Kategori: Energikontor Östergötland

Inspirerande dag för byggbranschens utmaningar

Den 10 april träffades folk ur Östergötlands byggbransch under rubriken ”Hållbart byggande” för att diskutera de utmaningar som branschen står inför. En av föreläsarna var Johan Nuder från Informationscentrum för hållbart byggande (ICHB) som berättade om den klimatpåverkan som branschen står inför.

Ett 40-tal deltagare hade samlats för att lyssnat till Johan Nuder från Informationscentrum för hållbart byggande (ICHB) och Birgitta Glovén från Sveriges Byggindustrier. Vi fick också möta Eva Lindstén från Lindsténs Fastigheter och Göran Lundström från Åhlin och Ekeroth Byggnads AB som tillsammans förverkligat idén om ett runt trähus i fem våningar mitt i Linköping, Valla Berså.

Johan Nuder inledde med att ge en bild över den klimatutmaning som branschen tillsammans behöver anpassa sig till och fortsatte med att visa fastighets- och byggsektorns utmaningar. Om vi ska klara målet att inte överstiga två graders ökning av jordens medeltemperatur får vi i Sverige inte släppa ut mer än 300-600 miljoner ton koldioxid. Om vi fortsätter som nu har vi förbrukat den inom 6-12 år. Bygg- och fastighetssektorn står för 18 procent av utsläppen.

I cirka 75 procent av Sveriges 4,8 miljoner bostäder är beställarna lekmän utan särskild kunskap om energi- och klimatanpassning. De vänder sig till sin lokala byggvaruhandel som i dag säljer energimärkta vitvaror men utbudet av energimärkta byggvaror är mycket begränsat. Ett liknande förhållande finns i byggnadssektorn där mycket av nybyggnationerna görs av de stora bolagen medan huvuddelen av alla renovering görs av byggbolag med färre än 5 anställda.

Det är lätt att rikta blicken mot nyproduktionen och tänka att vi borde lägga ribban högt så vi gör skillnad. All nyproduktion som uppfördes 2017 står bara för 0,006 procent av fastighetsbranschens energianvändning. Det är bra och viktigt att kraven är höga men den stora utmaningen kommer ändå att vara renovering av de miljontals fastigheter som redan är byggda. Det är en stor utmaning att få många att ta steg i rätt riktning och vi kan inte förlita oss på att några andra ska göra jobbet. Vi behöver göra bra och hållbara val för att det ”känns rätt” minska CO2 utsläppen från sina egna aktiviteter. Om tio år kommer vi kanske inte att hänsynslöst riva ut kök och badrum för att kasta på tippen för att färgen är fel utan har ett mer hållbart cirkulärt tänk. När vi känner att det känns fel att göra på ett visst sätt kommer förändringen som med att köpa plastpåsar i affären, var Johan Nuders budskap till åhörarna.

”Kändes rätt”

Ett intressant exempel från Linköping fick vi också ta del av. Det handlade om ett femvåningshus som Lindsténs fastigheter byggt.

– Det ”kändes rätt”, berättar Eva Lindstén, Lindsténs fastigheter om att bygga i hus i trä.

Detta sa hon trots att byggnationen medförde stora utmaningar. Till exempel har ingen tidigare byggt ett runt trähus i fem våningar tidigare. Trots detta ville man bygga på just detta sätt. Här krävdes en byggare med samma mod och hängivenhet som beställaren för att lösa dessa utmaningar. Göran Lundström på Åhlin och Ekeroth Byggnads, ett lokalt byggföretag, fick frågan och tillsammans startades resan Valla Berså i Linköping. Ett annat viktigt samarbete var det med Winell Jern arkitekter.

Beställaren utmanades många gånger om sitt val men stod fast vi sina idéer. Fastigheten har ett hållbarhetstänk på många nivåer. Man valde att bygga Miljöbyggnad Silver och Sunda Hus C+ och landande på 55 kWh/m2.

Ett stort antal borrhål förvärmer tilluften och fungerar också som frikyla sommartid. Fjärrvärme från tekniska verken värmer. Man valde 4-glas fönster som dess utom är optimerade för olika sol instrålning för minska värmeförluster men också som bullerbarriär. På en gavel finns solceller integrerade i fasaden samt att man valt att mer traditionella solceller på taket. Till fastighetens 69 lägenheterna finns endast har ett 20 tal p-platser men Sunfleets bilpool samt en el-cykelpool och laddstolpar för elfordon finns att tillgå. Då det mestadels är små lägenheter har man skapat en verkstadsdel för att tex kunna fixa sin cykel eller annat där man behöver lite svängutrymme.

