Författare: Admin

Energisparhjälpen ger gratis stöd till BRF:er

Att minska energianvändningen i fastigheten är en högaktuell fråga i många bostadsrättsföreningar. Med Energisparhjälpen får ni kostnadsfri hjälp att komma igång.

Energisparhjälpen är ett gemensamt initiativ från Energikontoren Sverige och Informationscentrum för hållbart byggande, ICHB, och riktar sig till bostadsrättsföreningar och fastighetsägare som vill komma igång med sin energieffektivisering.

Fastighetsmässan Fastighet 2020 turnerar på 60 platser runt om i landet. Förutom utställare och föredragshållare inom energi- och fastighetsförvaltning, finns representanter för det regionala energikontoret och kommunens energi- och klimatrådgivare på plats. Mässbesökarna kan kostnadsfritt boka in Energisparhjälpen. Håll utkik efter Energisparhjälpens ikon!

Du kan läsa mer om Energisparhjälpen på ichb.se samt få 10 tips för minskad energianvändning i BRF.

Tillgängliga laddstationer för elbilar

När Energikontoret Jämtland Härjedalen fick upp ögonen för tillgänglighetsperspektivet blev det tydligt att laddinfrastrukturen i Sverige är exkluderande för många personer med funktionsvariation. Vid en närmare undersökning visade det sig att det saknades såväl installationsråd som krav och standarder.

Klirr! Polletten föll ned. De flesta av oss som jobbar på energikontor har deltagit på många seminarier om hållbarhetsaspekter (miljö, jämställdhet och mångfald) och vet att ett inkluderande arbetssätt kan vara en hävstång i vårt arbete. Det är otroligt viktigt, men alltför ofta är det svårt att omsätta råden till något konkret som gör skillnad. Den här gången blev det annorlunda. När vi gick igenom vad som enligt lag inte får utgöra skäl för diskriminering stod där ”funktionshinder” längst ner. Klirr! Självklart ska vi inkludera ett funktionshinderperspektiv och tillgänglighetsfrågor i vårt arbete. Vi verkar för att öka antalet laddstationer för elbilar och försöker ju därmed påverka den fysiska miljön.

När vi sökte efter vad som fanns om detta i form av installationsråd, krav och standarder så blev antalet träffar noll. Det kändes som att vi hade hittat en ovänd sten. Vi begav oss ut för att undersöka hur befintliga laddstationer såg ut och möttes av höga kanter, klumpiga påkörningsskydd och höga displayer som knappt kan läsas ens av kortare människor. Om du sitter i rullstol går det inte att använda laddstationen alls. Jag frågade mig själv: För vem bygger vi infrastrukturen som ska energiförsörja framtidens fordon?

Till slut hittade vi ändå ett antal tillgänglighetstips hos Powercircle, som är elkraftbranschens intresseorganisation. Det var några punkter avseende exempelvis höjd på ladduttag och display samt bredd och lutning på parkeringsplatsen. Vi utvecklade dem lite vidare och började prata med myndigheter, stödgivare, laddoperatörer, installatörer och producenter av laddutrustning. Alla överraskades av våra frågor och även om alla också höll med om att frågan är viktig hänvisade de flesta vidare. Någon annan måste ställa kraven, någon annan designar laddaren, någon annan installerar den på en viss höjd, någon annan skriver installationsråden och så vidare.

Vi gick vidare och hittade en samarbetspartner i Janne Herranen som sitter i rullstol. Han vill köpa elbil men har låtit bli eftersom han sett brister i infrastrukturen. I sin bil på väg till Skellefteå från Trollhättan stannade han och studerade 30 snabbladdare. Inte en enda av dem hade han kunnat använda. Han gjorde en DO-anmälan, men den lades ned eftersom han inte kör elbil ännu. Han ansågs inte vara diskriminerad. I samma veva fick han höra om personer som inte har beviljats supermiljöbilspremie till sina handikappanpassade elbilar då de inte är i standardutförande.

Vi fortsätter vårt tillgänglighetsarbete och det går framåt. Efter råd och stöd från oss har SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) tagit med tillgänglighetsperspektivet i sin remiss för upphandling av laddningspunkter. Det innebär förhoppningsvis att alla företag som vill lämna anbud till upphandlingen måste börja fundera på tillgänglighetsperspektivet. Vi önskar att ännu fler krokar arm med oss i den här frågan. Denna okunskap och exkluderande design är frustrerande, men vi energikontor kan agera ögonöppnare och belysa den här frågan i olika sammanhang. Vi kan verka för att energiomställningen leder till en mer inkluderande framtid.

