Författare: Admin

Nytt projekt om energikrav i bygglagstiftningen

Under sommaren har Energikontor Norra Småland fått beviljat och startat upp ett nytt projekt.

Projektet har det långa namnet ”Energikrav i bygglagstiftningen: Från teori till praktik hos bygglovsavdelningarna i Jönköpings län”, men man väljer för enkelhetens skull att kalla det ENBYGG.

Projektet riktar sig, som namnet avslöjar, till just bygglovsavdelningar i kommunerna i Jönköpings län och syftet är att ge en kunskapshöjning inom energihushållningskapitlet i Boverkets byggregler (BBR). Inom loppet av några år har energihushållningskapitlet i BBR genomgått stora förändringar och då fler ändringar väntas krävs det att alla på bygglovsavdelningarna är på det klara med hur man tolkar energibalansberäkningen och hur olika parametrar påverkar resultatet.

Deltagarna i projektet kommer att träffas i en workshopserie ungefär fyra gånger och få ta del av intressanta föreläsare, pröva att göra energibalansberäkningar, skapa nätverk och lära sig mer om resfria möten genom projektet ”Projektkontor för digitala möten i offentlig sektor”, som drivs av Energikontoren Sverige.

Tillsammans

Jag besökte Skåne i slutet av förra veckan och befann mig sedan högt upp på Slåttdalsberget i Höga Kusten nära Örnsköldsvik, i lördags (dit jag för övrigt starkt rekommenderar ett besök! se foto).

Trots att det är en bra bit kvar upp till de allra nordligaste delarna av Sverige, slog det mig hur långa avstånd och olika förutsättningar vårt land består av. Speciellt nu då jag företrädelsevis åker tåg istället för att flyga blir det väldigt uppenbart, dvs många timmar på tåg.

Vi på Energikontoren Sverige är en övergripande, oberoende resurs inom energifrågor på regional och lokal nivå. Vi är snabbfotade och duktiga på att driva projekt, om vi får säga det själva. Även om vi ser lite olika ut, så finns vi med vår kompetens inom energi- och klimatfrågor på femton platser i landet. Vi täcker in i stort sett varje kvadratmillimeter, från Skåne i söder till Lappland i norr och våra stora fokusområden är Förnybar energi och Energieffektivisering.

Tack vare att Energimyndigheten sedan drygt tjugo år tillbaka också ser oss som en god resurs i energiomställningsarbetet, har vi ännu en gång fått ett projekt med syfte att utveckla och samordna oss som aktör. Vi ser det som ett förtroende, och jag som projektledare och teamet har för avsikt att förvalta det på bästa möjliga sätt.

Exakt vad är det vi ska göra inom Samordningsprojektet*?

En hel del om du frågar mig:

• Främst satsar vi på att fortsätta nätverka och utbilda inom våra tematiska områden: Hållbart byggande och renovering, EU och Agenda 2030, Fossilfria transporter och det för oss nya fokusområdet Cirkulär och biobaserad ekonomi. Här jobbar vi på bred front med externa föreläsare, krokar arm med andra kunniga aktörer på områdena och bjuder in brett till aktiviteter.

• Till vår hjälp har vi en kommunikatör som hjälper oss med formerna för webbinarier, nyhetsbrev, hemsidan, filmer och mycket mer av det som ingår i vår kommunikationsplan. Hur bra vi än är så behöver resultaten spridas och inspirationen nå ut till fler.

Mentorskap är också en del, som precis som att ta fram en gemensam digital plattform ger oss möjlighet att hitta effektiva och bra sätt att hjälpa varandra, lära av varandra och därmed dra allt större fördel av våra olikheter. Om ett kontor lyckats bra på att område är de alltid villiga att dela med sig av sin kompetens, och nu upprättar vi formerna för att det ska gå enkelt och smidigt.

• Till sist har vi fått i uppgift att se över vår finansieringssituation genom att undersöka förutsättningarna för grundfinansiering. I dag diffar det mycket i olika regioner, vilket naturligtvis påverkar omfattningen av respektive energikontors verksamhet. Kan vi lära av varandra även här, för att få bättre stabilitet i basfinansieringsfrågan?

Det övergripande målet är minskad klimatpåverkan genom energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå. Som projektledare känns det fantastiskt bra att ha hela, långa Sverige i ryggen som resurs för att uppnå våra högt ställda mål. För det är så man lyckas – tillsammans!

Annacarin Ericsson, Projektledare hemmahörande på Energikontoret Storsthlm. (Dock fn boende i Sundsvall och pluggandes i Kristianstad – därav de långa tågresorna.)

Borås har optimerat rutterna

Anton Eriksson

Borås har optimerat rutternaBorås stad har varit igång med samordnad varudistribution sedan 2 maj. Inför starten gjorde kommunen en noggrann förstudie som låg till grund för ett system för ruttoptimering som styr körningarna.

– Ruttoptimeringen fungerar så att vi matar in alla körningar under en viss dag. Där har vi lagt in en schablon på hur lång tid ett stopp tar vid varje leveransställe. Systemet väljer ut den mest effektiva rutten för att ge så liten miljöpåverkan som möjligt. Köket på den enskilda skolan får en leveranstid, och nästan alla leveranser håller sig inom 20 minuter plus eller minus den tiden, vilket är vårt krav, berättar Anton Eriksson, projektledare på Borås stad.

