Författare: Admin

Under Corona-tider hämtar vi energi ur skogen

Det är tydligt att varje tid har haft sina drivkrafter och prioriteringar och sina kriser att hantera, det är också tydligt i skogen. Detta har kommande generationer sedan fått leva med, förvalta och förädla efter bästa förmåga. En del vackra, en del rätt bedrövliga. Även idag går debattens vågor höga om just hur skogen ska brukas och bevaras.

Plötsligt är det så mycket folk ute i skog och mark att vi behöver tänka på social distansering, även i mer glesbyggda områden. Vi håller avstånd och ropar ”hejhej – inget ont som inte har nått gott med sig” mellan stammarna. (Sann historia)

I en del regioner finns möjlighet att få skogen på recept. Skogsbad har läkande egenskaper och om vi sitter på en stubbe och tomglor har det ungefär samma effekt. En del forskning finns på att de ämnen vi kan få till oss genom att krama träd gör oss väl, men där någonstans tror jag ändå att vi stannar. De flesta av oss mår helt enkelt bra av att vara i skogen och jag sätter mitt hopp till att många nu återknyter sina band. Kanske får man nu också ett intresse och en ökad förståelse för den komplexitet och mångfald av värden som skogen har.

I de trakter där jag verkar – Gävleborg med Hälsinglands och Gästriklands skogar – täcks 88 % av arealen av skogar och ungefär hälften ägs av privatpersoner. De kulturella och de samhälleliga banden till skogen är starka, mångfalden i brukande likaså. Vi har tre Unesco-områden i regionen, varav två kopplar direkt till det historiska bruket av skogen genom världsarvet Hälsingegårdar och biosfärområdet Voxnadalen. I en majoritet av kommunerna är de största arbetsgivarna direkt kopplade till skogen och på totalen är mångas sysselsättning kopplad till dagens skogsbruk, de flesta inom små och medelstora företag.

”Sannolikt gör vi mera rätt om vi satsar på kvalitet framför kvantitet – det senare finns det bättre platser på jorden för.”

Just nu pågår ett gediget arbete hos Hälsinglands museum att knyta människor närmare det skogslandskap vi lever i igen och på Region Gävleborg är vi med på ett hörn kopplat till vårt arbete med bioekonomi och innovation. Skogen har länge varit livsviktig i Gävleborg. Arbetet tar med historien och funderar på skogens roll i framtiden kopplat till klimatet. Frågorna handlar om skogsbruk och kultur, naturvärden och skogen som en del i människors vardag. Vad betyder det för våra skogar och de stora arbetsgivarna att vi nu förändrar klimatet? Kan vi timra några nya hälsingegårdar och ta fram några kärnämnen till fönsterbågar ur våra framtida klimatförändrade skogar? Sannolikt gör vi mer rätt om vi satsar på kvalitet i träfibern framför kvantitet, blir ännu bättre på att bygga stort i trä, tar skogsindustrin in i den cirkulära ekonomin och värnar kulturarvets kunskaper. Vilka intressen kan vi kombinera på ett bättre sätt och vilka bör vi faktiskt tydligare hålla isär?

Allt fler blickar vänds mot skogen. Det finns också diken som det stundtals grävs febrilt i. Må de inte bli permanenta skyttegravar. Låt oss lyssna, på varandra och på den flora av forskning som finns. Kanske kan vi bli mer sams än vi tror kring skogens framtid? Skogen är en klimatnyckel. Den är en kolsänka som binder koldioxid när den växer och när den byggs in i långlivade produkter. Den ger upphov till material som kan vårdas och återanvändas för att tillslut bli energi, i ett värmeverk eller brasa i en mer cirkulär och biobaserad ekonomi. Forskningen går nu snabbt framåt med helt makalösa produkter från skogens cellulosa: funktionell textil, medicinsk utrustning, batterier och smarta förpackningar. Det är häftigt! Skogen erbjuder även  biologisk mångfald och vatten och är liksom en lunga även för vår hälsas luft. Vi är därmed beroende av skogens ekosystemtjänster och har ett ansvar att värna dessa för kommande generationer.

Sen, när vi får kramas igen och är klokare av den globala, kollektiva livserfarenheten, då är det inte en omstart vi behöver. Vi behöver en nystart. En grön, snäll nystart som hanterar flera kriser samtidigt, med omtanke om både de naturgivna och mänskliga resurserna. Tack alla ni som är med och driver på!