Tips på hur du kan bygga inkluderande laddstationer:

  • Minst 90 cm fri bredd mellan fordon och rullstol
  • Knappar, kontakt och display max 120 cm högt
  • Låg lutning på marken
  • Inga höjdskillnader eller kantstenar mellan fordon och laddstation
  • Tydliga färger och kontraster
  • Smart placering av påkörningsskydd
  • Skriv tydliga och inkluderande råd för installation

Moa Breivik, Energikontoret Jämtland Härjedalen

Skarpa förslag på bättre regler för solel

Sveriges lagstiftning hindrar utbyggnaden av solel. Solcellsägare som har för stora solcellsanläggningar eller producerar för mycket energi straffas av regelverket. Nu har Samhällsbyggnadsnämnden i Region Örebro län beslutat att skicka ett antal förbättringsförslag till regeringen.

På Energikontoret Örebro län drivs ett projekt som heter Framtidens solel. Genom projektet har det tagits fram en utredning av regelverket inom solel, där de identifierat ett antal förbättringsförslag i lagstiftningen. Exempelvis vad gäller att dela el mellan byggnader och det begränsade undantaget för energiskatten.

– Vi vill att det ska vara smidigt, tryggt och förutsägbart att installera solceller. Det är det inte med dagens regelverk, menar Nina Höijer (S), ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden på Region Örebro län.

Nu har Region Örebro läns politiker beslutat att ska skicka dessa förslag till nationell nivå och det är en stor fördel om fler organisationer hakar på och ställer sig bakom förslagen. Ju fler vi blir desto större chans att de nationella aktörerna reagerar! 

– Det finns ett stort intresse hos företagen att installera solceller, och vi har också en växande solcellsbransch i länet. Detta utgör en stor potential för arbetstillfällen och ekonomisk utveckling, säger Ylva Gullberg, solcellsexpert på Energikontoret Region Örebro län, som tagit fram underlag till utredningen.

Nedan hittar du länkar som leder till slutgiltiga versioner av utredningen och inspelet, samt en mall för ett Letter of support som du och din verksamhet kan använda eller redigera som ni vill:

Vill du och din verksamhet vara med?

Om du och din verksamhet vill haka på och ställa sig bakom det här förslaget så skriver ni under mallen “Stöd till inspel” här ovanför och skickar in till Ylva Gullberg på ylva.gullberg@regionorebrolan.se så snart som möjligt. 

Pressmeddelandet om solel

Sörmlands Cykelting inspirerar till ökat cyklande

Ökat cyklande har många fördelar. Det ger vardagsmotion som är bra för hälsan. Det är hållbart. Och det sparar tid – i tätorter kommer de som har upp till 15 kilometer till jobb eller skola fram lika snabbt, eller snabbare, med cykel än med bil. På Sörmlands Cykelting, den 3 december på Lokomotivet i Eskilstuna, samlas politiker, tjänstemän och cykelintresserade för att ta del av tips och goda exempel som kan bidra till ökad cykling.

Siffror från Trafikverket visar att inrikes transporter står för cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Att sprida kunskap om kostnadseffektiva åtgärder som kan minska transportrelaterade utsläpp är ett viktigt syfte med konferensen Sörmlands Cykelting 2019.

– Runt 80 procent av alla bilresor i tätorter är kortare än 3–4 kilometer, säger Agnes Widing, projektledare på Energikontoret i Mälardalen. Att istället ta cykeln på den typen av sträckor, ofta till och från jobbet, är en jättebra insats för klimatet och den egna hälsan, som dessutom ger renare och tystare stadsmiljöer.

Cykel i verksamhet och vardag

Konferensen riktar sig framför allt till politiker och tjänstemän, men porten står öppen för alla som är intresserade. Moderator för dagen är Lars Strömgren, ordförande för den ideella föreningen Cykelfrämjandet, (se bilden) som har som mission att ”vid resor under 10 km ska 20 procent av svenskarna välja cykeln till 2030”.

