Författare: Admin

Inte lätt att vara liten

Det är inte lätt att vara liten, samtidigt har storleken inte alltid betydelse. Hur som helst så upplever jag att vi mindre energikontor har andra utmaningar än de stora. På Energikontor Dalarna är vi tre stycken idag. Vi jobbar som regional utvecklingsledare för de kommunala energi- och klimatrådgivarna. Vi driver även nätverk för företag som vill energieffektivisera på uppdrag av Energimyndigheten.

Trots att ingen av oss jobbar heltid eller att vi inte har någon finansiering från Region Dalarna så klarar vi oss ändå ganska bra. Men om det är hållbart i längden, det återstår att se. Det jobb vi gör idag går ändå bra, vi gör det vi ska och kanske lite därtill. Men det är något som fattas, det där riktiga drivet som en grupp med människor kan få som jobbar med likartade arbetsuppgifter, det finns inte riktigt.

Vi är ett ganska nytt energikontor, vi bildades hösten -15 och nu vid årsskiftet gick vi in i en ny organisation i och med att Region Dalarna och Landstinget gick samman. Organisatoriskt har det inte förändrats så mycket nära oss, även om organisationen i stort är mycket större (på gott och ont). Vi samarbetar en hel del med flera aktörer som jobbar över hela Dalarna, främst Länsstyrelsen men även Högskolan och deras projekt samt Byggdialog Dalarna.

Det är en hel del olika projekt som vi försöker stödja, det handlar om Hållbar vindkraft, cykling, hållbart byggande och konsumtion m.m. Region Dalarna har Regionfastigheter som är i topp i Sverige på energieffektivisering i regionernas egna byggnader. Där hoppas vi att vi ska få till något givande samarbete som kanske kan göra att vi kan få lite driv och inspiration. De finns ju trots allt i samma organisation, dock ej på samma fysiska plats. Det ska bli spännande att se vad den nya organisationen ger för möjligheter.

Jag ser framför mig att vi är åtminstone 5 st om 1,5 år, någonstans där går en kritisk gräns tror jag. Om vi sedan fick till lite egenfinansiering också, säg en 20 % tjänst, så kan vi leda det regionala energiarbetet bättre. Vi har en resa att göra och precis som Energi- & klimatrådgivarna behöver vi göra oss ”Kända och erkända”. Och ute i den stora världen, utanför Dalarna där jag bor, där åker Greta runt och rör om bland makthavare och skolelever. Hur kan vi stödja Greta och andra entusiaster och inspiratörer? Det kommer behövas. Heja Greta!

Mattias Ahlstedt, Energikontor Dalarna

Hinder och möjligheter för förnybar energi – slutkonferens i Riga

29-30 januari i Riga arrangerades slutkonferensen i BEA-APP – en internationell satsning med fokus på omställning till förnybar energi, där Ronneby och Sölvesborgs kommun ingått i två studier kring möjligheterna att använda restvärme från industri och kring utbyggnad av havsbaserad vindkraft.

Den internationella slutkonferensen “Renewable energy and spatial planning: challenges and future perspectives” arrangerades i Riga och Jelgava i Lettland 29-30 januari. Det övergripande temat för konferensen var att diskutera möjligheter, hinder och finansieringsmetoder för att integrera fysisk planering kopplat till förnybar energi i Södra Östersjöområdet.

Sedan mars 2016 har Energikontor Sydost deltagit i den internationella satsningen BEA-APP som syftar till att öka produktionen och användningen av förnybar energi i Östersjöområdet. Arbetet har i Sverige resulterat i två studier från Blekinge län där Energikontor Sydost har undersökt två platser med planeringsutmaningar kopplat till utbyggnad av förnybar energi.

Fler än 70 experter, ministerföreträdare, energikontor, kommuner, NGOs och andra intressenter från tio länder i Östersjöområdet deltog på konferensen för att ta del av de viktigaste resultaten från projektet och för att nätverka med aktörer som driver andra initiativ inom förnybar energi och fysisk planering. Med på plats fanns tre projektledare från Energikontor Sydost för att presentera resultaten från Blekinge län. Utöver detta berättade de också om den pågående förstudien Smart Village – en studie som undersöker vilka energitekniska lösningar som passar framtidens klimatsmarta bostadsområden bäst.

Läs mer hos Energikontor Sydost

Samverkan ger ökad förmåga


I ett samarbete mellan Länsstyrelsen, Energikontoret Östergötland och Söderköping-Valdermarsvik miljökontor, genomfördes i slutet av 2018 två stycken företagsträffar i Valdemarsvik respektive Söderköping. Träffarna gick under temat energieffektivisering för ökad lönsamhet och blev startskottet för en rad enskilda företagsbesök som gav både stärkta relationer, effektivare energianvändning och en ökad energimognad.

Både Söderköping och Valdemarsvik präglas av en stark näringslivsanda med både stort driv och branschvis variation, men när det gäller energieffektivisering, som dessutom kan skapa ett lönsammare näringsliv, finns det en hel del förbättringspotential. Under hösten 2018 genomförde därför Energikontor Östergötland, tillsammans med Östergötlandskommunernas miljökontor, samlade insatser i form av företagsbesök. Med siktet ställt på stärkt företagande i form av effektivare energianvändning fick 15 företag fick under hösten 2018 möjlighet till vägledning.

I regel finns det många ”lågt hängande frukter” inom de flesta branscher och ofta kan det handla om enkla åtgärder som inte kräver några större investeringar. Det finns också en rad ekonomiska stöd som energikontor kan assistera företagen i att söka för att komma igång med sitt energiarbete.

