. På bilden: Bräkne-Hobys fjärrvärmecentral

Den nationella partnern för regionalt energi- och klimatarbete.

 

Kontakt

Energikontoren Sverige
c/o Energikontor Sydost
Smedjegatan 37
352 46 VÄXJÖ
info@energikontorensverige.se