Han är nöjd med de första månaderna. Genomförandet har fungerat som det skulle och medarbetarna ute i verksamheterna är positiva.

– Givetvis har vi behövt göra vissa kalibreringar. På något ställe kanske vi hade för kort stopptid, på ett annat har vi justerat i andra änden. Det är ofrånkomligt att det blir en del missöden, första dagen försvann en brödkorg. Jag har varit tydlig med att det är en uppstartsfas då vi trimmar in systemet. Kommunikationen med verksamheterna är jätteviktig, så alla vet att vi arbetar för något som ska bli riktigt bra.

 Upphandlingen av distributionscentral togs hem av det lokala transportföretaget LBC Borås, som kör med tre gasbilar till omkring 180 leveransadresser. Vissa sociala hänsyn ställdes i upphandlingen, företaget ska ha minst en praktikant som står långt från arbetsmarknaden. Borås valde att starta med att transportera livsmedel.

Före 2020 är målet att också ta in sjukvårdsmaterial och hygien- och städartiklar, och därefter kontorsvaror. Det politiska beslutet att utreda samordnad varudistribution fattades 2015. Skälen var miljömässiga: färre transporter skulle ge mindre utsläpp. Och färre transporter har det blivit.

– En förskola som tidigare fick en tre leveranser i veckan får nu bara en leverans. För en gymnasieskola med tio leveranser i veckan sänks de till tre. Totalt sett kan vi konstatera att antalet leveranser minskar från 29 000 till 11 000 leveranser per år. Därtill gör ruttoptimeringsprogrammet att vi kan säkerställa effektiva leveranser med hög fyllnadsgrad i lastbilarna som drivs på biogas, berättar Anton Eriksson.

Om du ska ge ett tips till andra kommuner?

– Om man vill välja vår modell med ruttoptimering, vill jag säga att det viktigaste är att lägga ned mycket jobb på förstudien. Då får man syn på volymer, ledtider och annat som ger en överblick och samband. Man får också en bra kontakt med verksamheten vilket är en bra grund för att genomförandet ska bli bra.

GoMate tar fram nationella riktlinjer för fordonspooler vid boenden

Demoprojektet GoMate är nu avslutat. Uppföljningsprojektet GoMate 2.0 tar frågorna vidare och ska ta fram nationella riktlinjer.

Demonstrationsprojektet GoMate – diversifierad elfordonspool för den förtätade staden är avslutat och slutrapporten kommer i slutet av maj, då projektet även har en projektkickout för projektgruppen.

Under tiden arbetar uppföljningsprojektet GoMate 2.0 vidare med frågorna som finns kvar efter demonstrationsprojektet. Nyligen godkände Energimyndigheten en ändring i projektet, vilket innebär att det inom projektet och under Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI:s) ledning ska tas fram nationella riktlinjer (kring dimensionering, utformning, kvalitetskrav, implementering med mera) för fordonspooler (både bil och cykel inklusive eldrift) vid boenden. Bekvämlighet först!

Det säger den första vetenskapliga artikeln från demonstrationsprojektet GoMate, som nu är publicerad. Den lyfter användarperspektivet och vad som krävs för att få upp användandet på elfordonspooler. Bekvämlighet har visat sig vara en viktig aspekt.

Lastcyklar till Olofströmshus

Foto: Jessica Jeppsson

Olofströmshus har införskaffat lastcyklar som används av bovärdarna i de olika bostadsområdena i kommunen. Införandet av lastcyklar har redan efter ett par månader gett övervägande positiva resultat, inte bara när det gäller minskningen av koldioxidutsläpp.

Genom sitt deltagande i projektet Low Carbon Logistics har Olofströmshus börjat använda lastcyklar i sitt dagliga arbete. Innan de genomförde förändringen kontaktade de andra bostadsbolag som redan använde lastcyklar för att ta del av deras erfarenheter.

Resultatet var positivt, fördelarna med lastcyklar är att bovärdarna blir mer synliga i bostadsområdena vilket ger en ökad säkerhetskänsla i området, plus att de kan ta sig fram till mer svåråtkomliga områden där bilar inte kan köra samt att de kan ta sig fram hela vägen till porten på bostadshusen.

Det sparar även tid att använda lastcykel eftersom cyklisterna slipper bilköer och liknande. Hälsoeffekten för medarbetarna var också en fördel, de upplevde det som hälsosamt att kunna genomföra sitt arbete i friska luften utan utsläpp av avgaser.

När lastcyklarna infördes i verksamheten var det valfritt för medarbetarna att använda dem, men det tog inte lång tid innan lastcyklarna började användas regelbundet och många föredrar dem framför att använda bilen. Det upplevs som skönt att slippa sitta instängd i en bil och det finns gott om utrymme för de olika verktyg som kan behövas.

Intresset för lastcyklarna har ökat inom företaget och fler medarbetare inom andra områden vill få tillgång till lastcyklar. Målet för Olofströmshus är att kunna använda lastcyklar inom hela organisationen där de kan vara till nytta. De har även som mål att starta en uthyrningsverksamhet av lastcyklar till sina hyresgäster.

Den nationella partnern för regionalt energi- och klimatarbete.

 

Kontakt

Energikontoren Sverige
c/o Energikontor Sydost
Smedjegatan 37
352 46 VÄXJÖ
info@energikontorensverige.se