Elin Skogens, Ekocenter Region Gävleborg

Malin Strand ny ordförande för Energikontoren Sverige

Den 7 maj valdes Malin Strand till ny styrelseordförande för Energikontoren Sverige. Hon ser goda möjligheter till synergieffekter mellan sitt nya uppdrag och sin ordinarie tjänst på Fossilfritt Sverige, där hon jobbar med de 21 branschfärdplanerna för fossilfri konkurrenskraft som har tagits fram och som nu går in i en implementeringsfas.

“Det regionala arbetet är jätteviktigt när nationella målsättningar och planer ska genomföras i praktiken och här har energikontoren en viktig roll. Jag ser fram emot att dyka ner i de lokala möjligheterna och samtidigt tillföra kunskap från den nationella nivån”, säger hon.

Malin Strand ersätter Andres Muld, tidigare generaldirektör på Energimyndigheten, som därmed avslutar sitt treåriga åtagande. Under tiden som styrelseordförande har han särskilt uppskattat den stora entusiasm och kompetens som är fördelad över femton energikontor, från norra till södra Sverige. Lokal förankring i kombination med nationell räckvidd ser han som energikontorens största styrka och är även det han har fokuserat på att lyfta fram i sitt arbete.

“Malin Strand kommer att göra ett bra arbete och jag önskar henne all lycka till”, säger Andres avslutningsvis.

Energikontoren Sverige är ett samverkansorgan för Sveriges 15 regionala energikontor. Energikontoren har en väsentlig roll i arbetet med att driva energi- och klimatarbetet på det lokala och regionala planet och för att nå de regionala målen. Det främsta syfte är att främja energieffektivitet och öka andelen förnybara energikällor. Tillsammans verkar energikontoren för att de nationella målen nås. Föreningen ska genomföra gemensamma insatser för att underlätta energikontorens verksamhet och utveckling.

Ordförande: Malin Strand, Fossilfritt Sverige
Vice ordförande: Katarina Delsing, Energikontor Norr

Energisparhjälpen ger gratis stöd till BRF:er

Att minska energianvändningen i fastigheten är en högaktuell fråga i många bostadsrättsföreningar. Med Energisparhjälpen får ni kostnadsfri hjälp att komma igång.

Energisparhjälpen är ett gemensamt initiativ från Energikontoren Sverige och Informationscentrum för hållbart byggande, ICHB, och riktar sig till bostadsrättsföreningar och fastighetsägare som vill komma igång med sin energieffektivisering.

Fastighetsmässan Fastighet 2020 turnerar på 60 platser runt om i landet. Förutom utställare och föredragshållare inom energi- och fastighetsförvaltning, finns representanter för det regionala energikontoret och kommunens energi- och klimatrådgivare på plats. Mässbesökarna kan kostnadsfritt boka in Energisparhjälpen. Håll utkik efter Energisparhjälpens ikon!

Du kan läsa mer om Energisparhjälpen på ichb.se samt få 10 tips för minskad energianvändning i BRF.

Tillgängliga laddstationer för elbilar

När Energikontoret Jämtland Härjedalen fick upp ögonen för tillgänglighetsperspektivet blev det tydligt att laddinfrastrukturen i Sverige är exkluderande för många personer med funktionsvariation. Vid en närmare undersökning visade det sig att det saknades såväl installationsråd som krav och standarder.

Klirr! Polletten föll ned. De flesta av oss som jobbar på energikontor har deltagit på många seminarier om hållbarhetsaspekter (miljö, jämställdhet och mångfald) och vet att ett inkluderande arbetssätt kan vara en hävstång i vårt arbete. Det är otroligt viktigt, men alltför ofta är det svårt att omsätta råden till något konkret som gör skillnad. Den här gången blev det annorlunda. När vi gick igenom vad som enligt lag inte får utgöra skäl för diskriminering stod där ”funktionshinder” längst ner. Klirr! Självklart ska vi inkludera ett funktionshinderperspektiv och tillgänglighetsfrågor i vårt arbete. Vi verkar för att öka antalet laddstationer för elbilar och försöker ju därmed påverka den fysiska miljön.

När vi sökte efter vad som fanns om detta i form av installationsråd, krav och standarder så blev antalet träffar noll. Det kändes som att vi hade hittat en ovänd sten. Vi begav oss ut för att undersöka hur befintliga laddstationer såg ut och möttes av höga kanter, klumpiga påkörningsskydd och höga displayer som knappt kan läsas ens av kortare människor. Om du sitter i rullstol går det inte att använda laddstationen alls. Jag frågade mig själv: För vem bygger vi infrastrukturen som ska energiförsörja framtidens fordon?