Man har också jobbat hårt med säkerheten och varje lägenheterna är utrustad med boendesprinkel, digitalt brandlarm, timer på spisar tex. Förutom fördelar som att trä är ett förnybart byggmaterial har fördelarna med att bygga i trä har varit många som att stomresningen gick fort, tiden för uttorkning som finns vid betongstomme är kort, ljudnivån på bygget var påtagligt tystare och behagligare för de som arbetade på bygget. På frågan om det varit kostnadsdrivande att bygga ett trähus så svarade Eva att det var lite knepig att svara på det då de dessutom var en rund byggnad som i sig själv var fördyrande. Andra kostnadsdrivande delar var att det inte finns någon bra och entydig standard för brandskydd så de har själva lagt ribban mycket högt. Sammantaget är de mycket nöjda och skulle utan gärna bygga i trä igen, Sören Lundström önskar då gärna en mer traditionell byggnad.

En viktig färdplan

Birgitta Glovén från Sveriges Byggindustrier tog oss med på turerna och framtagandet av Färdplan för fossilfri konkurrenskraft i Bygg- och anläggningssektorn. Den är en del i den kedja av aktörer i hela bygg och anläggningssektorn som tillsammans ska nå målet att vara klimatneutral 2045, halverat växthusgaserna till 2030 jämfört med 2015, samtidigt som konkurrenskraften stärks.

Tillverkning av byggmaterial står för omkring 80 procent av byggskedets klimatpåverkan. Transporter och själva byggandet för 20 procent. I både bygg- och anläggningsprojekt bidrar cement i betong tillsammans med stål för en stor andel av ett projektets klimatpåverkan. Utmaningarna för att bryta rundgången ”vi gör inget om ingen ställer några krav” så har man försökt skapa en gemensam målbild framåt och där målen tydligt kopplas till affären. Man identifierade ett antal områden som behövde stärkas.

Alla och ingen – Att minska växthusgaserna kan inte betraktas som ett särintresse eller som en dellösning som hanteras av ett fåtal. Mod och framsynthet hos alla aktörer och politiker krävs men för att påskynda omställningen krävs en tydlig affärskoppling till låga utsläpp för att få incitament till förändring.

Affärsmodeller och upphandling – Ett möjligt sätt att värdera minskad klimatpåverkan är att kvantifiera utsläppen och sätta ett pris på dem. Beställaren kan i upphandlingssituationer visa hur mycket de värderar lösningar som ger mindre klimatpåverkan. Trafikverket har infört ett system med bonus på om den valda lösningen ger en större koldioxidbesparing än den i upphandlingen avtalade allt för att skapa incitament för att göra lite mer.

Innovation, processer och nya material – Fastigheter kommer att nyttjas i högre grad för energiproduktion och då kommer nya ekonomiska modeller och ägarförhållande behöva utvecklas. Incitament för att samutnyttjande av flexibla ytor tex för en bilpool på allmän plats eller annan typ av delningstjänst.

Regelverk och lagstiftning Det saknas idag lagkrav på att deklarera och reglera byggnaders och infrastrukturs klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Tex skulle det kunna vara lagkrav på att material- klimatdeklarationer i plan-och byggprocessen utformas, eventuellt med gränsvärden för koldioxidutsläpp. Den avfallslagstiftning vi har hindrar utvecklingen av cirkulära affärsmodeller och begränsar återvinningen i bygg och anläggningskonstruktioner. Idag läggs stora mängder jord och schaktmassor på deponi istället för att återvinnas lokalt. Annan lagstiftning som skulle behöva ses över är möjligheten att dela energi mellan brukare och fastigheter. Finanssektorns investeringskalkyler har oftast kortsiktigt fokus men för att hantera klimatfrågan kan lagstiftaren tydliggöra att redovisa hur hållbarhetsfaktorerna beaktas i investeringsprocessen.

Kompetens och ledarskap – Bygg- och anläggningssektorns aktörer behöver stärka sin grundläggande kunskap om vad som kan göras i vilket skede för att minska klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Det gäller även den upphandlande parten samt projektörer och entreprenörer. Men verktyg och arbetssätt behöver utvecklas och tillhandahållas.

Dagen avslutades med en workshop där man jobbade fram hur man i Östergötland vill komma vidare och göra verkstad av färdplanen. Workshopen hölls av Åsa Douhan från Sveriges byggindustrier. Dagen arrangerades gemensamt av Energikontoret Östergötland, Sveriges Byggindustrier och Informationscentrum för hållbart byggande.

Samverkan ger ökad förmåga


I ett samarbete mellan Länsstyrelsen, Energikontoret Östergötland och Söderköping-Valdermarsvik miljökontor, genomfördes i slutet av 2018 två stycken företagsträffar i Valdemarsvik respektive Söderköping. Träffarna gick under temat energieffektivisering för ökad lönsamhet och blev startskottet för en rad enskilda företagsbesök som gav både stärkta relationer, effektivare energianvändning och en ökad energimognad.

Både Söderköping och Valdemarsvik präglas av en stark näringslivsanda med både stort driv och branschvis variation, men när det gäller energieffektivisering, som dessutom kan skapa ett lönsammare näringsliv, finns det en hel del förbättringspotential. Under hösten 2018 genomförde därför Energikontor Östergötland, tillsammans med Östergötlandskommunernas miljökontor, samlade insatser i form av företagsbesök. Med siktet ställt på stärkt företagande i form av effektivare energianvändning fick 15 företag fick under hösten 2018 möjlighet till vägledning.

