Författare: Admin

Stora klimatvinster med industriell symbios

Klimatfrågan växer sig allt starkare i människors medvetande och därmed också behovet av att snabbt agera på denna utmaning. Ett område som det har talats mycket om på senaste tiden och som kan ge värdefulla bidrag till att lösa detta hot är cirkulär ekonomi. Detta område innehåller en rad olika delområden, varav ett är industriell symbios.

Industriell symbios handlar i korthet om att det som är en rest- eller biprodukt i ett företags verksamhet kan – i stället för att bli ett avfall – bli en insatsvara hos ett annat företag. På detta sätt kan båda företagen tjäna pengar och samhället uppnå en resurs- och energieffektivitet på aggregerad nivå, jämfört med om företagen i stället nyttjat jungfruliga råvaror i sin produktion.

Från restprodukt till kolsyra

Händelö Eco Industrial Park i Norrköping bygger på tanken att utnyttja synergieffekter mellan energiföretag och processindustri. Här finns ett kluster av industrier som använder varandras bi- och restprodukter som råvara. Där nyttjas restånga från E.ON:s kraftvärmeverk i Lantmännen Agroetanols anläggning där de tillverkar etanol för drivmedel och djurfoder. Vid produktionen av etanol bildas koldioxid som AGA gör till kolsyra som används av livsmedelsindustrin. Verksamheten innebär ett minskat utsläpp av växthusgaser motsvarande 80 000 ton per år och det finns dessutom potential för ytterligare besparingar.

Potentialen är enligt exemplet ovan enorm! Samtidigt är antalet symbiotiska samarbeten i Sverige betydligt lägre än vad det skulle kunna vara. Att inleda denna typ av samverkan kräver stor tillit mellan företagen, en vilja att samverka och så klart att samverkan är lönsam för alla parter. För att komma från start till mål krävs en rad olika insatser och åtgärder och du får också räkna med att detta är en process som tar tid. Att det finns en neutral aktör som kan utgöra en facilitator kan vara det som gör att en sådan samverkan kommer till stånd.

Hur kan energikontoren hjälpa till?

Energikontoren är en lämplig aktör för att utföra ett sådant arbete. I Östergötland bedriver Energikontoret Östergötland (som en del av Region Östergötland) tillsammans med Cleantech Östergötland två projekt kopplat till industriell symbios. Ett av projekten handlar om att ytterligare utveckla den samverkan som sker på Händelö. Det andra projektet syftar till att stärka de kommunala näringslivskontoren så att de kan främja industriell symbios på lokal nivå, som en del i sitt övriga näringslivsfrämjande arbete.

Minskad klimatpåverkan och samtidigt ett stärkt näringsliv! Kan det bli bättre?

Erik Gotborn, Energikontoret Östergötland

Nytt budgetförslag: Fortsatt stöd till energirådgivning

Enligt ett nytt budgetförslag från regeringen och samarbetspartierna tilldelas energi- och klimatrådgivningen årligen 120 miljoner. Detta är ett viktigt steg mot Sveriges mål om 50% energieffektivisering till 2030.

Energi- och klimatrådgivningen har under sina 30 aktiva år bidragit till energieffektivisering och minskad klimatpåverkan bland hushåll, mindre företag och organisationer. Nu föreslår regeringen en förlängning av det statliga stödet med en permanent satsning på 120 miljoner kronor per år från 2021 och framåt.

Vid flera utvärderingar har energi- och klimatrådgivningen visat hur den bidrar till både fler och mer kunskapsunderbyggda åtgärder. Energikontoren Sverige har tidigare stöttat upp med utbildning och kunskapsutbyte och står till förfogande även fortsättningsvis.

“Vi tycker att det är väldigt positivt att rådgivningen nu föreslås bli en permanent satsning. Det ger energi- och klimatrådgivarna möjligheten till ett mer långsiktigt arbete, vilket behövs för att nå Sveriges mål om 50% energieffektivisering till 2030. Vår förhoppning är att det även kan ge energi- och klimatrådgivarna möjligheten till fortsatt kunskapsutveckling av nya tekniker och lösningar med den snabba takten som utvecklingen rör sig”, säger Therese Hjelseth, styrelseledamot i Energikontoren Sverige.

För frågor och kommentarer kontakta Ingrid Ahnlund Rode, samordnare av regionala utvecklingsledare inom Energikontoren Sverige.

