Månad: augusti 2019

Välbesökt Almedals-seminarium om fyrstegsprincip

Therese Silvander från Energikontoren Sverige öppnar upp seminariet i Almedalen om fyr-stegsprincipen.

I somras arrangerade en rad organisationer ett seminarium i Almedalen, under den så kallade Almedalsveckan på Gotland. Seminariet gick under namnet: ”Fyrstegsprincipen: Två steg framåt och två steg bakåt – men då står vi ju still?”

Moderator var Therese Silvander från Energikontoren Sverige och hon var nöjd med arrangemanget.

– Det var kul att seminariet var så välbesökt. Min kollega räknade till att cirka 60 personer var där och lyssnade. Dessutom tillkom det en hel del åhörare under seminariets gång, så vi är väldigt nöjda med att det kom så många.

Det var också en bra spridning på de som deltog, deltagarna kom från både nationellt, regionalt och kommunalt håll, offentliga aktörer, konsulter med flera. Och även i övrigt fanns det indikationer på att seminariet hade mottagits på ett bra sätt, till exempel hade det officiella programmet på webben strax över 500 sidvisningar direkt efter seminariet.

Skälet till att man arrangerade seminariet var att fyrstegsprincipen inte fått det genomslag man hoppats. Den infördes redan 1997 och det finns en samstämmighet om att det är en bra princip. Trots detta så används den inte i den faktiska planeringen i den utsträckning som man skulle kunna förvänta sig.

– Fyrstegsprincipen ska tillämpas i all infrastrukturplanering, men så blir det sällan. Gröna Bilister har undersökt varför och har fyra förslag till åtgärder. Det var med dem som utgångspunkt som vi genomförde det här seminariet, berättar Therese Silvander.

Ett flertal debattörer fanns på plats såsom: Fredrik Holm, Expert fyrstegsprincipen, Gröna Bilister, Anders Roth, Mobilitetsexpert, IVL, Joakim Berg, Projektet Mittstråket, Einar Schuch, Regional direktör Öst, Trafikverket, Louise Eklund, Regionråd Skåne, (L), Jenny Lundström, Region Uppsala 1:e vice ordförande, Trafik och Samhällsutvecklingsnämnden (MP)

– Det blev bra diskussioner, berättar Therese Silvander. Men vi var också överens om att det här arbetet måste fortsätta. Jag själv kommer, tillsammans med Fredrik Holm på Gröna Bilister samt Christoffer Westerberg von Bothmer Region Gävleborg, ska till exempel ta frågan om steg 1- och steg 2-åtgärder inom fyrstegsprincipen vidare.

Ny projektledare på plats

I juni ersatte Annacarin Ericsson, tidigare verksamhetsledare i Västernorrland, Wille Kuha som projektledare på 50 procent i projektet Samordningsnätverk regionala energikontor – fortsättning.

– Jag brinner för energifrågorna och ser detta som en chans att göra skillnad i våra huvudfrågor, energieffektivisering och förnybar energi. Att få möjligheten att jobba tillsammans med likasinnade och högt kompetenta kollegor inom Energikontoren Sverige är en ynnest. Förutom att fokusera på de fyra områdena Hållbart byggande och renovering, Cirkulär och biobaserad ekonomi, EU och Agenda 2030, Fossilfria transporter samt Kommunikation, är projektets mål att göra oss mer effektiva genom att jobba tillsammans och se över den långsiktiga finansieringen. Vi söker även synergieffekter genom en digital samarbetsyta där vi enkelt kan dela våra erfarenheter och dokument med varandra, säger Annacarin Ericson.

Hon är i botten civilekonom med marknadsföring som fördjupning. Intresset för energifrågor väcktes är hon deltog i ett Management Trainee Program på Vattenfall i mitten av 90-talet.

– Därefter har jag länge haft med Vattenfall och energibranschen att göra på flera olika sätt, som inhyrd konsult, som kund och som leverantör. I början av 2000-talet gled jag över mot IT och var på IBM en lång period. Därefter har jag hoppat lite mellan reklambyrå – andra it-bolag och nu senast som Verksamhetsledare på Energikontoret Västernorrland.

Tidigare var det Energikontoret Mälardalen som var projektägare men med ny projektledare ändras också ägandeskapet, så numera är det Energikontor Storstockholm som är projektägare. Det är också där Annacarin Eriksson kommer att ha sin tjänst.

Luften i Stockholm allt bättre

Varje år gör miljöförvaltningen i Stockholms stad en rapport som beskriver luftkvaliteten i Stockholm och den senaste rapporten visar att luften blir allt bättre.

Den förbättrade luftkvaliteten är ett resultat av ett gediget luftvårdsarbete från kommunerna, Storsthlm, Länsstyrelsen, Landstinget och Trafikverket, som bland annat har sin grund i det åtgärdsprogram som togs fram år 2012.

Då konstaterades att luftkvaliteten i vissa delar av Stockholms län inte klarade EU:s gränsvärden eller svenska miljökvalitetsnormer och att detta främst berodde på utsläpp från vägtrafiken. Trots en utfasning av äldre bilar utan katalysator hade trenden de senaste åren visat på fortsatt höga nivåer av kvävedioxid, framför allt på flera platser i Stockholms innerstad och vid de större trafiklederna. Överskridanden av partikelhalterna var även de som var allra högst i Stockholms innerstad och längs de stora trafiklederna. En bidragande orsak var den ökade användningen av dieselfordon.

Nu sex år senare visar den senaste luftrapporten från Stockholms stad att EU:s miljökvalitetsnormer uppnåddes med god marginal. Även den svenska, strängare, miljökvalitetsnormen klarades på alla mätstationer förutom på Hornsgatan. Men även där har resultaten förbättrats jämfört med tidigare uppmätta nivåer.

Miljödirektör Gunnar Söderholm menar i en artikel i Expressenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster att Stockholmsluften är 100 gånger bättre i dag än för 50 år sedan. Främsta orsakerna till det är fjärrvärme och bättre bilar.

Den nationella partnern för regionalt energi- och klimatarbete.

 

Kontakt

Energikontoren Sverige
c/o Energikontor Sydost
Smedjegatan 37
352 46 VÄXJÖ
info@energikontorensverige.se