Under processen växte det fram många goda exempel ur företagens arbete. Ett av många företag som fått besök av Miljökontoret och Energikontoret Östergötland är Flexmac industri i Valdermarsvik. De har valt att integrera energifrågan i företagsstrukturen och genomförde redan 2016 en energikartläggning för att kunna påbörja energiarbetet. En av åtgärderna företaget utförde under hösten var att installera i LED-lysrör i befintlig armatur – en investering som resulterade i att företaget, månaderna efter installationen, fick de energisnålaste månaderna på hela 5 år. Relativt små åtgärder gör alltså skillnad.

Ytterligare ett av alla exempel är ett företag som har, förutom att byta ut armaturer på sina 10 500 kvm lokaler, nu även beslutat att se över möjligheterna att gå över från direktverkande el till flis som uppvärmingssystem – en åtgärd som i så fall kommer att öka energieffektiviteten ytterligare.

Samarbetet mellan regionens Energikontor och kommunernas lokalt förankrade Miljökontor har varit mycket framgångsrikt och är ett lyckat exempel på hur samverkan ger ökad förmåga. Genom att organisationerna har kunnat komplettera varandra inom såväl resurs som kompetens har detta lett till goda kontakter aktörerna emellan och inte minst ökat både energimognad och hållbarhetstänk hos företagen.

Fossilfri värmesektor

Ny färdplan för fossilfri värmesektor


Värmesektorn har gjort stora framsteg, men fortfarande står den för nästan 10 procent av Sveriges växthusgasutsläpp. För att lyckas med att få en 100 procent förnybar elproduktion till 2040 måste Sveriges regering undanröja de hinder som i nuläget försvårar omställningen till fossilfri uppvärmning.

Detta skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige tillsammans med Andres Muld, Energikontoren Sveriges ordförande och företrädare för branschen, i en debattartikel i Dagens Industri.

Tillsammans har hela värdekedjan av olika aktörer utarbetat en färdplan för fossilfri konkurrenskraft inom ramen för Fossilfritt Sverige, där de har åtagit sig ett antal punkter. Målet är att vara helt fossilbränslefria år 2030 och klimatpositiv år 2045.

” Sveriges Energikontor spelar en viktig roll i omställningen mot ett fossilfritt samhälle. Vår medverkan i värmesektorns färdplan för fossilfrihet är ett  mycket gott exempel på detta” säger Andres Muld.

Hållbart resande, tåg

Tro inte på allt du hör

I höstas gjorde jag ett inlägg på sociala medier som handlade om min tågresa Östersund – Stockholm. Jag beskrev hur jag lämnade hemmet omkring 22 och perrongen en halvtimme senare, på utsatt tid som vanligt. Vi kom även fram i tid. Efter arbetsdagen tog jag eftermiddagståget och fortsatte jobba.

Mitt inlägg ledde till många kommentarer. Jag insåg snabbt att min bild av hur det fungerar att åka tåg inte delas av alla. Min bild är att jag sover bra, jobbar bra och att tågen oftast går och kommer i tid. Andra har motsatt uppfattning, i synnerhet när det gäller punktligheten jämfört med andra transportslag så som ex. flyget.

Inom Region JH har vi, och gör fortfarande, ett par saker som underlättat för och påverkat ett ökat resande med tåg. Vi har infört en intern klimatväxling vilket i korta drag innebär att kostnader för tågresor reduceras med 20% i den interna bokföringen. Resor med flyg belastas med motsvarande ökning. Ett resultat av det, kombinerat med intensivt arbete från både politiker och tjänstemän, är att SJ under hösten 2018 åter startade att köra nattåg till Jämtlands län. Det underlättar resande väldigt mycket och det kan vi nu börja se i siffrorna.

I mellandagarna träffade jag en bekant som hävdade att flyget har betydligt högre punktlighet än tåget. Jag svarade att ”jag inte tror det”, men i samma stund insåg jag hur lite jag egentligen hade på fötterna så jag fortsatte;

”Men om du har siffror tar jag gärna del av dem”.
”Absolut, jag skickar dem”, sa min bekant. Jag väntar fortfarande.
Förra veckan diskuterades tågens punktlighet i media. Ingången var att punktligheten under 2018 kraftigt försämrats jämfört med tidigare år. Och det var sämre, punktligheten sjönk från ca 90% till ca 88%. 88% av tågen kommer fram i tid, dvs. inom 5 minuter. 12% kommer fram senare, alternativt avgår inte alls.

Jag har sökt motsvarande siffror för flyget och jag har bett våra statistiker att hjälpa mig. Kontentan är att det idag inte finns någon officiell statistik avseende punktlighetsstatistik för flyg. Därmed blir det också oerhört svårt att göra en rättvis jämförelse mellan tåg och flyg.

Detta är pudelns kärna i min krönika, vikten av att hålla huvudet kallt. Det är lätt till att ryckas med i diskussioner där åsikter och synpunkter framförs på ett bergsäkert och övertygande sätt. Det kan handla om batterivillverkning, klimatfrågan överlag eller något annat. Jag tror att många känner igen sig. Med det sagt har jag lovat mig själv att i ännu större utsträckning basera mitt arbete på fakta och officiella siffror. Mitt råd till er som läser den här krönikan blir således vad rubriken antyder; tro inte på allt du hör, ta reda på hur det ligger till!



Jimmy Anjevall
Projekledare
Energikontor Region Jämtland Härjedalen





Den nationella partnern för regionalt energi- och klimatarbete.

 

Kontakt

Energikontoren Sverige
c/o Energikontor Sydost
Smedjegatan 37
352 46 VÄXJÖ
info@energikontorensverige.se