E-post: ingrid.ahnlund-rode@regionjh.se
Mobil: +46 70 7259118

Regeringen.se: Klimatrådgivningen stärks och når ut till fler

Stora konsekvenser av bristfälliga solcellsinstallationer

2019 ökade antalet installerade solcellsanläggningar med över 70 procent från föregående år. Nu när efterfrågan ökar är det viktigt att säkerställa att installationerna genomförs på ett korrekt sätt, eftersom bristfälliga installationer kan påverka solcellernas effektivitet och säkerhet negativt.

2019 genomförde Research Institutes of Sweden (RISE) på uppdrag av Energimyndigheten en studie som visar brister i en stor andel besiktade solcellsanläggningar. Studien omfattade 41 mindre solcellsanläggningar i drift som uppfördes mellan 2012–2019. De är framför allt installerade på villatak, men även anläggningar inom lantbruk, hos bostadsrättsföreningar och anläggningar på leasing besiktades.

Resultaten visade bland annat att hälften av anläggningarna hade oskyddad eller osäker kabelförläggning bakom solpanelerna. Nästan hälften av växelriktarna, som omvandlar elen från solcellerna till växelström, var placerade på brännbart underlag. En fjärdedel av de besiktade anläggningarna uppfyllde inte samtliga elinstallationsregler, 40 procent av anläggningarna var felaktigt monterade och fem anläggningar hade höga skuggningsförluster.

Andelen solcellsanläggningar med illa genomförda installationer är oacceptabelt högt. Förhoppningsvis är studiens resultat inte representativt för landet som helhet, men den sätter fingret på vad som kan bli ett potentiellt allvarligt problem när antalet installerade solcellsanläggningar på villor, flerfamiljshus och företag ökar. Installationer med oskyddad kabelförläggning och växelriktare på brännbart underlag kan redan efter 10–15 år innebära fara för liv och egendom.

En snabbväxande bransch och osäkra regelverk är bidragande orsaker till den stora andelen bristfälligt installerade solcellsanläggningar enligt RISE. Studien visar att snabbare uppskalning och ackreditering för certifieringsutbildning, incitament för installatörer att utbilda och certifiera sig och samordning mellan myndigheter, kommuner och branschföreningen Svensk Solenergi kan ge installationer av högre kvalitet.

Du som ska installera en solcellsanläggning – var noga med efterforskningarna, till exempel genom att kontakta den kostnadsfria kommunala energi- och klimatrådgivningen. Beställare som vet vilka krav de kan och bör ställa på sin installatör har god chans att få en väl installerad, säker och effektiv solcellsanläggning. Genom kunskapsspridning och samverkan kan vi tillsammans bidra till en stor utbyggnad av effektiva och säkra solcellsanläggningar.

Rapport: Besiktningar av mindre solcellsanläggningar i drift (Energimyndigheten)

Martin Holgersson, projektledare på Energikontoret i Mälardalen

Under Corona-tider hämtar vi energi ur skogen

Det är tydligt att varje tid har haft sina drivkrafter och prioriteringar och sina kriser att hantera, det är också tydligt i skogen. Detta har kommande generationer sedan fått leva med, förvalta och förädla efter bästa förmåga. En del vackra, en del rätt bedrövliga. Även idag går debattens vågor höga om just hur skogen ska brukas och bevaras.

Plötsligt är det så mycket folk ute i skog och mark att vi behöver tänka på social distansering, även i mer glesbyggda områden. Vi håller avstånd och ropar ”hejhej – inget ont som inte har nått gott med sig” mellan stammarna. (Sann historia)

I en del regioner finns möjlighet att få skogen på recept. Skogsbad har läkande egenskaper och om vi sitter på en stubbe och tomglor har det ungefär samma effekt. En del forskning finns på att de ämnen vi kan få till oss genom att krama träd gör oss väl, men där någonstans tror jag ändå att vi stannar. De flesta av oss mår helt enkelt bra av att vara i skogen och jag sätter mitt hopp till att många nu återknyter sina band. Kanske får man nu också ett intresse och en ökad förståelse för den komplexitet och mångfald av värden som skogen har.

I de trakter där jag verkar – Gävleborg med Hälsinglands och Gästriklands skogar – täcks 88 % av arealen av skogar och ungefär hälften ägs av privatpersoner. De kulturella och de samhälleliga banden till skogen är starka, mångfalden i brukande likaså. Vi har tre Unesco-områden i regionen, varav två kopplar direkt till det historiska bruket av skogen genom världsarvet Hälsingegårdar och biosfärområdet Voxnadalen. I en majoritet av kommunerna är de största arbetsgivarna direkt kopplade till skogen och på totalen är mångas sysselsättning kopplad till dagens skogsbruk, de flesta inom små och medelstora företag.

”Sannolikt gör vi mera rätt om vi satsar på kvalitet framför kvantitet – det senare finns det bättre platser på jorden för.”