– Sörmlands Cykelting 2019 kommer att bjuda på goda exempel från andra svenska kommuner och föredrag från olika branscher om hur de använder cyklar, elcyklar och lådcyklar i sina respektive verksamheter, säger Joachim Gellerstedt, projektledare på Energikontoret i Mälardalen. Vi diplomerar även arbetsplatser som har deltagit i kampanjen Cykelvänlig arbetsplats, och under hela konferensen pågår en minimässa med utställare kopplade till cykling.

”Om konsten att leva utan bil”

Talar gör även skådespelare och cykelbloggaren David Sennerstrand, som delar med sig av en stand up-föreläsning om sitt cykelintresse. Konferensen avslutas med en paneldebatt med representanter från cykelbranschen, kommunal verksamhet, allmänheten och politiken.

Sörmlands Cykelting arrangeras inom ramen för projektet Cykelsamverkan Sörmland, som drivs av Energikontoret i Mälardalen i samverkan med Katrineholms, Nyköpings och Eskilstuna kommun, Region Sörmland och Länsstyrelsen Södermanland. Cykelsamverkan Sörmland finansieras av Energimyndigheten.

Lyckat projekt i Fastighetsnätverket

Projektet Samverkan för hållbara byggnader i en koldioxidsnål ekonomi startades 2016 med Region Örebro län som projektägare. Det övergripande syftet med projektet har varit att skapa en regional plattform för erfarenhetsutbyte, där Fastighetsnätverket fungerat som ett naturligt forum för kunskapsspridning.

Tanken är att fler kompetenta personer ska kunna göra beställningar och leveranser av hållbara lösningar inom fastighetsbranschen. Tills årsskiftet avslutas projektet och ett nytt projekt tar vid, där Fastighetsnätverket återigen fungerar som nav för kunskapsspridning och aktiviteter. 

– Dagens snabba byggtempo ökar risken för att beställare och leverantörer i fastighetsbranschen väljer kortsiktiga och billiga lösningar, framför långsiktiga och hållbara, berättar Dag Lundblad, grundare av projektet.

Goda exempel inspirerar och skapar förändring

Genom projektet har fastighetsägare kunnat lära sig att driva ett mer systematiskt energiledningsarbete med det primära målet att hitta energitjuvar i fastigheter, kapa driftkostnader och spara pengar. Men också att dela med sig av erfarenheter. Många goda exempel stannar annars inom den egna organisationen.

– Ett bra exempel var när det brunnit på en skola i utrymmet där batterier till solelsanläggningen var placerad. Tillsammans med Futurum Fastigheter anordnade Fastighetsnätverket en driftträff för att sprida erfarenheter från händelsen. Genom det fick projektledare och driftteknisk personal förnyad kunskap, säger Niklas Jakobsson, nuvarande projektledare.

– En workshop anordnas också av Fastighetsnätverket tillsammans med fastighetsägare, batterileverantör och Nerikes brandkår. Workshoppen syftar till att diskutera vidare om hur solel och batterilager kan installeras samtidigt som god brandsäkerhet bibehålls« fortsätter han.

Projektet har inspirerat andra att göra en förändring, genom goda exempel och åtgärder från andra företag som valt att energieffektivisera sina organisationer. Bland annat har Örebrobostäder (ÖBO) lyckats spara drygt 40 procent el i sina hyresfastigheter.

– Vi har identifierat en potential för energieffektivisering på 3 000 MWh, vilket är långt över projektets mål på 540 MWh. Faktiskt utfall uppgår till 446 MWh/år och projektets mål bedöms kunna överträffas efter fullständig uppföljning av samtliga fallstudier. 

Till årsskiftet 2019–2020 kommer projektägaren Region Örebro län starta ett nytt projekt som heter Resurseffektiva och framtidssäkra byggnader i Östra Mellansverige, som du kan läsa mer om här. Tanken med det nya projektet är att möjliggöra fler aktiviteter och vidareutveckla det som redan uppnåtts inom Fastighetsnätverket samt att sprida det till andra regioner i Östra Mellansverige.

Målen med det nya projektet är att fler fastighetsbolag i Östra Mellansverige minskar sin negativa klimatpåverkan och arbetar framåt för framtidssäkra och resurseffektiva byggnader.

Ladda ner slutrapporten och ta del av projektets resa och viktigaste resultat här

Den nationella partnern för regionalt energi- och klimatarbete.

 

Kontakt

Energikontoren Sverige
c/o Energikontor Sydost
Smedjegatan 37
352 46 VÄXJÖ
info@energikontorensverige.se