I regel finns det många ”lågt hängande frukter” inom de flesta branscher och ofta kan det handla om enkla åtgärder som inte kräver några större investeringar. Det finns också en rad ekonomiska stöd som energikontor kan assistera företagen i att söka för att komma igång med sitt energiarbete.

Under processen växte det fram många goda exempel ur företagens arbete. Ett av många företag som fått besök av Miljökontoret och Energikontoret Östergötland är Flexmac industri i Valdermarsvik. De har valt att integrera energifrågan i företagsstrukturen och genomförde redan 2016 en energikartläggning för att kunna påbörja energiarbetet. En av åtgärderna företaget utförde under hösten var att installera i LED-lysrör i befintlig armatur – en investering som resulterade i att företaget, månaderna efter installationen, fick de energisnålaste månaderna på hela 5 år. Relativt små åtgärder gör alltså skillnad.

Ytterligare ett av alla exempel är ett företag som har, förutom att byta ut armaturer på sina 10 500 kvm lokaler, nu även beslutat att se över möjligheterna att gå över från direktverkande el till flis som uppvärmingssystem – en åtgärd som i så fall kommer att öka energieffektiviteten ytterligare.

Samarbetet mellan regionens Energikontor och kommunernas lokalt förankrade Miljökontor har varit mycket framgångsrikt och är ett lyckat exempel på hur samverkan ger ökad förmåga. Genom att organisationerna har kunnat komplettera varandra inom såväl resurs som kompetens har detta lett till goda kontakter aktörerna emellan och inte minst ökat både energimognad och hållbarhetstänk hos företagen.

Östgötautmaningen, fossilfria transporter

Vinnare i Etanolutmaning sparade 2,5 ton CO2

Vid en närmare titt visade det sig att Valdemarsviks socialförvaltning körde biofuelfordon som kan tankas med både etanol och bensin, men att man bara tankade med bensin. Därför startades etanolumaningen, en utmaning där alla enhetschefer utmanades att få sin personal att börja tanka etanol i fordonen. I januari korades vinnarna.

Valdemarsviks kommun är med i projektet Östgötautmaningen med syfte att minska CO2utsläppen från sin fordonsflotta. Vid en närmare titt visade det sig att socialförvaltningen körde biofuelfordon som kan tankas med både etanol och bensin, men att man tankade bara bensin. Alla enhetschefer utmanades att få sin personal att börja tanka etanol i fordonen. Alla etanolbilar märktes med ett klistermärke på tanklocket och det placerades även en folder med information om närmaste tankställe för etanol i alla bilar. I foldern fanns enkelt beskrivet varför detta var en viktig handling i kommunens strävan att minska sina CO2utsläpp.

Så i januari, var det dags att utse vinnarna – hemtjänsten i Gusum och Ringarum. Under ledning av enhetschef Mi Carlson hade de under perioden juli-oktober 2018 tankat etanol i sina fordon till 90%. Alla enheter hade som minst bytt ut hälften av sin bensinanvändning mot etanol och etanolanvändningen ökade med 66 % i socialförvaltningen, vilket bidrog till en CO2reducering med 10,1 ton.

Projekt Östgötautmaningen, fossilfria transporter i offentlig verksamhet är ett tre-årigt projekt finansierat av Europeiska regionalfonden, Region Östergötland samt av deltagande kommuner. Projektet drivs av Energikontor Östergötland

Energikontoret Östergötland
Foto: Kickan Grimstedt

Energikontoret Östra Götaland nu en del av regionen

Vid årsskiftet upphörde Energikontoret Östra Götaland som fristående bolag för att istället ingå i Region Östergötland. Förändringen innebär också en namnändring från Energikontoret Östra Götaland till Energikontoret Östergötland.

Syftet med organisationsförändringen är att göra verksamheten mer robust genom att den blir del i en större verksamhet. Samtidigt skapas synergieffekter när Energikontoret blir en del av Region Östergötlands verksamhet inom regional utveckling. I samband med förändringen har namnet ändrats från Energikontoret Östra Götaland till Energikontoret Östergötland.

– Verksamheten i sig påverkas inte i någon större omfattning, säger Erik Gotborn, verksamhetsledare på Energikontoret. Vi kommer att jobba vidare med de projekt som bolaget tidigare ägde och påbörja ett antal nya projekt som nu kommer att ägas av Region Östergötland. Viktiga ämnesområden för 2019 omfattar bland annat solel, hållbara transporter och cirkulär ekonomi.

Den nationella partnern för regionalt energi- och klimatarbete.

 

Kontakt

Energikontoren Sverige
c/o Energikontor Sydost
Smedjegatan 37
352 46 VÄXJÖ
info@energikontorensverige.se