Just nu pågår ett gediget arbete hos Hälsinglands museum att knyta människor närmare det skogslandskap vi lever i igen och på Region Gävleborg är vi med på ett hörn kopplat till vårt arbete med bioekonomi och innovation. Skogen har länge varit livsviktig i Gävleborg. Arbetet tar med historien och funderar på skogens roll i framtiden kopplat till klimatet. Frågorna handlar om skogsbruk och kultur, naturvärden och skogen som en del i människors vardag. Vad betyder det för våra skogar och de stora arbetsgivarna att vi nu förändrar klimatet? Kan vi timra några nya hälsingegårdar och ta fram några kärnämnen till fönsterbågar ur våra framtida klimatförändrade skogar? Sannolikt gör vi mer rätt om vi satsar på kvalitet i träfibern framför kvantitet, blir ännu bättre på att bygga stort i trä, tar skogsindustrin in i den cirkulära ekonomin och värnar kulturarvets kunskaper. Vilka intressen kan vi kombinera på ett bättre sätt och vilka bör vi faktiskt tydligare hålla isär?

Allt fler blickar vänds mot skogen. Det finns också diken som det stundtals grävs febrilt i. Må de inte bli permanenta skyttegravar. Låt oss lyssna, på varandra och på den flora av forskning som finns. Kanske kan vi bli mer sams än vi tror kring skogens framtid? Skogen är en klimatnyckel. Den är en kolsänka som binder koldioxid när den växer och när den byggs in i långlivade produkter. Den ger upphov till material som kan vårdas och återanvändas för att tillslut bli energi, i ett värmeverk eller brasa i en mer cirkulär och biobaserad ekonomi. Forskningen går nu snabbt framåt med helt makalösa produkter från skogens cellulosa: funktionell textil, medicinsk utrustning, batterier och smarta förpackningar. Det är häftigt! Skogen erbjuder även biologisk mångfald och vatten och är liksom en lunga även för vår hälsas luft. Vi är därmed beroende av skogens ekosystemtjänster och har ett ansvar att värna dessa för kommande generationer.

Sen, när vi får kramas igen och är klokare av den globala, kollektiva livserfarenheten, då är det inte en omstart vi behöver. Vi behöver en nystart. En grön, snäll nystart som hanterar flera kriser samtidigt, med omtanke om både de naturgivna och mänskliga resurserna. Tack alla ni som är med och driver på!

Elin Skogens, Ekocenter Region Gävleborg

Malin Strand ny ordförande för Energikontoren Sverige

Den 7 maj valdes Malin Strand till ny styrelseordförande för Energikontoren Sverige. Hon ser goda möjligheter till synergieffekter mellan sitt nya uppdrag och sin ordinarie tjänst på Fossilfritt Sverige, där hon jobbar med de 21 branschfärdplanerna för fossilfri konkurrenskraft som har tagits fram och som nu går in i en implementeringsfas.

“Det regionala arbetet är jätteviktigt när nationella målsättningar och planer ska genomföras i praktiken och här har energikontoren en viktig roll. Jag ser fram emot att dyka ner i de lokala möjligheterna och samtidigt tillföra kunskap från den nationella nivån”, säger hon.

Malin Strand ersätter Andres Muld, tidigare generaldirektör på Energimyndigheten, som därmed avslutar sitt treåriga åtagande. Under tiden som styrelseordförande har han särskilt uppskattat den stora entusiasm och kompetens som är fördelad över femton energikontor, från norra till södra Sverige. Lokal förankring i kombination med nationell räckvidd ser han som energikontorens största styrka och är även det han har fokuserat på att lyfta fram i sitt arbete.

“Malin Strand kommer att göra ett bra arbete och jag önskar henne all lycka till”, säger Andres avslutningsvis.

Energikontoren Sverige är ett samverkansorgan för Sveriges 15 regionala energikontor. Energikontoren har en väsentlig roll i arbetet med att driva energi- och klimatarbetet på det lokala och regionala planet och för att nå de regionala målen. Det främsta syfte är att främja energieffektivitet och öka andelen förnybara energikällor. Tillsammans verkar energikontoren för att de nationella målen nås. Föreningen ska genomföra gemensamma insatser för att underlätta energikontorens verksamhet och utveckling.

Ordförande: Malin Strand, Fossilfritt Sverige
Vice ordförande: Katarina Delsing, Energikontor Norr

Den nationella partnern för regionalt energi- och klimatarbete.

 

Kontakt

Energikontoren Sverige
c/o Energikontor Sydost
Smedjegatan 37
352 46 VÄXJÖ
info@energikontorensverige.se