Till slut hittade vi ändå ett antal tillgänglighetstips hos Powercircle, som är elkraftbranschens intresseorganisation. Det var några punkter avseende exempelvis höjd på ladduttag och display samt bredd och lutning på parkeringsplatsen. Vi utvecklade dem lite vidare och började prata med myndigheter, stödgivare, laddoperatörer, installatörer och producenter av laddutrustning. Alla överraskades av våra frågor och även om alla också höll med om att frågan är viktig hänvisade de flesta vidare. Någon annan måste ställa kraven, någon annan designar laddaren, någon annan installerar den på en viss höjd, någon annan skriver installationsråden och så vidare.

Vi gick vidare och hittade en samarbetspartner i Janne Herranen som sitter i rullstol. Han vill köpa elbil men har låtit bli eftersom han sett brister i infrastrukturen. I sin bil på väg till Skellefteå från Trollhättan stannade han och studerade 30 snabbladdare. Inte en enda av dem hade han kunnat använda. Han gjorde en DO-anmälan, men den lades ned eftersom han inte kör elbil ännu. Han ansågs inte vara diskriminerad. I samma veva fick han höra om personer som inte har beviljats supermiljöbilspremie till sina handikappanpassade elbilar då de inte är i standardutförande.

Vi fortsätter vårt tillgänglighetsarbete och det går framåt. Efter råd och stöd från oss har SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) tagit med tillgänglighetsperspektivet i sin remiss för upphandling av laddningspunkter. Det innebär förhoppningsvis att alla företag som vill lämna anbud till upphandlingen måste börja fundera på tillgänglighetsperspektivet. Vi önskar att ännu fler krokar arm med oss i den här frågan. Denna okunskap och exkluderande design är frustrerande, men vi energikontor kan agera ögonöppnare och belysa den här frågan i olika sammanhang. Vi kan verka för att energiomställningen leder till en mer inkluderande framtid.

Tips på hur du kan bygga inkluderande laddstationer:

  • Minst 90 cm fri bredd mellan fordon och rullstol
  • Knappar, kontakt och display max 120 cm högt
  • Låg lutning på marken
  • Inga höjdskillnader eller kantstenar mellan fordon och laddstation
  • Tydliga färger och kontraster
  • Smart placering av påkörningsskydd
  • Skriv tydliga och inkluderande råd för installation

Moa Breivik, Energikontoret Jämtland Härjedalen

Skarpa förslag på bättre regler för solel

Sveriges lagstiftning hindrar utbyggnaden av solel. Solcellsägare som har för stora solcellsanläggningar eller producerar för mycket energi straffas av regelverket. Nu har Samhällsbyggnadsnämnden i Region Örebro län beslutat att skicka ett antal förbättringsförslag till regeringen.

På Energikontoret Örebro län drivs ett projekt som heter Framtidens solel. Genom projektet har det tagits fram en utredning av regelverket inom solel, där de identifierat ett antal förbättringsförslag i lagstiftningen. Exempelvis vad gäller att dela el mellan byggnader och det begränsade undantaget för energiskatten.

– Vi vill att det ska vara smidigt, tryggt och förutsägbart att installera solceller. Det är det inte med dagens regelverk, menar Nina Höijer (S), ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden på Region Örebro län.

Nu har Region Örebro läns politiker beslutat att ska skicka dessa förslag till nationell nivå och det är en stor fördel om fler organisationer hakar på och ställer sig bakom förslagen. Ju fler vi blir desto större chans att de nationella aktörerna reagerar! 

– Det finns ett stort intresse hos företagen att installera solceller, och vi har också en växande solcellsbransch i länet. Detta utgör en stor potential för arbetstillfällen och ekonomisk utveckling, säger Ylva Gullberg, solcellsexpert på Energikontoret Region Örebro län, som tagit fram underlag till utredningen.

Nedan hittar du länkar som leder till slutgiltiga versioner av utredningen och inspelet, samt en mall för ett Letter of support som du och din verksamhet kan använda eller redigera som ni vill:

Vill du och din verksamhet vara med?

Om du och din verksamhet vill haka på och ställa sig bakom det här förslaget så skriver ni under mallen “Stöd till inspel” här ovanför och skickar in till Ylva Gullberg på ylva.gullberg@regionorebrolan.se så snart som möjligt. 

Pressmeddelandet om solel

Den nationella partnern för regionalt energi- och klimatarbete.

 

Kontakt

Energikontoren Sverige
c/o Energikontor Sydost
Smedjegatan 37
352 46 VÄXJÖ
info@energikontorensverige.se